<p>Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet.</p><p>Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt.</p><p>Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.</p>

Föreliggande studie har till syfte att öka kunskapen om lärares kompensatoriska arbete i sex F-3 klasser. För att samla data har den kvalitativa metoden intervju använts. Studiens resultat illustrerar möjligheter, hinder och påverkande faktorer inom skolans kompensatoriska uppdrag i årskurs F-3. Olika former av samverkan och elevgruppers storlekar har visat sig ha avgörande betydelse för i vilken mån det kompensatoriska stödet kan ges.

Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen. Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet. Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt. Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.

Syftet med examensarbetet är att diskutera och belysa hur några skolor arbetar med attidentifiera och stötta elever med dyslexi och sätta det i relation till skolans styrdokument. Föratt kunna undersöka dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med sexstycken lärare som alla arbetar på olika skolor. Resultaten visar att skolorna arbetar med attkartlägga och följa upp eleverna och att lärarna försöker kompensera elevers svårighetergenom olika pedagogiska stöd och tekniska hjälpmedel. Skolorna arbetar inkluderande och deanpassar undervisningen och lärandemiljön utifrån elevernas olika behov och svårigheter.Resultaten visar också det finns dilemman som lärarna mött under sitt arbete med att hjälpaeleverna med dyslexi så som att skolan ska vara kompensatorisk men samtidigt varainkluderande, tidsbrist, hjälpmedlen kan vara utpekande och att eleverna behöver få endiagnos för att skolan ska få extra resurser. / The aim of the study is to discuss and illustrate how some schools are working to identify andsupport pupils with dyslexia and how it relates to their policy documents. To investigate thesequestions, semi-structured interviews were chosen as the method. Six teachers, all working atdifferent schools, were interviewed. The results show that the school are working to identifyand follow up students, and that educators are trying to compensate for pupils difficultiesthrough a variety of educational supports and assistive technology. Schools working in aninclusive and personalizing the teaching and learning environment according to puppilsdifferent needs and difficulties. The results also show there are dilemmas that educators facedin their effort to help students whit dyslexia as that the school should be compensatory but atthe same time inclusive, lack of time, that the us of aids can become stigmatizing, andstudents need a diagnosis for the school to get extra resources.