Uppsatsen beskriver hur fyra olika utbildningar i Europa definierar och förmedlar konstnärlig kunskap. Uppsatsen tar sitt avstamp på Dômen Konstskola i Göteborg där författaren undervisar. Utifrån denna erfarenhet undersöker sedan hon utbildningar på en högskoleförberedande nivå på Chelsea School of Art (CSA) i London, Universidad de Castilla-La Mancha  (UCLM)  i Cuenca, Kungliga Konsthögskolan (KABK) i Haag. Undersökningen utgår från intervjuer gjorda med lärare och elever på respektive skola, observationer gjorda på plats av författaren mellan 2007 och 2011 samt texter från hemsidor och kataloger som skolorna själva gett ut. I jämförelsen hittade författaren likheter beträffande feedback, självreflektion och utgångspunkter men även många olikheter. Olikheterna handlade om vilka delar av innehållet i utbildningen som prioriterades. Ingen av konstskolorna definierade den konstnärliga kunskap de sades förmedla. KABK och CSA hade den mest sammanhållna pedagogiken medan utbildningen på UCLM berodde på läraren och den på DK berodde både på lärare och år. Samtliga skolors konstsyn relaterades till N. Carolls definition av konstbegreppet. Här visade sig skolorna ligga relativt nära varandra.

<p>Sammanfattning</p><p>Detta är en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter från flera olika högskolor har intervjuats. Både fri konst och tillämpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutställningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgått både från uppfattning och upplevelse. Studenterna uppfattar skrivandet som ett reflexionsverktyg, ett kommunikationsverktyg, som både ett kommunikations- och ett reflexionsverktyg samt som en färdighet. Alla dessa uppfattningar förkommer i kombination med olika upplevelser.</p><p>De flesta studenter i undersökningen har upplevt skrivandet mödosamt. Ändå är det tydligt att samtliga uppfattar avgörande kvalitéer i det. Flera antyder att de har gått från en negativ till en positiv uppfattning under tiden som de arbetat med sin examenstext. Studenterna berättar också om kurskamrater som ändrat sig på vägen och hittat ett verktyg i skrivandet även om de varit mycket negativt inställda från början. Det finns, bland de studenter som deltar i undersökningen, olika val av estetik och olika förhållningssätt till skrivande. Man kan inte se att en viss typ av estetik skulle generera ett särskilt förhållningssätt till skrivandet. Det finns heller ingenting som säger att en givande skrivprocess är beroende av att man har lätt för att skriva. Någon som har lätt för att skriva kan uppleva processen förfärlig medan en annan student som måste kämpa med varje ord hittar ett nytt verktyg i sin konstnärliga process. Det mödosamma med skrivprocessen handlar om något annat än skrivproblem. Den här undersökningen indikerar att ett framgångsrikt skrivande skapar självförtroende och stödjer studenten i hans konstnärliga process. Den pedagogiska konsekvensen av undersökningen är att skrivandet inom institutionerna bör utvecklas. Det behöver komma in tidigare i utbildningen så att studenterna inte blir så stressade inför sina examensarbeten. De olika institutionerna måste ha en tydlig linje i frågan. Texterna behöver diskuteras på samma sätt som de gestaltande arbetena. Då är det förstås inte svensk grammatik som behöver diskuteras utan textens innehåll i relation till studentens gestaltande arbete.</p> / <p>SUMMARY</p><p>The experience of writing in art education</p><p>A phenomenografic study of the experiences of, and an understanding of the writing process in art education.</p><p>This is a qualitative study of how students in art education feel about and understand the writing process connected with their creative process. Nine students from different academies have been interviewed. Students from academies with both contemporary art and applied art are included in this study. The students' own written texts, their final exhibitions or their examinations have been the basis for the interviews and their interpretations. The data was analysed with a basis in both experiencing and understanding writing.</p><p>Writing is understood as a tool for reflection and self-communication and as a tool for communication with others as well as a tool for communicating aesthetics and one’s position in the art field. Writing is also understood as a tool used for the writing of applications for exhibitions and scholarships. These understandings exist in combinations with different experiences.</p><p>Most students in the investigation have experienced the writing process to be a laborious task, even though it is clear that every one understand the worth in writing. Some suggest that they have turned from having had a negative, to a positive understanding of the worth of writing during the process. The students also relate how other students have found the writing process awful from the start but have changed during the journey and found writing to be a useful tool. Among the students in this investigation there are individuals with different aesthetics and with different relationships to writing in general. It is not possible to find that a special kind of aesthetics relates to a certain relation to writing, nor is there anything to show that a positive relation to writing in general generates a good writing process in artistic contexts. A person who writes without trouble can find it difficult to write about their own artistic work, but others who struggle at every word can find the writing as a good tool to use in their art process. The problem with writing for students is something quite different than spelling and grammar. This investigation indicates that successful writing gives self-confidence and helps students in the creative process. The logical educational consequence based on this investigation should be a development of the writing process in creative education. Writing should be implemented early-on in the course, before the students start their exam work. The academies need to have a clear position/opinion of writing as a tool in the students learning process. It is important to discuss the students’ texts and continuously compare the content with their practical artwork.</p>

Sammanfattning Detta är en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter från flera olika högskolor har intervjuats. Både fri konst och tillämpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutställningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgått både från uppfattning och upplevelse. Studenterna uppfattar skrivandet som ett reflexionsverktyg, ett kommunikationsverktyg, som både ett kommunikations- och ett reflexionsverktyg samt som en färdighet. Alla dessa uppfattningar förkommer i kombination med olika upplevelser. De flesta studenter i undersökningen har upplevt skrivandet mödosamt. Ändå är det tydligt att samtliga uppfattar avgörande kvalitéer i det. Flera antyder att de har gått från en negativ till en positiv uppfattning under tiden som de arbetat med sin examenstext. Studenterna berättar också om kurskamrater som ändrat sig på vägen och hittat ett verktyg i skrivandet även om de varit mycket negativt inställda från början. Det finns, bland de studenter som deltar i undersökningen, olika val av estetik och olika förhållningssätt till skrivande. Man kan inte se att en viss typ av estetik skulle generera ett särskilt förhållningssätt till skrivandet. Det finns heller ingenting som säger att en givande skrivprocess är beroende av att man har lätt för att skriva. Någon som har lätt för att skriva kan uppleva processen förfärlig medan en annan student som måste kämpa med varje ord hittar ett nytt verktyg i sin konstnärliga process. Det mödosamma med skrivprocessen handlar om något annat än skrivproblem. Den här undersökningen indikerar att ett framgångsrikt skrivande skapar självförtroende och stödjer studenten i hans konstnärliga process. Den pedagogiska konsekvensen av undersökningen är att skrivandet inom institutionerna bör utvecklas. Det behöver komma in tidigare i utbildningen så att studenterna inte blir så stressade inför sina examensarbeten. De olika institutionerna måste ha en tydlig linje i frågan. Texterna behöver diskuteras på samma sätt som de gestaltande arbetena. Då är det förstås inte svensk grammatik som behöver diskuteras utan textens innehåll i relation till studentens gestaltande arbete. / SUMMARY The experience of writing in art education A phenomenografic study of the experiences of, and an understanding of the writing process in art education. This is a qualitative study of how students in art education feel about and understand the writing process connected with their creative process. Nine students from different academies have been interviewed. Students from academies with both contemporary art and applied art are included in this study. The students' own written texts, their final exhibitions or their examinations have been the basis for the interviews and their interpretations. The data was analysed with a basis in both experiencing and understanding writing. Writing is understood as a tool for reflection and self-communication and as a tool for communication with others as well as a tool for communicating aesthetics and one’s position in the art field. Writing is also understood as a tool used for the writing of applications for exhibitions and scholarships. These understandings exist in combinations with different experiences. Most students in the investigation have experienced the writing process to be a laborious task, even though it is clear that every one understand the worth in writing. Some suggest that they have turned from having had a negative, to a positive understanding of the worth of writing during the process. The students also relate how other students have found the writing process awful from the start but have changed during the journey and found writing to be a useful tool. Among the students in this investigation there are individuals with different aesthetics and with different relationships to writing in general. It is not possible to find that a special kind of aesthetics relates to a certain relation to writing, nor is there anything to show that a positive relation to writing in general generates a good writing process in artistic contexts. A person who writes without trouble can find it difficult to write about their own artistic work, but others who struggle at every word can find the writing as a good tool to use in their art process. The problem with writing for students is something quite different than spelling and grammar. This investigation indicates that successful writing gives self-confidence and helps students in the creative process. The logical educational consequence based on this investigation should be a development of the writing process in creative education. Writing should be implemented early-on in the course, before the students start their exam work. The academies need to have a clear position/opinion of writing as a tool in the students learning process. It is important to discuss the students’ texts and continuously compare the content with their practical artwork.

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor genomfördes med syftet att samla bildlärarnas erfarenheter inom området. Resultatet visade att respondenterna använder Internet,dator, iPad, Youtube och skrivare nästan dagligen. Andra IT-verktyg som användes frekvent var Adobe Photoshop, Pixlr, Gimp, iMotion, digital kamera, OneNote och Padlet. Vidare visade resultatet att digitala verktyg är ett hjälpmedel i dagens undervisning men också en nödvändighet när det gäller bildundervisningen. Som med allt finns det nackdelar när detta krånglar och inte fungerar som det ska, men fördelarna med digitala verktyg är ändå större.

This essay describes an investigation done with reason of the imminent threat of the global climate changes and targets the swedish education of the arts in 2022. The purpose of the investigation is to clarify how some of the swedish art schools looks upon and manages environmental and sustainability related issues in their organizations. It validates the results from the perspective of the 2030 Agenda for sustainable development and identifies essential differences in the enviromental and sustainability work of the art schools. Initially, this essay briefly depicts the environmentally related goals of Agenda 2030 and the influence of the Swedish environmental law on the environmental and sustainability work of the art schools.Furthermore follows presentations of the national collaboration Klimatramverket and the art schools present environmental and sustainability work. The essay also contains an interpretation of the environmentally relevant parts of 2030:s Agendas goals for sustainable development and its meaning for art education. The result is then used as reference material towards the art schools environmental and sustainable work. The essay ends in a series of proposed political actions to boost equivalence, resolution and efficiency in the environmental and sustainability reformation of the Swedish art education and also presents topics for related future scientific studies.

This essay studies the strategic practices of art students, in terms of establishing positions as legitimate artists, within the Swedish higher educational system. Through interviews with six art students, the study explores the opportunities, limitations and definitions of value that agents with different capital compositions experience within the artistic educational field. Through qualitative interviews and cultural analysis, the essay shows examples of how the studied individuals navigate their perceived positions within the artistic field, and with what means they attempt to establish their wanted positions within that field. The study shows that by applying the theoretical framework created by sociologist Pierre Bourdieu, the experiences of the studied individuals relate to a greater system of power distribution, which seemingly governs over means of influence within the artistic field. This system can be found reproduced through educational institutions, such as the Swedish art schools in question. Antagonistic attempts of re-forming this institutionally governed field seem only to be coming from individuals with positions of power in general society, which points to a power structure that obstructs any pretensions on the artistic field coming from agents outside of the artistic or social elite. This essay thereby encourages further study of the arguable freedom attributed to artistic practitioners, in light of the potential creative boundaries established through institutional power.