Introduktion: Hållbarhet har blivit en naturlig del av företagens rapportering, därredovisningen i Sverige idag tillämpas som en frivilligrapportering. Tidigare studier presenterar skillnader avseende hur hållbarhet redovisas, men även att det finns branschspecifika överrensstämmelser. Konfektionsbranschen är av intresse att studera då tillverkningen inte alltid ger uppsyn över de hållbarhetsrelaterade aspekterna samtidigt som branschen har en stor mängd intressenter att bemöta. Genom att studera över tid erhålls en ökad förståelse för hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska vad konfektionsbranschen redovisat om hållbarhet samt kartlägga mönster över hur detta har förändrats över tid. Metod: En kvalitativ studie som tillämpar en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studien utformas som en longitudinell fallstudie där analysenheterna Björn Borg, H&M, KappAhl och Odd Molly utgör konfektionsbranschen noterad på Nasdaq Stockholm mellan åren 2007-2014. Insamling av data består av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Slutsats: Studien har urskilt ekonomi, socialt/etiskt, miljö och adaption som branschspecifika faktorer i hållbarhetsredovisningen. Vidare har utvecklingen över vad som redovisas inom dessa faktorer indikerat processer som driver utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Det har medfört en branschspecifik modell som illustrerar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen över den studerade perioden mellan åren 2007-2014. / Introduction: Sustainability has become an integral part of corporate reporting and is applied as a voluntary reporting in Sweden. Previous studies show differences both regarding how sustainability is reported but also between industries. The clothing industry is interesting to study since the production does not always give a direct supervision of the sustainability-related aspects even though the industry has a large number of interested parties to consider. By studying sustainability reporting over time a better understanding of its development is obtained. Purpose: The purpose of this paper is to explore what the clothing industry account for sustainability and to identify patterns of how this has affected the sustainability reporting over time. Method: This study applies a deductive approach with inductive elements. The study is designed as a longitudinal case study in which analysis units Bjorn Borg, H&M, KappAhl and Odd Molly, represent the clothing industry listed on Nasdaq Stockholm between the years 2007-2014. Collection of data consists of annual reports and sustainability reports. Conclusion: The study has identified economics, social/ethical, environmental and adaptation to industry-specific factors in the sustainability report. Furthermore, the evolution of what is reported in these factors indicated processes that drive the development of the sustainability report. This has resulted in an industry-specific model that illustrates the evolution of sustainability reporting over the period 2007-2014.

<p>I och med konkurrensen från lågkostnadsländer har den svenska konfektionsindustrin stagnerat. Många svenska klädföretag i detaljhandelsbranschen väljer istället att outsourca sin produktionsverksamhet till utlandet där kostnaderna för tillverkning är lägre. Detta medför hinder i form av bland annat längre ledtider och större risk för fel då företagets designidéer ska omsättas i produkten. Ett sätt för företagen att motverka dessa problem och att på så vis skapa en bättre produkt är välja ut rätt leverantörer för samarbetet.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag: Indiska Magasinet, Filippa K, Företag X och Polarn. O Pyret och syftar till att analysera och utvärdera utifrån vilka kriterier dessa företag väljer ut sina leverantörer och hur tillfredsställelsen i relationen påverkas av kriterierna.</p><p>Författarna har valt att utgå ifrån teorier som behandlar inköpsprocessen som en värdeskapande aktivitet. Därefter har teoretikernas påståenden om hur relationer kan vara konstruerade undersökts och hur attityderna till detta påverkar företagets strategier. Till sist har författarna undersökt teorier som beskriver olika beteenden hos leverantören som påverkar relationen köpare- leverantör.</p><p>De variabler som identifierats i teorierna och som sedan används i den teoretiska referensramen är:</p><p>Inköpsprocessen som värdeskapande aktivitet, relationer konstruerade i nätverk, grad av involvering beroende på köp och relations- och transaktionsperspektivet samt nio stycken urvalskriterier som delats upp i hårda och mjuka kriterier: pris, kvalitet, leveranssäkerhet och produktprestation respektive rollintegritet, flexibilitet, ömsesidighet, solidaritet och socialt ansvar.</p><p>Det empiriska materialet grundar sig främst på semistrukturerade djupintervjuer som gjorts med inköpsansvariga på respektive företag. Även sekundärdata från böcker, artiklar och hemsidor har använts för denna uppsats.</p><p>Våra slutsatser är att de företag som undersökts inser inköpsfunktionens vikt för företagets framgång och att relationens konstruktion påverkas av situationer och faser i samarbetet. De variabler som definierats som viktiga utifrån de teorier som använts påverkar i olika hög grad valet av leverantör. Slutsatsen visar vidare att de hårda variablerna är de främsta urvalskriterierna för majoriteten av företagen men att de mjuka ofta påverkar relationens fortsatta utveckling.</p>

I och med konkurrensen från lågkostnadsländer har den svenska konfektionsindustrin stagnerat. Många svenska klädföretag i detaljhandelsbranschen väljer istället att outsourca sin produktionsverksamhet till utlandet där kostnaderna för tillverkning är lägre. Detta medför hinder i form av bland annat längre ledtider och större risk för fel då företagets designidéer ska omsättas i produkten. Ett sätt för företagen att motverka dessa problem och att på så vis skapa en bättre produkt är välja ut rätt leverantörer för samarbetet. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag: Indiska Magasinet, Filippa K, Företag X och Polarn. O Pyret och syftar till att analysera och utvärdera utifrån vilka kriterier dessa företag väljer ut sina leverantörer och hur tillfredsställelsen i relationen påverkas av kriterierna. Författarna har valt att utgå ifrån teorier som behandlar inköpsprocessen som en värdeskapande aktivitet. Därefter har teoretikernas påståenden om hur relationer kan vara konstruerade undersökts och hur attityderna till detta påverkar företagets strategier. Till sist har författarna undersökt teorier som beskriver olika beteenden hos leverantören som påverkar relationen köpare- leverantör. De variabler som identifierats i teorierna och som sedan används i den teoretiska referensramen är: Inköpsprocessen som värdeskapande aktivitet, relationer konstruerade i nätverk, grad av involvering beroende på köp och relations- och transaktionsperspektivet samt nio stycken urvalskriterier som delats upp i hårda och mjuka kriterier: pris, kvalitet, leveranssäkerhet och produktprestation respektive rollintegritet, flexibilitet, ömsesidighet, solidaritet och socialt ansvar. Det empiriska materialet grundar sig främst på semistrukturerade djupintervjuer som gjorts med inköpsansvariga på respektive företag. Även sekundärdata från böcker, artiklar och hemsidor har använts för denna uppsats. Våra slutsatser är att de företag som undersökts inser inköpsfunktionens vikt för företagets framgång och att relationens konstruktion påverkas av situationer och faser i samarbetet. De variabler som definierats som viktiga utifrån de teorier som använts påverkar i olika hög grad valet av leverantör. Slutsatsen visar vidare att de hårda variablerna är de främsta urvalskriterierna för majoriteten av företagen men att de mjuka ofta påverkar relationens fortsatta utveckling.

<p><strong>Problemformulering: </strong>Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:</p><p>- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p>- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.</p><p><strong>Metod: </strong>En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.</p><p><strong>Teori:</strong> De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR.</p><p><strong>Slutsats:</strong> När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.</p>

Problemformulering: Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor: - Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen? - Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen? Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det. Metod: En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR. Teori: De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR. Slutsats: När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.

Syfte och forskningsfråga Syftet är att undersöka vilka motiv mindre svenska e-handelsföretag inom herrkonfektion har vid internationalisering, hur de går tillväga och vilka handelshinder personer i ledningen anser försvårar internationaliseringen. 1. Hur internationaliserar sig mindre svenska e-handelsföretag inom herrkonfektion? 2. Varför internationaliserar sig mindre svenska e-handelsföretag inom herrkonfektion? 3. Vilka hinder upplever mindre svenska e-handelsföretags ledning vid internationalisering? Metod Uppsatsen är en kvalitativ branschstudie på e-handelsföretag inom herrkonfektion. Ansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med företag och två med experter inom området. Slutsatser Studien visar hur och varför e-handelsföretag inom herrkonfektion internationaliserar sig. Unga e-handelsföretag internationaliserar sig ofta stegvis från land till land, trots att teorier säger annorlunda. Slutligen visar studien på en ny typ av internationalisering där företag från början säljer globalt för att sedan minska till de attraktiva marknaderna. Nyckelord E-handel, Internationalisering, Konfektionsbranschen, Barriärer / Purpose and research question The aim of this study is to determine what objectives smaller swedish e-commerce companies within the male clothing industry have to internationalization. How does the companies act and what obstacles does the board experience obstruct internationalization?           Methodology This thesis is a qualitative study about the line of business within male clothing. The approach of the method is deductive with inductive elements. The experience-based knowledge is based on six semistructured interviews with companies and two with experts in the field. Conclustions The study shows how and why internationalization takes place for e-commerce companies within male clothing. Young companies still goes from country to contry despite that theorys often tell a different story. At last the studie shows a new type of internationalization where companies are global from the start and then decreases to the attractive markets. Keywords E-commerce, Internationalization, Male clothing industry, Barriers