Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Att bli diagnostiserad med hjärtinfarkt skapar mycket ångest och oro och patienter som drabbas är därför i stort behov av information. Vårdpersonal har skyldighet att ge varje patient individuellt anpassad information. Genom att belysa hur patienter med hjärtinfarkt upplever information från sjuksköterskor kan kvaliteten på informationen höjas och bli mer individanpassad. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av information efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där åtta artiklar, varav fem kvalitativa och tre kvantitativa analyserades. Kvalitetsgranskning inspirerades av Forsberg och Wengströms (2008) granskningsmall. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven i Lundman och Hällgren- Graneheim (2008). Resultat: Patienternas upplevelse av information berörde informationsbehov, den mellanmänskliga kommunikationen vid information samt informationsinnehållet. Resultaten kan implementeras i klinisk verksamhet genom att sjuksköterskor kan får större förståelse för upplevelsen av information och då kan individanpassa informationen bättre. Slutsats: Patienterna överlag har upplevelser som kan värderas negativt. Sjuksköterskor bör individanpassa informationen ytterligare för att bidra till en bättre upplevelse av information.

Konstanz, Univ., Diplomarb., 2004.

<p>Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur PTC-dränaget påverkar det dagliga livet hos patienter som på grund av gallstas behandlas med PTC-dränage. Syftet var även att undersöka hur dessa patienter upplever kontakten med sjukhusvården.</p><p>Design och metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta patienter intervjuades. Studien genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuguide användes. Frågorna berörde upplevelser av att få ett PTC-dränage, hur PTC-dränaget påverkade patientens dagliga liv och vilken information patienten fick från sjukvården. Frågorna berörde även patientens upplevelser av att vistas på vårdavdelningen och hur läkarkontakten upplevdes. Dataanalys skedde via kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: PTC-dränaget medförde olustkänsla i form av förändrad kroppsuppfattning och besvär med läckage. En beroendeställning påtalades av patienten, t ex i skötseln av PTC-dränaget. PTC-dränaget medförde en påverkan på hygienen och val av klädsel. PTC-dränaget ansågs också förhindra fysisk aktivitet, såsom begränsning av rörelseförmåga och förhindrande av fritidsintresse. Vidare påverkade PTC-dränaget familjerelationen negativt, men medförde även välbefinnande såsom t ex symtomlindring. Upplevelsen av kontakten med sjukhusvården innebar för patienten trygghet, professionalitet och känsla av att vara välkommen, vilket sammanfattades under kategorin bemötande. Under kategorin informationen och kommunikationen upplevdes brister, som t ex att tvingas vänta och passa tider men också brister avseende information och språkbruket som användes.</p><p>Slutsatser: PTC-dränaget upplevs lindra svåra symtom vid gallstas. Behandlingen med PTC-dränage kan dock upplevas som en fysisk och känslomässig begränsning för patienten. Vårdpersonalen upplevs som professionell och välkomnande, vilket skapar trygghet för patienten. Läkarkontakten upplevs bristfällig och patienterna saknar utförligare information angående sin vård och behandling.</p>

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur PTC-dränaget påverkar det dagliga livet hos patienter som på grund av gallstas behandlas med PTC-dränage. Syftet var även att undersöka hur dessa patienter upplever kontakten med sjukhusvården. Design och metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta patienter intervjuades. Studien genomfördes på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Intervjuguide användes. Frågorna berörde upplevelser av att få ett PTC-dränage, hur PTC-dränaget påverkade patientens dagliga liv och vilken information patienten fick från sjukvården. Frågorna berörde även patientens upplevelser av att vistas på vårdavdelningen och hur läkarkontakten upplevdes. Dataanalys skedde via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: PTC-dränaget medförde olustkänsla i form av förändrad kroppsuppfattning och besvär med läckage. En beroendeställning påtalades av patienten, t ex i skötseln av PTC-dränaget. PTC-dränaget medförde en påverkan på hygienen och val av klädsel. PTC-dränaget ansågs också förhindra fysisk aktivitet, såsom begränsning av rörelseförmåga och förhindrande av fritidsintresse. Vidare påverkade PTC-dränaget familjerelationen negativt, men medförde även välbefinnande såsom t ex symtomlindring. Upplevelsen av kontakten med sjukhusvården innebar för patienten trygghet, professionalitet och känsla av att vara välkommen, vilket sammanfattades under kategorin bemötande. Under kategorin informationen och kommunikationen upplevdes brister, som t ex att tvingas vänta och passa tider men också brister avseende information och språkbruket som användes. Slutsatser: PTC-dränaget upplevs lindra svåra symtom vid gallstas. Behandlingen med PTC-dränage kan dock upplevas som en fysisk och känslomässig begränsning för patienten. Vårdpersonalen upplevs som professionell och välkomnande, vilket skapar trygghet för patienten. Läkarkontakten upplevs bristfällig och patienterna saknar utförligare information angående sin vård och behandling.

No description available.

Interna kontroller har blivit en central del för verksamheter för att identifiera och hantera risker. Med en tillförlitlig intern kontroll kan verksamheter säkerhetsställa att arbetet utförs på ett pålitligt sätt gällande lagar och regler. Med en bristande intern kontroll kan innebär att verksamheten hamnar på finansinspektionens sanktionslista som kan leda till böter eller i värsta fall bli av med tillståndet för att bedriva bankverksamhet. Syftet med studien är att förklara vilka framgångsfaktorer en finansiell verksamhet har för att implementera interna kontroller utifrån COSO;s ramverk. Hur ledningen och medarbetarna i en finansiell verksamhet implementerar och kommunicerar gällande den interna kontrollen med varandra.  Studien som presenteras är en kvalitativ fallstudie hos Dalarnas Försäkringsbolag som inte funnits med på finansinspektionens sanktionslista de fem senaste åren. Intervjuerna består av fyra ledare och tre medarbetare på Dalarnas Försäkringsbolag för att få djupare förståelse hur de arbetar med interna kontroller.  Resultatet i studien visar olika faktorer som kan vara bidragande till att Dalarnas Försäkringsbolag lyckas med en effektiv intern kontroll. Vi hoppas studien bidrar till en ökad förståelse över hur interna kontroller enligt COSO;s ramverk kan implementeras framgångsrikt i finansiella verksamheter. / Internal controls have become a central part of the business to identify and manage risks. With a reliable internal control, businesses can ensure that the work is carried out in a safe manner in accordance with laws and regulations. With a lack of internal control, a consequence can be that the business ends up on the Financial Supervisory Authority's sanction list, which can lead to fines or, in the worst case, losing the license to conduct banking activities.  The purpose of the study is to explain what success factors a financial business has in order to carry out internal controls based on COSO;s framework. How the management and employees in a financial business implement and communicate with regard to internal control with each other.  The study presented is a qualitative case study at Dalarnas Försäkringsbolag, which has not been on the financial inspection's sanctions list in the last five years. The interviews consist of four leaders and three employees at Dalarnas Försäkringsbolag to gain a deeper understanding of how they work with internal controls.  The results of the study show various factors that can contribute to Dalarnas Försäkringsbolag succeeding with effective internal control. We hope the study contributes to an increased understanding of how internal controls according to COSO's framework can be successfully implemented in financial activities.