Bakgrund: Politiker och normgivande institut är eniga om att jämn könsfördelning ska eftersträvas i bolagsstyrelser. Tidigare forskning gällande kvinnlig representation i bolagsstyrelser tenderar att inrikta sig på börsnoterade bolag och statligt ägda bolag. Däremot har kommunalt ägda bolag hamnat i skymundan i diskussionerna trots att de har ett ökat samhälleligt ansvar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara könsfördelningen i kommunalt bolagsstyrelser. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv ansats kopplat till en kvantitativ forskningsmetod. Vi utgår från institutionella- och homosociala teorier tillsammans med tidigare forskning för att formulera uppsatsens hypoteser. Slutsats: Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser kan delvis förklaras genom homosocial reproduktion. Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser är även relaterat till företagsstorlek, vilket kan förklaras av institutionella teorier. Däremot är de samhälleliga påtryckningarna vår teoretiska referensram kopplade till kommunalt ägande inte lika relaterade till könsfördelningen i bolagsstyrelser som tidigare studier kopplat till statligt ägande.

Den ökande befolkningen i Sverige medför en stor resursansträngning för landets kommuner i arbetet med att tillgodose behovet av skolplatser i ett redan ansträngt läge med överbelagda skolor och eftersatt lokalunderhåll. Skolverksamheten är en av samhällets grundläggande verksamheter och det är kommunens ansvar att tillhandahålla de uppskattningsvis 400 nya grundskolor som kommer att behövas i Sverige inom de närmsta åren. Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra fördelar, utmaningar och utvecklingsområden relaterade till att kommunen hyr grundskolelokaler av en privat aktör jämfört med traditionellt ägande eller hyra av ett kommunalt bolag. Det litterära material som ligger till grund för arbetet grundar sig på sekundärdata från rapporter, lagar och offentlig statistik. Arbetet är främst genomfört med en kvalitativ forskningsansats genom intervjuer i syfte att ta del av intervjuobjektens erfarenheter i ämnet. Intervjufrågorna hade ett semistrukturerat upplägg med syfte att få ett naturligt öppet samtal med både den kommunala och den privata sidan om deras respektive synvinkel. Arbetet fokuserar på nybyggnationer och behandlar inte eventuella utbyggnationer av befintliga skolfastigheter eller andra alternativa lösningar såsom tillfälliga paviljonger. Endast kommunala grundskolor är av intresse för utredningens syfte. Resultatet från intervjuerna bekräftar kommunernas redan idag ansträngda situation i arbetet med lokalförsörjning för skolverksamheten förutom det uppskattade framtida ökade behovet. Processen vid upprättandet av en grundskola är omfattande, det är många faktorer som påverkar och behöver tas i beaktning och förutsättningarna skiljer sig kommuner emellan beroende på faktorer såsom ekonomi, segregation och tillväxt. Utöver de vanligaste alternativen, att kommunen äger skolfastigheten själv eller hyr genom ett kommunalt bolag finns ett alternativ med hyrande från en privat fastighetsägare. Här skiljer sig synsättet och arbetsgången helt mellan kommunerna. Alltifrån en skriven policy om eget ägande av alla grundskolor till en pragmatisk inställning med utgångspunkt från varje specifik grundskolas behov och förutsättningar. En pragmatisk syn på lösningar till skolbristen med hjälp av en marknadsmix tillsammans med privata aktörer där alla parter, kommunala såväl som privata, tillsammans bidrar med sina kompetenser borde ligga i alla parters intresse. / The increasing population in Sweden leads to a great effort by the country's municipalities to meet the needs of school areas in an already strained situation with overallocated schools and neglected local maintenance. School is one of the basic activities of society and it is the responsibility of the municipality to provide the estimated 400 new compulsory schools that will be needed in Sweden within the next few years. The purpose of the study is to illustrate the benefits, challenges and development areas related to the municipality renting compulsory school premises by a private company compared to traditional ownership or rental of a municipal company. The literature underlying the work is based on secondary data from reports, laws and public statistics. The work is mainly carried out with a qualitative research approach through interviews in order to take part of interviewee experiences on the subject. The interview questions had a semi structured approach with the aim of getting a naturally open conversation with both the municipal and the private sector of their respective viewpoints. The study focuses on new constructions and does not deal with any expansions of existing school facilities or other alternative solutions such as temporary pavilions. Only municipal compulsory schools are of interest for the purpose of the investigation. The results of the interviews confirm the already strained situation of municipalities in the work on local supply for schools in addition to the estimated future increase in demand. The process of establishing a compulsory school is extensive, there are many factors that influence and need to be taken into consideration, and the conditions differ between municipalities, depending on factors such as economy, segregation and growth. In addition to the most common options, that the municipality owns the building itself or rents it from a municipal company, there is an alternative in renting from a private property owner. On this matter, the approach and the workflow differ completely between the municipalities. Some have a written policy of ownership of all compulsory schools and others have a pragmatic approach based on the needs and conditions of each specific compulsory school. A pragmatic approach to solutions to school shortages through a market mix together with private actors where all parties, the municipalities as well as the private sector, contribute with their competencies should be in the interests of all parties.