Journalisterna har som uppgift att verka som demokratins företrädare. Men själva begreppet demokrati är i dag svårt att uppnå. Insynen i den politiska verksamheten är svårare i dag än vad den var under förra seklet, då kommunerna var många fler än vad de är i dag. Detta ligger till grund för studiens syfte som handlar om att belysa hur journalister bevakar politiska beslut i en av Sveriges mindre kommuner, Skara. Avsikten är att studera om den lokala tidningen – Skaraborgs Läns Tidning uppfyller sin informationsuppgift när det gäller att ge sina läsare information som gör att de kan ta ställning till beslut som fattas i kommunfullmäktige. Undersökningen har utgått från problematiken: Hur uppfyller den lokala tidningen sin roll som demokratins förmedlare? För att söka svar på det har studien haft som utgångspunkt att hitta exempel på objektiv förmedling samt rättvis skildring.   En kvalitativ textanalys har använts för att hitta det mest väsentliga i texten. Genom en massmedieretorisk analys i form av närläsning har det relevanta i artiklarna trätt fram. Analysen har gått ut på att hitta de delarna i texten som är viktigare än andra för att på så sätt söka svar på studiens frågeställning.   Resultatet visar att mediernas roll som demokratins förmedlare kan ifrågasättas. Dagordningsfunktionen fungerar inte och tidningen tenderar till att hellre skildra besluten än motionerna, vilket ger allmänheten svåra förutsättningar för att kunna fatta rätta beslut vid val. Samtidigt skildrar journalisterna en objektiv bild och visar inte några tendenser till att vilja framställa beslut på sätt som skulle vara gynnande för något parti. Politikerna ställs mot varandra i artiklarna vilket ger en bild av en objektiv och rättvis journalistisk förmedling.

Den här uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro län. Uppsatsen är inriktad på bevakningen av den kommunala myndigheten för att på så sätt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehållsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten åren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda åren 2007 och 2013. Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna är födda ur ett synsätt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera. Med utgångspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hänvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit färre vilket gör det svårare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras även att det finns en gråzon i att granska makthavare; det är ofta tjänstemännen som får representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det är politikerna som är de som egentligen är folkvalda och kan röstas bort. Slutligen förs en diskussion om hur den studerade bevakningen förhåller sig till olika idealtyper av demokrati.

<p>Journalisterna har som uppgift att verka som demokratins företrädare. Men själva begreppet demokrati är i dag svårt att uppnå. Insynen i den politiska verksamheten är svårare i dag än vad den var under förra seklet, då kommunerna var många fler än vad de är i dag. Detta ligger till grund för studiens syfte som handlar om att belysa hur journalister bevakar politiska beslut i en av Sveriges mindre kommuner, Skara. Avsikten är att studera om den lokala tidningen – Skaraborgs Läns Tidning uppfyller sin informationsuppgift när det gäller att ge sina läsare information som gör att de kan ta ställning till beslut som fattas i kommunfullmäktige. Undersökningen har utgått från problematiken: Hur uppfyller den lokala tidningen sin roll som demokratins förmedlare? För att söka svar på det har studien haft som utgångspunkt att hitta exempel på objektiv förmedling samt rättvis skildring.</p><p> </p><p>En kvalitativ textanalys har använts för att hitta det mest väsentliga i texten. Genom en massmedieretorisk analys i form av närläsning har det relevanta i artiklarna trätt fram. Analysen har gått ut på att hitta de delarna i texten som är viktigare än andra för att på så sätt söka svar på studiens frågeställning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att mediernas roll som demokratins förmedlare kan ifrågasättas. Dagordningsfunktionen fungerar inte och tidningen tenderar till att hellre skildra besluten än motionerna, vilket ger allmänheten svåra förutsättningar för att kunna fatta rätta beslut vid val. Samtidigt skildrar journalisterna en objektiv bild och visar inte några tendenser till att vilja framställa beslut på sätt som skulle vara gynnande för något parti. Politikerna ställs mot varandra i artiklarna vilket ger en bild av en objektiv och rättvis journalistisk förmedling.</p>

Den här undersökningen handlar om i vilken mån dagstidningarna kan fortsätta att göra anspråk på att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras på tidningarna. Alltså motsvarigheten till regering och riksdag på lokal nivå. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive län/region har fått möjlighet att svara på en enkät, svarsfrekvensen blev 66,6 procent. Dessutom har jag besökt fem tidningar i mellansverige för att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fem reportrar om hur de upplever möjligheterna att verka som tredje statsmakten. De viktigaste slutsatserna är att samtidigt som två regeringsutredningar visat på mediernas viktiga roll i demokratin uppger flera ansvariga utgivare inte den traditionella definitionen av tredje statsmakten. De svarar istället allt från att ” Har ingen definition” till att ”Har aldrig ställt mig den frågan”. De fem reportrarna har alla en definition som ligger i närheten av den allmänt vedertagna. Reportrarna har sett hur antalet journalister på redaktionerna blivit färre samtidigt som arbetstakten ökat på redaktionerna. De upplever att det blir allt svårare att bevaka makten. Samtidigt som resurserna minskat har informationsflödet i övrigt ökat, dessutom blir den lokala politiken allt mer komplicerad att bevaka. Enkäten bland de ansvariga utgivarna visar att antalet kommun- och landstingsreportrar, samt tillfälliga grävgrupper har ökat jämfört med för tio år sedan, men det har inte gått att få fram om de arbetar heltid eller deltid. Reportrarna vittnar i intervjuerna om att det finns flera reportrar på respektive redaktion som bevakar kommunen, men i många fall har allmänreportrar ansvar för en eller flera nämnder, vilket leder till en lägre grad av specialisering i ämnet. De intervjuade reportrarna oroar sig för framtiden och möjligheterna att kunna genomföra en kvalificerad samhällsjournalistik. De ser därmed svårigheter att fylla rollen som demokratins kontrollanter. Det är framförallt i fortsatta neddragningar på redaktionerna samt kravet på kortare texter, ”snuttifiering” som de ser som de största hoten.

<p>Den här undersökningen handlar om i vilken mån dagstidningarna kan fortsätta att göra anspråk på att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras på tidningarna. Alltså motsvarigheten till regering och riksdag på lokal nivå. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive län/region har fått möjlighet att svara på en enkät, svarsfrekvensen blev 66,6 procent. Dessutom har jag besökt fem tidningar i mellansverige för att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fem reportrar om hur de upplever möjligheterna att verka som tredje statsmakten.</p><p>De viktigaste slutsatserna är att samtidigt som två regeringsutredningar visat på mediernas viktiga roll i demokratin uppger flera ansvariga utgivare inte den traditionella definitionen av tredje statsmakten. De svarar istället allt från att ” Har ingen definition” till att ”Har aldrig ställt mig den frågan”. De fem reportrarna har alla en definition som ligger i närheten av den allmänt vedertagna. Reportrarna har sett hur antalet journalister på redaktionerna blivit färre samtidigt som arbetstakten ökat på redaktionerna. De upplever att det blir allt svårare att bevaka makten. Samtidigt som resurserna minskat har informationsflödet i övrigt ökat, dessutom blir den lokala politiken allt mer komplicerad att bevaka. Enkäten bland de ansvariga utgivarna visar att antalet kommun- och landstingsreportrar, samt tillfälliga grävgrupper har ökat jämfört med för tio år sedan, men det har inte gått att få fram om de arbetar heltid eller deltid. Reportrarna vittnar i intervjuerna om att det finns flera reportrar på respektive redaktion som bevakar kommunen, men i många fall har allmänreportrar ansvar för en eller flera nämnder, vilket leder till en lägre grad av specialisering i ämnet.</p><p>De intervjuade reportrarna oroar sig för framtiden och möjligheterna att kunna genomföra en kvalificerad samhällsjournalistik. De ser därmed svårigheter att fylla rollen som demokratins kontrollanter. Det är framförallt i fortsatta neddragningar på redaktionerna samt kravet på kortare texter, ”snuttifiering” som de ser som de största hoten.</p>

Denna uppsats handlar om lokaljournalistik i Strömsund, en ort i Jämtland. Mer precist om hur bevakningen av den kommunala verksamheten i Strömsund fungerar, och hur de lokala mediernas betydelse för demokratin förändras när lokalredaktionerna avvecklas. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts av 170 kommunrelaterade artiklar publicerade i Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund mellan 22 februari-22 mars åren 1997, 2007 och 2017. En analys av 34 artiklar från Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund hemsidor har också gjorts i syfte att jämföra pappersversionen med webbsidorna. Denna analys kommer inte redovisas i denna uppsats då de var i princip identiska med papperstidningen. Teoriavsnittet tar avstamp i de tre demokratiska modellerna, konkurrensdemokratin, deltagardemokratin och samtalsdemokratin samt de journalistiska demokratiska uppgifterna. De demokratiska uppgifterna grundar sig i att medierna spelar en viktig roll för en fungerande demokrati. Diskussionen handlar om hur antalet kommunrelaterade artiklar minskat sedan 1997, debatten 2007 om Folkets hus som skapade en ökning i antalet artiklar samt hur de demokratiska uppgifterna blivit allt svårare att uppfylla i Strömsund. I diskussionen jämförs också resultaten från andra uppsatser inom området, där det konstateras att det finns både skillnader och likheter i resultatet. Slutligen diskuteras hyperlokala-mediers roll för bevakningen av Strömsund.