Konstanz, Univ., Diplomarb., 1999.

Zugl. Habil.-Schrift Fernuniversität Hagen, 2008.

Zugl. Habil.-Schrift Fernuniversität Hagen, 2008.

Zugl.: Basel, Univ., Diss.

Giessen, Universität, Thesis (doctoral), 2000.

Förändringar är något som ständigt pågår i vår omgivning och innebär att organisationer och företag måste vidareutvecklas för att möta de utmaningar och krav som förändringarna medför. För att genomföra lyckad förändring krävs såväl förståelse om varför förändringen måste ske som engagemang för genomförandet. Tidigare forskning återkommer till slutsatsen att väl fungerande kommunikation har en avgörande roll i syfte att skapa den förståelse och det engagemang som krävs. Informationslogistik uppmärksammar hur effektiv kommunikation bygger på informationsflöden med förmåga att förmedla rätt information, i rätt tid och genom rätt kanal. Vi har identifierat att det saknas ett uttalat informationslogistiskt perspektiv i den befintliga forskningen kring förändringskommunikation. I denna studie har vi undersökt vilka krav som ställs i syfte att möta behovet av information och kommunikation i förändring och hur organisationsförändringar bör kommuniceras internt. Studien har haft sin utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där den informationslogistiska triangeln kombinerats med Förändringshjulet. Kombinationen har bidragit med ett informationslogistiskt perspektiv till kunskapen om kommunikation vid förändringsarbete. Studiens resultat visar på vikten av att inte enbart kommunicera förändringens syfte utan även motivera de förändringsbeslut som innebär en direkt påverkan för verksamheten. Studien visar hur behovet av kommunikation likväl som de krav som ställs på information och kommunikation skiftar genom förändringen. Ju mer praktiskt påtaglig förändringen upplevs, desto större blir även behovet av mer kontinuerlig information och kommunikation. Resultatet belyser vidare behovet av att föra dialog och samtidigt identifieras efterfrågan på tillgång till informationen i kompletterande kanaler. Även vikten av att tydliggöra vem som ansvarar för kommunikationen under förändringens olika faser identifieras, det vill säga vem eller vilka som är ämnade att besvara olika typer av frågeställningar genom förändringen. Avslutningsvis rekommenderar vi att organisationer som står inför en förändring bör strukturera och planera förändringskommunikationen redan i ett tidigt skede. Genom att identifiera verksamhetens kommunikationsbehov och definiera en kommunikationsstruktur blir det möjligt att säkerställa att rätt information förmedlas i rätt tid och genom rätt kanal.

Vortrag UNIX-Stammtisch 09/98

Zugl. Kurzfassung von: Göttingen, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Würzburg, Univ., Diss., 2008

Communication on technological products refers to both knowledge systems as well as to communication patterns for conveying some knowledge in terms of concepts and topics. It is assumed that the meaning of concepts is dependent on the composition of knowledge systems and that this composition is culturally determined. In a more general view, it is assumed that not only technological artefacts have an impact on culture, but that also culturally based concepts (key concepts) have an impact on the development of technology (such as safety and security). In expert-nonexpert-communication or in cross-cultural communication different conceptual systems are applied for meaning construction in a way that the knowledge systems concerned are transformed into a new mix. This might become a problem of misunderstanding because this transformation of meaning usually is not even noticed nor reflected because it is part of a »culture«. In this view, culture is considered to be what is obvious or what is a standard in communication. The present paper focuses on the product »motor-car« and applies a text-based approach of terminology on the concept of SICHERHEIT (SAFETY, SECURITY) that is part of a conceptual field including some other terms such as RISK, DANGER, DAMAGE, PROTECTION. It is demonstrated – on the basis of a linguistic analysis – that different meanings of SICHERHEIT are to be taken into account according to the model of the person-machine-interaction that is applied.