Denna uppsats handlar om den upplevda konkurrensen på fastighetsmäklarmarknaden sedan uppkomsten av så kallade lightmäklare. Syftet var att ta reda på hur de traditionella fastighetsmäklarna upplever konkurrensen på dagens marknad och de källor som använts i huvudsak är intervjuer med verksamma traditionella fastighetsmäklare samt en branschorganisation. Det vi kom fram till under vår studie är att lightmäklare inte tagit några marknadsandelar från de traditionella fastighetsmäklarna som media förutspådde samt att de traditionella fastighetsmäklarna tycker att konkurrensen är hård men sund.

ABSTRACT Titel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring. Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Carina Eriksson och Mathias Berglund Handledare: Per-Arne Wikström Datum: Juni 2012 Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar på lika villkor. Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har. Det vi däremot konkret har kommit fram till är att Hudiksvalls kommun kommer att konkurrensutsättas på en marknad de aldrig tidigare varit utsatt för. Förslag till fortsatt forskning: Att begrunda vidare forskning kring hur privata aktörer skulle påverkas om möjligheten till tilläggstjänster fanns för den kommunala verksamheten. Även hur branschen skulle påverkas av detta. Är de privata aktörerna ett bättre alternativ gentemot de kommunala? I det sistnämnda också huruvida privata aktörers vinstkrav och kommunala sparkrav har inverkan på verksamheten. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till en bättre förståelse för hur kommunen får konkurrera på en marknad där privata aktörer verkar. Vi hoppas också att studien har väckt en vidare debatt för hur kommunen och privata aktörer påverkar varandra. Nyckelord: Marknadsföring, konkurrens, offentliga och privata aktörer, MIO-modell, SWOT analys, valfrihetssystem (LOV)

På konkurrensutsatta marknader är det inte längre nödvändigtvis kärnprodukten som är den avgörande faktorn för kunden i en valsituation. Det kan vara många andra faktorer som styr om en produkt blir köpt av kunden eller om den lämnas på butikens hylla. I denna uppsats ligger fokus på hur förpackningar kan användas som konkurrensmedel. Uppsatsen syfte är att skapa begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesignens roll i konkurrenssituationer. Syftet ses som relevant då författarna har sett en saknad av teorier som kan förklara förpackningsdesignens vikt som konkurrensmedel. För att kunna besvara detta syfte har en undersökning genomförts som inbegripit intervjuer med representanter från nio leverantörer i svensk dagligvaruhandel så som Wasabröd AB, Gunnar Dafgård AB och Spendrups Bryggeri AB. Intervjuer med tre designbyråer har också gjorts med tanken att söka skapa en bred bild av ämnet. Resultatet av undersökningen är ett antal begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesigns roll i konkurrenssituationer. Dessa begrepp berör exempelvis en förpacknings exponering, mervärde, kärnvärde och passform, varav det sistnämnda berör hur väl en förpackning speglar en kärnprodukts pris, kvalitet och målgrupp. I slutsatsen skapas även ett begrepp för vad som kan ses vara en produkt samt hur ett företags bakomliggande organisation och kundens nyttobedömning kan påverka förpackningsdesignens utformning. / In highly competitive markets it is no longer necessarily the core product that is the decisive factor for a customer in a choice situation. It could be a number of other factors that control if a product is bought by the customer or left on the shelf in the store. This thesis focuses on how packaging design can be used as a competitive tool. Therefore is the aim of the thesis to create concepts for the mechanisms that make possible the role of packaging design in competitive situations. The aim is seen as relevant since the authors have discovered a lack of theories that can explain the importance of packaging design as a competitive tool. A research has been carried out in order to answer the thesis’ aim. The research has included nine interviews with representatives from suppliers in the Swedish market for fast moving consumer goods as for example Wasabröd AB, Gunnar Dafgård AB and Spendrups Bryggeri AB. Interviews with three design agencies have also been made with the idea to create a broader image of the subject of the thesis. The result of the research consists of a number of concepts that are seen as valuable in explaining de underlying mechanisms that control the role of packaging design. These concepts concern the exposure of a package, added value, core value and fit, where the last mention touch upon how well a package design reflects the price, quality and target group of a core product. In the conclusion a concept is also created for what can be seen as the product as well as how the underlying organization and the customers’ assessment of benefits can affect the design of the package.

Denna studie grundas på en kvalitativ forskning i form av empiriskt material från litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstår mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan många gånger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer från olika nivåer. Studien belyser även hur kommuner ständigt arbetar för att anses som attraktiva för såväl invånare som näringsliv. För en grundläggande förståelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i två centrala planeringsfrågor, infrastruktur och näringsliv. Resultat av studien pekar på att det i planeringsprocesser dels är komplext, och dels är många aspekter att ta hänsyn till. Trots det här finns det på kommunal nivå ett stort intresse i samverkan, då det både blir resurs- och kostnadseffektivt, samt ökar kommunens attraktivitet. Det kan vidare utläsas att konkurrens mellan kommuner upplevs som något positivt, då de sporrar varandra till ett effektivare arbete, och på så sätt ses det snarare som en rivalitet i deras arbete. Gällande infrastruktur är det vanligen frågan som kommuner väljer att samarbeta inom, samtidigt som det i näringslivsfrågor både finns samverkansfrågor och konkurrenssituationer.

Den första januari 2003 antogs ett gruppundantag för motorfordon i Sverige som en åtgärdmenad att främja konkurrensförhållandena på marknaden för bilar i Sverige. En del avgruppundantaget var fokuserat på eftermarknaden och det är även här vår undersökning ägerrum, närmare bestämt marknaden för bilverkstäder. Gruppundantaget syftar till att göra det merlikvärdigt för bilverkstäderna på marknaden genom att alla aktörer ska ha rätt till deninformation och utbildning som krävs för att utföra reparation och service på en bil oavsettmodell eller märke. Syftet med vår undersökning har varit att undersöka om marknaden, efteratt gruppundantaget antogs, har likvärdiga förutsättningar för aktörerna på marknaden, vadeffekterna har blivit och hur konkurrensen ser ut idag efter regleringen. Detta har undersöktsoch analyserats med hjälp av tidigare forskning samt en prisundersökning som sedananalyserats med hjälp av nationalekonomiska teorier.Resultaten av vår undersökning är att det har blivit en förbättrad konkurrens mellan aktörernapå marknaden, men de auktoriserade verkstäderna har fortfarande fördelar gentemot de icke-auktoriserade verkstäderna. Främst när det kommer till service och reparationer på nya bilareftersom bilmärkets återförsäljare ofta är samlokaliserad med sin auktoriserade verkstad somdå kan skapa en relation till kunden direkt vid bilköpet samt binda upp kunden till sin verkstadvia avtal om garantier. Gruppundantaget har också inneburit positiva effekter för bådeverkstäder och konsumenter då tillgången till originalreservdelar har ökat vilket har inneburitbåde fler valmöjligheter och förbättrad kvalitet av service och reparation. Undersökningen visaräven att de olika verkstäderna konkurrerar med olika medel beroende på om de är enauktoriserad- eller icke-auktoriserad verkstad. De icke-auktoriserade verkstäderna konkurrerarfrämst med pris medan de auktoriserade verkstäderna främst använder kvalitet somkonkurrensmedel. Det framgick också att de icke-auktoriserade verkstäderna oftare lokaliserarsig på landsbygden än de auktoriserade, eftersom de inte kräver lika påkostade verkstäder somde auktoriserade. / On the 1st of January 2003, a block exemption regulation for motor vehicles was adopted inSweden as a measure intended to promote the conditions of competition in the automobilemarket in Sweden. Part of the block exemption was focused on the aftermarket, and this is alsowhat our study focus on, specifically the market for auto repair shops. The block exemption isintended to make it more of a level playing field for repair shops on the market by giving allrepair shops the right to the information and training required to perform repair and service ona car regardless of model or brand. The purpose of our study has been to investigate whetherthe market, after the block exemption was adopted, has a level playing field for marketparticipants, what the effects have become and what the competition looks like today after theregulation. This has been investigated and analyzed with the help of previous research and aprice survey, which has been analysed by means of economic theories.The results of our investigation shows that there has been an improvement in competitionbetween market players, but the authorised repair shops still have advantages over theunauthorised repair shops. Mainly when it comes to service and repair on new cars because thecar brand's dealers are often co-located with their authorized workshop which can then create arelationship with the customer directly at the time of the car purchase and tie the customer totheir repair shop through warranty agreements. The block exemption has also had a positiveeffect for both repair shops and consumers since the availability of original spare parts hasincreased, which has added more choices and improved the quality of service and repair. Thestudy also shows that the various repair shops compete with different means depending onwhether they are an authorised- or independent repair shop. The independent repair shopscompete mainly with price while the authorised workshops mainly use quality as a means ofcompetition. It also shows that the independent repair shops more often are located in ruralareas than the authorised repair shops, as they do not require an equally expensive repair shopas the authorised does.

No description available.

Med marknader som blir allt mer globaliserade skapas fler möjligheter för företagen att etablera sig i världen samtidigt. Detta har även lett till en hårdare konkurrens vilket skapat svårigheter för företagen att sticka ut och göra sig hörda bland mängden. Med dessa ökande svårigheter kan därför subliminal priming tänkas vara ett praktiskt verktyg för att nå ut till konsumenterna. Subliminal priming handlar om att påverka människors undermedvetna till olika preferenser och beteende och är ett ämne som inom forskarvärlden länge studerats men som fick ett ökat intresse i slutet av 1950-talet. Bland den forskning som bedrivits så har kriterierna behov, motivation, neutralitet samt kort tidsaspekt tagits fram som förutsättningar för att effekt av subliminal priming ska kunna uppstå. Dock finns ännu inte mycket forskning alls kring om subliminal priming går att använda praktiskt i reklamsammanhang eller om det ens fungerar under icke- kontrollerade omständigheter. Syftet med denna studie blev därför att genom en kvantitativ ansats undersöka om produktplacering i TV-serier kan ha någon inverkan som subliminal priming i dagens samhälle, om de kriterier som forskarna lagt fram är krav för att konsumenterna ska vara mottagliga för att låta sig påverkas eller ej och om uppmärksammande om produktplacering skapar negativ förändring på attityd. Genomförandet skedde genom att studenter tilldelades en webbenkät där de bland annat fick gradera sina törst-behov och titta på ett klipp från “Orange is the new black”. Slutresultaten indikerade på att produktplaceringen i detta TV-serieklipp kunde ha effekt som subliminal priming när respondenterna uppfyllde alla kriterierna men även då endast några av kriterierna uppfylldes.

<p>The Swedish telecommunication market was prior to the official deregulation 1975 characterized by Telia’s former monopoly position. This thesis studies how the deregulation of the market, and the thereby increasing competition, has affected Telia and how it has influenced Telia’s marketing strategies.</p><p>The theoretical framework, from which the conclusions will be made, is a combination of the theory about strategic learning behaviours by Slater et al, and Grönroos’ theory about a marketing continuum. The empirical work material is the result from two interviews with former key figures at Telia, and a briefing of Telia’s annual report between the years 1993 and 2006.</p><p>Research findings indicate that Telia has gone from being product oriented with a strong technical focus, to becoming gradually more market oriented with competition orientation but foremost customer orientation as their most distinguished learning behaviours. An apparent move from transaction marketing to relationship marketing can furthermore be made out.</p>

No description available.

I samma takt som produktionen av kläder tilltar, ökar även medvetenheten kring dess miljöpåverkan. Många företag arbetar efter avtal, märkningar och uppförandekoder för att på så vis reducera påverkan, dock kan det vara svårt för konsumenterna att veta vad de faktiskt står för och betyder. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kunden ser på fast fashion-företagets miljöarbete, hur företaget själva ser på det, samt om kundens uppfattning går att förändra. Undersökningen är avgränsad till att undersöka företaget Gina Tricot som ett exempel på företeelsen fast fashion- företag. För att kunna analysera informationen används kommunikationsmodellen, där sändaren skickar ett meddelande genom bruset till mottagaren, för att senare få tillbaka feedback från mottagagaren. Den emiriska delen av arbetet består av en intervju, en enkätundersökning samt två dolda observationer. Intervjun genomfördes via mejl med Gina Tricots Hållbarhetschef Marcus Bergman. Enkätundersökningen består av ett flertal frågor kring Gina Tricots miljöarbete samt en informationstext om det här. Den dolda observationen genomfördes i två geografiskt olika butiker, där vi undersökte hur företagets miljöarbete kommuniceras i butiken. Av den insamlade informationen kan man se att kundens och företagets uppfattning om hur de arbetar med miljö skiljer sig åt. Skillnaderna kan bero på olika saker, men främst på brist i företagets kommunikation med sina kunder. / Program: Butikschef, textil och mode