Zugl.: Karlsruhe, University, Diss., 2004.

Zugl.: Düsseldorf, Universiẗat, Diss., 2000.

Bielefeld, Universiẗat, Diss., 2000. / Dateiforamt: tgz, Dateien im PDF-Format.

München, Techn. Universiẗat, Diss., 2001.

Bakgrund För att åstadkomma säkra livsmedel krävs en tydlig kommunikation mellan livsmedelsföretagare och livsmedelsinspektör. Alla som arbetar med livsmedel måste kunna hantera de faror som kan uppstå vid en bristande livsmedelssäkerhet. Betydelsen av hur kommunikationen fungerar mellan verksamhetsutövare och livsmedelsispektör är relativt outforskad liksom verksamhetsutövarnas inställning till livsmedelssäkerhet. Syfte Syftet med studien var att belysa inställningen till livsmedelssäkerhet bland verksamhetsutövare inom restaurangbranschen samt hur de uppfattar kommunikationen med livsmedelsinspektören vid en kontroll. Metod Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamhetsutövare inom restaurangbranschen. Personerna som valdes ut för intervju var de som vid respektive verksamhet vanligtvis hade kontakt med livsmedelsinspektören. Vid intervjutillfällena användes en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant samma dag. Därefter analyserades materialet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Verksamhetsutövarna upplevde att de hade ett bra samarbete med livsmedelsinspektörerna. Enligt dem bygger ett gott samarbete på förståelse, god kommunikation och respekt för varandra. Vidare menade verksamhetsutövarna att en tvåvägskommunikation är betydelsefull. Man ansåg att livsmedelssäkerhet är en nödvändig och viktig del av arbetet för att garantera säker mat. Verksamhetsutövarna hade en del förslag på hur livsmedelsinspektörena kunde bli ännu bättre, exempelvis uppdateringar om lagförändringar. Slutsats Vikten av ett bra samarbete mellan verksamhetsutövare och livsmedelsinspektör visades vara betydelsefull liksom att det finns en tvåvägskommunikation. En ökad information till verksamhetsutövare vid nya lagförändringar skulle vara fördelaktigt då alla snabbare kan få ta del av de nya besluten och raskare rätta sig efter dessa. Studien visade på att kunskap och utbildning inom livsmedelssäkerhet var något som värderades högt. / Background In order to achieve food safety a clear communication between operators and food inspectors is required. Anyone who is processing and working with food must know the hazards that may occur when a lack of food safety occurs. The importance of communication between operators and food inspectors is relatively unexplored as well as the operators attitudes towards food safety. Objective The aim of the study was to highlight the setting to food safety among operators in the restaurant business, and how they perceive communication with food inspector during an inspection. Method Eight qualitative interviews were conducted with operators in the restaurant business. The persons who were selected for the interview were the people how usually had contact with the food inspector. At the interview sessions, a semi-structured interview was used. The interviews were recorded and the data material was transcribed the same day. The material was analyzed using qualitative analysis. Results The operators mentioned that they had a good cooperation with the food inspector. According to the participants a good cooperation is built on good communication, understanding and respect for each other. Furthermore, the operators raise the importance in having a two-way communication. They felt that food safety is necessary and an important part of the work to ensure safe food. The operators had some suggestions on the development of the food inspector, for example, updates about legislative changes. Conclusion The importance of a good cooperation between the operators and food inspectors was found to be significantly important as well as a two-way communication. An increase in the information about new legislative changes to the operators would be beneficial so that everyone can take part of the new decisions and comply with them more rapidly. The study showed that knowledge and education in food safety was highly valued.

The previously 21 Swedish police departments have merged into one united police authority divided into 7 regions. This is the biggest reorganisation within the police since 1965. Communication plays a critical role when it comes to the implementation of planned changes, and the reorganization of the Police requires well structured communication strategies. This study aims to investigate how the internal change communication regarding the reorganization of the Police authority has been designed and perceived by managers and employees within the Police in region Mitt and Uppsala. For this purpose, two research questions have been formulated: How has the internal change communication been designed in Uppsala? and How has the communication been perceived by management and employees in Uppsala? Six interviews have been executed with a strategic communicator, two managers and four employees within the Police in region Mitt and Uppsala. The empirical results have been analyzed in the light of Clampitt, DeKoch and Cashman’s communication strategies, The Change Weel, theories about sensemaking and the terms uncertainty and serial reproduction errors. The study shows that the internal change communication has been designed partly with a focus on the organization’s managers. The change communication has also been designed with a responsiveness towards the employees. The importance of making sense of information has also been accentuated. The employees that were interviewed for this study have both positive and negative perceptions of the change communication while the managers only have positive perceptions.

Detta arbete rör politisk kommunikation, med särskilt fokus på Sverigedemokraterna och deras kommunikativa processer. Vi har genom intervju, med Sverigedemokraternas kommunikationschef, samt retoriska analyser sett till hur Sverigedemokraterna arbetar när det kommer till kampanjplanering. Vi har dessutom använt oss av Sverigedemokraternas egna kommunikationsplan och genom denna dragit paralleller till hur arbetet med kommunikation går till hos ett parti som Sverigedemokraterna. Att skriva om ett parti som Sverigedemokraterna kan vara känsligt, och vi har varit noga med att enbart fokusera på de kommunikativa processerna. Vår intervju och analyser har vi gett stöd genom teorier inom bland annat PR, politisk kommunikation, medial spridning och sambandet mellan politiska partier och medier. Vad vi har sett är att de kommunikativa processerna inom Sverigedemokraterna, enligt Sverigedemokraterna själva är utformade på så sett att dessa ska skapa så stor uppmärksamhet som möjlighet, detta i ett försök att få de traditionella- och nya medierna att få upp ögonen för dessa. De två kampanjer vi har valt att analysera genom detta arbete är dels tunnelbanekampanjen i Östermalmstorg samt flygbladet som delades ut i de flyktingtäta områdena kring Medelhavet. Det vi har kommit fram till genom detta arbete är att de mål som Sverigedemokraterna har satt upp för dessa kampanjer har varit att skapa uppmärksamhet. Uppmärksamhet som de både skapat själva och fått via spridning i bland annat sociala medier.

No description available.

No description available.

No description available.