Management by contract is nowadays a common method within the public sector since the NPM overtook as paradigm with its mechanisms of control inspired by the private sector. The public agency is foremost a service provider where they interact with citizens in the service process. Swedish eldercare has significantly increased its expose to competition which means that eldercare can be executed not only by the municipalities own provider. Such an adaption increases the requirements to inspect quality and how the purchasers assure goal achievement by control. The outmost liability stays with the municipality to ensure that the service produces god care since their position as the service purchaser implies the responsibility to plan, precise and evaluate the required work that the executor has to accomplish. Previous research has shown the difficulties to define quality in the tendering process. The purpose of this paper is to examine how municipalities control executors to achieve objectives and inspect the design of quality indicators in agreements. The procedure that followed was to describe various in the theoretical frame of reference factors which influence management by contract and to present different perspectives of approaches on how purchaser can control the providers to ensure quality. The paper is a qualitative multiple case study approach with a document analysis and a semi-structured interview with a specialist in care and procurement. In the result section the municipalities are first displayed separately with a model of analysis as reference and characteristic aspects in the contracts before a gathered result is shown. In the same section there are demonstrating examples that indicates how the municipalities tend to control. The results discussion connect the results with theory and what previously been observed in this field of study. The discussion ends with a general discussion regarding the overall implementation of management by contract. The conclusion answers the purpose from a perspective of the emerged result. The result of the study presents that quality indicators in general are sufficiently concretized to regard them as possible to follow-up and the municipalities way of controlling the provider to assure objectives of the activity are accomplished differs from one another.

<p>Bakgrund: Vid komplexa tjänstetransaktioner är det svårt för köparen att i kontraktet specificera vad som förväntas av tjänsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och säljare av komplexa tjänster.</p><p>Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en fallstudie där vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjänsterelationer inom Landstinget i Östergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för både köpare och säljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna är mellan Landstinget i Östergötland och en privat vårdgivare, Specialistläkarna, de två andra är relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. Vår teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjänsten är som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjänster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna.</p><p>Resultat: Den empiriska studien bekräftade inte vår teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjänsten. Anledningen till detta kan vara att skillnaden i komplexitet visade sig vara mindre än vad vi trott från början i kombination med att den främsta förklaringsvariabeln till de olika styrstrukturerna visade sig vara huruvida enheten är intern respektive extern snarare än dess komplexitet. Även hälso- och sjukvårdens mycket specifika kontext visade sig ha betydande inverkan på styrningen. Istället för att möta problematiken med att specificera ett komplext åtagande har man valt att endast definiera ett ramverk för relationen. Vi menar att man vågar undvika att specificera tjänsten beroende på den speciella kontext som sjukvården utgör med de lagar och bestämmelser som finns kombinerat med den medicinska professionens stora inflytande.</p> / <p>Background: Complex service transactions make it hard for the buyer to specify in the contract what is expected from the service supplier, this often leads to conflicts between the parties.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to evaluate the significance of the contract as a means of control in the relationship between buyer and seller of complex services.</p><p>Method: We have executed a case study where we have analysed the significance of the contract as a means of control in three service relationships within Landstinget i Östergötland. Data has been gathered through interviews with representatives from buyer and seller both for each relationship as well as through review of the contracts that regulate the relationships. On of the examined relationships is between Landstinget i Östergötland and a private care institution, Specialistläkarna, the other two are relationships between Landstinget and the internal units Barn- och Kvinnocentrum and Rekonstruktionscentrum. Our theoretical hypothesis was that the significance of the contract as a means of control decreases with the complexity of the service that it is supposed to regulate. In order to test this hypothesis we made a thorough analysis of the complexity of the contracted services and then analysed the significance of the contract as a means of control in the three relationships.</p><p>Result: The empirical study did not confirm our theoretical hypothesis that the significance of the contract as a means of control decreases with an increasingly complex service. This might be because that the difference in complexity proved to lesser than we had estimated and that the primary explanatory variable to the different control mechanisms proved to be whether the unit was internal or external rather than its complexity. The particular context surrounding health care and medical service also proved to have a significant influence on the control. Instead of facing the problems with specifying a complex commitment only the framework for the relationship is defined. We mean that they dare avoid specifying the service because of the context that the medical service consists of: rules and regulations in combination with the great influence of the medical profession.</p>

Bakgrund: Vid komplexa tjänstetransaktioner är det svårt för köparen att i kontraktet specificera vad som förväntas av tjänsteleverantören vilket ofta leder till konflikter mellan parterna. Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera kontraktets betydelse som styrmedel i relationen mellan köpare och säljare av komplexa tjänster. Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en fallstudie där vi har analyserat kontraktets betydelse som styrmedel hos tre tjänsterelationer inom Landstinget i Östergötland. Empiri har samlats in genom intervjuer med representanter för både köpare och säljare för respektive relationen samt genom granskning av de avtal som reglerar relationerna. En av de undersökta relationerna är mellan Landstinget i Östergötland och en privat vårdgivare, Specialistläkarna, de två andra är relationer mellan Landstinget och de landstingsinterna enheterna Barn- och Kvinnocentrum och Rekonstruktionscentrum. Vår teoretiska hypotes var att kontraktets betydelse som styrmedel minskar ju mer komplex tjänsten är som avtalet har för avsikt att reglera. För att testa denna hypotes började vi med en grundlig analys av komplexiteten hos de tjänster som kontrakterades för att slutligen analysera kontraktets betydelse som styrmedel för de tre relationerna. Resultat: Den empiriska studien bekräftade inte vår teoretiska hypotes om att kontraktets betydelse som styrmedel minskar med ökad komplexitet hos tjänsten. Anledningen till detta kan vara att skillnaden i komplexitet visade sig vara mindre än vad vi trott från början i kombination med att den främsta förklaringsvariabeln till de olika styrstrukturerna visade sig vara huruvida enheten är intern respektive extern snarare än dess komplexitet. Även hälso- och sjukvårdens mycket specifika kontext visade sig ha betydande inverkan på styrningen. Istället för att möta problematiken med att specificera ett komplext åtagande har man valt att endast definiera ett ramverk för relationen. Vi menar att man vågar undvika att specificera tjänsten beroende på den speciella kontext som sjukvården utgör med de lagar och bestämmelser som finns kombinerat med den medicinska professionens stora inflytande. / Background: Complex service transactions make it hard for the buyer to specify in the contract what is expected from the service supplier, this often leads to conflicts between the parties. Purpose: The purpose of the thesis is to evaluate the significance of the contract as a means of control in the relationship between buyer and seller of complex services. Method: We have executed a case study where we have analysed the significance of the contract as a means of control in three service relationships within Landstinget i Östergötland. Data has been gathered through interviews with representatives from buyer and seller both for each relationship as well as through review of the contracts that regulate the relationships. On of the examined relationships is between Landstinget i Östergötland and a private care institution, Specialistläkarna, the other two are relationships between Landstinget and the internal units Barn- och Kvinnocentrum and Rekonstruktionscentrum. Our theoretical hypothesis was that the significance of the contract as a means of control decreases with the complexity of the service that it is supposed to regulate. In order to test this hypothesis we made a thorough analysis of the complexity of the contracted services and then analysed the significance of the contract as a means of control in the three relationships. Result: The empirical study did not confirm our theoretical hypothesis that the significance of the contract as a means of control decreases with an increasingly complex service. This might be because that the difference in complexity proved to lesser than we had estimated and that the primary explanatory variable to the different control mechanisms proved to be whether the unit was internal or external rather than its complexity. The particular context surrounding health care and medical service also proved to have a significant influence on the control. Instead of facing the problems with specifying a complex commitment only the framework for the relationship is defined. We mean that they dare avoid specifying the service because of the context that the medical service consists of: rules and regulations in combination with the great influence of the medical profession.

Bakgrund: Kvalitetsbrister inom utkontrakterad äldreomsorg har ofta uppmärksammats av svenska media. Anledningen till detta har många gånger relaterats till dålig uppföljning av kontrakt och verksamhet. Svenska kommuner har bristande kunskaper kring hur de bör styra och följa upp verksamheter. Misslyckande grundas ofta i svårigheterna i att styra och kontrollera utkontrakterade verksamheter. Tidigare forskning har belyst denna problematik och konstaterat att styrningen måste anpassas efter verksamheters komplexitet men hur uppföljningen bör användas kvarstår att undersöka. Syfte: Syftet är att ta reda på hur kommuner använder styrning och uppföljning vid utkontraktering av verksamheter av olika komplexitet samt identifiera faktorer av betydelse för användandet. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats men med inslag av induktion. En flerfallstudie har genomförts av tre fall av utkontrakterade verksamheter av olika komplexitet. Två kommuners verksamheter har studerats tillsammans med de tillhörande privata leverantörerna. För insamling av data till den empiriska referensramen har intervjuer och dokumentstudier genomförts. Slutsats: Hur kommuner använder styrning och uppföljning bör anpassas efter verksamhetens komplexitet. De faktorer som är av betydelse för användandet varierar beroende på komplexiteten. Studiens resultat visar på att det finns ett flertal faktorer som spelar roll för om uppföljningen kommer att bidra till förbättrad kvalitet och minskad risk för misslyckande. Det är således inte endast uppföljningen i sig som är problemet. Forskningsbidrag: Denna studie har bidragit till att öka förståelsen för hur kommuner kan använda sig av styrning och uppföljning samt hur uppföljningen bör utformas beror på verksamhetens komplexitet. Studien har identifierat att det finns ett behov av vidare forskning kring hur olika komplexa verksamheter bör styras och följas upp. / Background: Quality deficiencies in outsourced elderly care have often been highlighted by Swedish media. The reason for this has often been related to poor monitoring of contracts and operations. Swedish municipalities have insufficient knowledge about how to control and monitor activities. Failure is often found in the difficulties in controlling outsourced operations. Previous research has highlighted this problem and found that governance must be adapted to the complexity of operations, but how this and the monitoring should be used by municipalities remains to be investigated. Purpose: The purpose is to investigate how municipalities use management control and monitoring when outsourcing activities of different complexity and to identify factors of importance for the use of management controls. Implementation: The study is of qualitative nature with a deductive approach with elements of induction. A multiple case study has been conducted with three cases of outsourced activities of different complexity. The activities of two municipalities have been studied together with the associated private suppliers. For the gathering of data interviews and document studies have been conducted. Conclusion: How municipalities use management controls and monitoring should be adapted to the complexity of the outsourced activity. The factors that are important for use vary depending on the complexity. The study's results indicate that there are a number of factors that play a role for if the monitoring will contribute to improved quality and reduced risk of failure. Research contribution: This study has helped to increase understanding of how municipalities can use management control and monitoring and shown that there is a need for further research.

Upphandling är en central del för att styra statliga resurser och hur de allokeras. Syftet är att förklara avtalsprecision av komplexa byggentreprenader. För att uppnå syftet kommer vi att studera byggprojekt där upphandlingar är utvecklade. Studie 1 besvarar en teoretisk hypotes om att stora projekt skapar fler ÄTA-arbeten. Hypotesen testas med registerdata från en offentlig myndighets interna projektdatabas. Studie 2 söker förklaringar till varför stora projekt driver ÄTA-arbeten. Förklaringar kommer från intervjuer med projektledare och entreprenörer. Studie 3 testas sex olika förklaringar vi benämner post-hoc hypoteser (PHH) som bygger på etablerade begrepp. Testet bygger på enkätdata för beställare och entreprenörer. Den interna projektdatabasen innehöll 486 infrastrukturprojekt (Studie 1). Baserad på projektdatabasen valdes fyra projekt ut för vidare analys. Totalt intervjuades fyra beställare och två entreprenörer kopplat till de utvalda projekten (Studie 2). Totalt deltog 208 respondenter i enkäten varav 87 beställare, 116 entreprenörer och 5 underentreprenörer som kompletterades av två externa entreprenörer (Studie 3).  Resultatet från Studie 1 ger indikation på att dokumentationen, uppföljningen och redovisningen är bristfällig. Detta bekräftades av intervjuerna i Studie 2. I Studie 3 fann vi att projekteringen är bristfällig i stora projekt där parterna agerar missvisande. Resultatet visar på att ÄTA-arbeten drivs av ofullständig projektering, person och ledarskap och av en medveten affärsmodell. Genom bättre dokumentation, uppföljning och redovisning skapas bättre avtalsprecision i upphandlingar och bidrar till meningsfulla processer och en träffsäkrare resursallokering. / Procurement is a key part of controlling government resources and how they are allocated. The purpose of this thesis is to explain the contractual precision of complex construction contracts. In order to achieve our objective, we will study construction projects where the procurement is well developed. We pursue this objective based on three studies. Study 1 answers a theoretical hypothesis that large projects create more cost overruns/error. The hypothesis is tested on a project database which is an internal register data from a public bureau. Study 2 seeks explanations as to why large projects drive cost overruns. Explanations come from interviews with project managers and contractors. Study 3 tests six different explanations we refer to post-hoc hypotheses (PHH) based on established concepts. The test is based on survey data for clients and contractors. The project database contained 486 infrastructure projects (Study 1). Based on the project database, four projects were selected for further analysis. A total of four clients and two contractors were interviewed in connection with the selected projects (Study 2). A total of 208 respondents participated in the survey, of which 87 clients, 116 contractors and 5 subcontractors were supplemented by two external contractors (Study 3). The result from study 1 indicates that the documentation, follow-up and reporting are inadequate and confirmed much of the findings in Study 2. In Study 3 we found that the planning is inadequate in large projects and often misleading. The result shows that cost overruns/error is driven by person and leadership, incomplete planning and a conscious business model. Through better documentation, follow-up and accounting, better contractual precision is created in procurement and contributes to meaningful processes and more accurate resource allocation.