The purpose of this study was to investigate how often a character of a TV-series non-observed the conversational maxims, and if non-observances can be used for characterization in TV-series. The aim of this study was also to examine how much conversations and generally unknown conversational rules can affect people and their entire perception of others. The study focused on the main character of the TV-series Sherlock and investigated how often Sherlock breaks the conversational maxims, in what ways he does so, and how 20 respondents would describe Sherlock based on his conversational input. The most frequent non-observance turned out to be flouts and the most commonly non-observed maxim was the maxim of relation. According to the survey that the respondents answered, there seems to be a correlation between Sherlock’s conversational input and how they would describe him. In general, the respondents applied more negative personality traits to Sherlock when describing him based on excerpts where he did not observe the conversational maxims, whereas they described Sherlock in a more positive manner when he followed the conversational maxims. / Syftet med denna studie var undersöka hur ofta en karaktär från en TV-serie bröt mot konversationsmaximerna, samt huruvida brytandet av konversationsmaximer kan användas som verktyg i karaktärisering i TV-serier. Vidare var även syftet med denna studie att utforska hur stor påverkan som konversationer och, generellt sett, okända konversations-regler har på människor och hela deras perception av andra människor. Studien fokuserade på huvudkaraktären i TV-serien Sherlock och undersökte hur ofta Sherlock bryter mot konversationsmaximerna, på vilket sätt detta görs samt hur 20 informanter skulle beskriva Sherlock baserat på hans konversationer. Den vanligaste formen av icke-observerande visade sig vara flouts och den maxim som främst gick oobserverad förbi var relationsmaximen. Enligt enkäten som informanterna fick svara på tycks det finnas en koppling mellan hur Sherlock deltar i konversationer och vilka personlighetsdrag som kan användas för att beskriva honom. Generellt sett valde informanterna i högre grad negativa personlighetsdrag för att beskriva Sherlock efter att han brutit mot konversations-maximerna, medan de istället beskrev honom mer positivt när han följt konversations-maximerna.

After Donald Trump won the presidency, his use of social media has gotten massive attention because of its incredibly inappropriate content. Many people question how appropriate his use of Twitter is, and in the linguistic field prominent voices point out that the former businessman does not have the skills to speak; he only talks (McWhorter, 2017). As America’s President with views of his own about worldly events, it is of special interest to see how people interact with him online. Because of the low 39% approval rating, one can assume that many disagree with him, possibly in a way involving irony. One sub-type of irony is described as “the use of words to express something other than and especially the opposite of the literal meaning” (Merriam-Webster, 2018), and it is reasonable to assume that some responses to Trump’s tweets use irony to present an alternative view of his actions or opinions. The study sets out to find replies to Trump’s tweets that are ironic and identify if they correspond to earlier developed theories of irony. The replies are examined to determine which of Grice’s maxims of conversation that is flouted the most. The data included 337 replies of which 78 (23%) were shown to follow an ironical pattern, mostly in order to ridicule and condemn Trump. 88 % of all comments disagree with Trump’s tweets. The most applicable theory of irony is the echoic interpretation theory by Wilson and Sperber, and the most flouted maxim is relevance. / Sedan Donald Trump ställde upp i presidentvalet och till slut vann valet, har hans användning av sociala medier fått mycket uppmärksamhet p.g.a dess olämpliga innehåll. Många har ifrågasatt lämpligheten i hans Twitter-användning, och lingvistiskt sett menar framstående röster att den tidigare företagsmannen inte äger förmågan att tala; han kan bara prata; och det gör han på Twitter som USA:s president och ger sin egen syn på världsliga händelser. Därför är det av intresse att titta på hur människor reagerar och tilltalar honom på nätet. Med tanke på hans låga popularitetssiffra på 39%, kan det förmodas att många inte håller med honom, och att ironi används som ett sätt att uttrycka en annan åsikt. Ironi beskrivs som “användningen av ord för att uttrycka någonting annat eller speciellt det motsatta av den bokstavliga meningen” (översatt från Merriam-Webster, 2018), vilket är hypotetiskt förväntat i svar till Trumps tweets. Denna studie syftar till att identifiera ironiska kommentarer på Trumps tweets och se om de överensstämmer med tidigare utvecklade teorier kring ironi. Även analys av vilken av Grices konversationsmaximer som bryts oftast görs i studien. Studiens data inkluderar 337 kommentarer, av vilka 78 (23%) är ironiska, oftast med intention att förlöjliga och fördöma Trump. 88% av alla kommentarer håller inte med om innehållet i Trumps tweets. Den mest applicerbara ironi-teorin var “echoic interpretation” teorin (Wilson & Sperber), medan den mest ignorerade konversationsmaximen var relevans.