Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identiteter skapas genom konsumtion och särskilt i relation till etisk konsumtion. Vi har genomfört 16 intervjuer för att samla material som vi sedan transkriberat och tematiskt analyserat. Frågorna vi har sökt svar på är hur människor resonerar kring konsumtion av ekologiska varor och varor som potentiellt innehåller konfliktmineraler. Vi har kunnat se hur det hos alla våra informanter fanns en stark vilja att konsumera mer ekologiskt och etiskt. Att bland annat konsumera ekologiska varor för hälsoaspekten var ett återkommande argument. Vi har fått se samband mellan informanternas strävan efter etisk konsumtion och deras föreställningar om hur konsumtion påverkade deras närhet. Vi har även sett en diskrepans mellan identitetsskapande konsumtion gällande hälsoaspekten som låg till grund för konusmtion av ekologiska varor för och konsumtion kopplad till miljöaspekten av ekokonsumtion. Nyckelord: Konfliktmineraler, etisk konsumtion, identitet, konsumtionsteori

Bakgrund: I maj 2017 beslutades det att EU-reglering 2017/821 om konfliktmineraler kommer träda i kraft den 1a januari 2021. Regleringen kräver att företag inom EU kan försäkra sig om att tenn, volfram, tantal och guld (3TG) endast importeras från ansvarsfulla och konfliktfria källor. Inom litteraturen presenteras en problematik kring försörjningskedjors komplexitet och svårigheterna att spåra konfliktmineraler. Studien avser därför att skapa ökad förståelse för leverantörshantering avseende konfliktmineraler och praktiska implikationer för bolag som önskar ökad förståelse inför införandet av EU-reglering 2017/821.  Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för hur företag strategiskt arbetar mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler, samt vilka möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå under detta förändringsarbete. Metod: Studien har ett realistiskt perspektiv samt ett induktivt angreppssätt med abduktiva inslag. Kvalitativ data har inhämtats genom sex semistrukturerade intervjuer med representanter från Atlas Copcos inköpsfunktioner, från två affärsområden, som arbetar med alternativt är bekanta med Atlas Copcos upprättade process för leverantörshantering avseende konfliktmineraler. Slutsats: Studieförfattarna finner att strategiskt arbete mot hållbarhet genom leverantörshantering avseende konfliktmineraler kan delas upp i tre övergripande områden; identifiering av prioriterade intressenter, utveckling av förändringsarbetesstrategier samt strategiska partnerskaps bidrag till synlighet inom leverantörskedjan. Dessa tre aspekter bidrar tillsammans till identifieringen och arbetet med möjligheter respektive utmaningar inför fortsatt hållbarhetsarbete med leverantörshantering avseende konfliktmineraler, vilket kan sammanfattas genom fortsatt utveckling av intern dialog samt värdet av att arbeta med Supplier Relationship Management. Kunskapsbidrag: Studiens teoretiska kunskapsbidrag är att skapa ökad förståelse för hur drivkrafter för implementering av hållbarhetsarbete, förändringsarbete samt arbete med försörjningskedjan kan bearbetas inom kontexten för leverantörshantering vid hållbarhetsarbete, samt hur dessa aspekter inverkar på varandra. / Problem discussion: In May 2017, it was determined that EU-regulation 2017/821 will enter into force the 1st of January 2021. The regulation requires that companies within the EU are able to assure that tin, tungsten, tantalum and gold (3TG) merely is imported from responsible and conflict free sources. Within literature, issues regarding supply chain complexity and difficulties with tracking conflict minerals are presented. This study therefore aims to create increased understanding for supplier management regarding conflict minerals and practical implications for other companies that aim for increased understanding before the introduction of EU-regulation 2017/821. Aim: The aim is to create increased understanding for how companies strategically work towards sustainability through supplier management regarding conflict minerals, and which opportunities respective challenges that may occur during the process of change. Method: This study has a realistic perspective and an inductive approach with abductive features. Qualitative data has been obtained through six semi structured interviews with representatives from Atlas Copco’s sourcing functions, from two business areas, who work with or are familiar with Atlas Copco’s constructed process for supplier management regarding conflict minerals. Results: The authors of this study find that strategic work towards sustainability regarding conflict minerals can be divided into three overall subjects; the identification of prioritized stakeholders, development of change management strategies and strategic partnerships contribution to visibility within the upstream part of the supply chain. These three aspects contribute to the identification and work with possibilities and challenges regarding continued sustainability efforts with supplier management concerning conflict minerals, which can be summarized through continued development of internal communication and the value of working with supplier relationship management. Science contributions: The study’s theoretical science contribution is to create increased understanding for how drivers for implementation of sustainability efforts, change management and work with the supply chain can be processed within the context of supplier management concerning sustainability work, and how these aspects affect each other.