Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2. Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring. Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer. Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen. Att kostnadsföring påverkar bolagsbeslut i utformning av incitamentsprogram överensstämmer med studier, som visar att beslutsfattare i bolag anser att bolagets intressenter koncentrerar sig på den redovisade vinsten. / Background and problem: Swedish listed companies treat share-based payments as an expense since the adoption of IFRS 2. The adoption meant a change compared to previous accounting treatment, which triggered discussions regarding the consequences of such expensing. The question is if the expensing of share-based payments resulted in changes in the design of share-based incentive programs. Aim: Investigate whether the adoption of IFRS 2 has affected the design of share-based incentive programs in Swedish listed companies and explain the reason for such change. Method/Empirics: Information has been collected through annual reports from 42 Swedish listed companies over a period of ten years. In order to analyze the impact of IFRS 2, observations are made together with regression analysis where the impact of firm-specific determinants is accounted for. Conclusions: The existence of option plans are reduced between 2003 and 2005, while the number of share plans is increasing. The change takes place at the same time as the implementation process of IFRS 2 and is consistent with the assumption that the mandatory expensing of share-based payments is causing the change. The reason for expensing affecting corporate decisions regarding share-based incentive programs is that decision makers believes that company stakeholders focuses on reported earnings.

Summary The purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies’ attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor’s perspective. We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study. The questionnaire aims at measuring the same characteristics among the companies to find causal links, and the interviews are made to obtain a high internal validity so that connections between the body of regulations and the companies’ opinions and actions appear. The purpose of the theory chapter is to give the reader an understanding of what stock option plans are and why they are frequently used within companies. The IFRS 2 constitutes the base of the theory chapter. The international debate gives the reader a feeling for how common stock option plans are in the United States and what arguments there are for and against the expensing of stock options, which will be introduced in the United States in 2006. In our empirical chapter, we present the information collected from fifty-six companies by a questionnaire, followed by the interviews from the two companies that we have been in deeper contact with. We also present the opinions by the representatives from the two audit firms. The empirical chapter finishes with a calculation of the two interviewed companies changes in return on equity. The conclusion of this thesis is that the IFRS 2 is considered complicated by many companies. There is a lack of knowledge about the new standard among the companies and, for that reason; they are forced to seek help by audit firms, which result in large administrative costs, especially for smaller companies. We have observed that the attitude towards the IFRS 2 therefore differs depending on the company’s size. The IFRS 2 has a negative effect on net income for most of the companies with the exception of those who offer their employees stock options at market value, or have valued their stock option plans according to the “intrinsic method”. The change in return on equity has only a marginal effect for most companies. Further conclusions are that companies will not deviate from stock option programs as long as they are well-working incentives, but they may look them over more carefully and compare them to other alternatives. The audit firms are positive to the IFRS 2 and think that expensing stock options will lead to better comparability. Keywords: IFRS 2, Financial Strength, profitability, Stock options / Uppsatsens syfte är att undersöka vilka effekter införandet av IFRS 2 har på resultat, eget kapital, soliditet och räntabilitet för svenska börsnoterade bolag som har aktiva optionsprogram. Syftet är vidare att undersöka börsnoterade bolags attityd till IFRS 2, samt om det finns tendenser att frångå optionsprogram som ersättningsform p.g.a. de ändrade redovisningsreglerna. Vi vill även ta reda på hur revisorer ser på IFRS 2. Vi har använt oss av den deduktiva strategin och en blandning av en kvantitativ och en kvalitativ undersökningsmetod, i syfte att få en så fullständig klarhet som möjligt inom ämnesområdet. Enkätundersökningen strävar efter att mäta samma egenskaper hos undersökningsobjekten för att finna orsak-samband, medan intervjuerna syftar till att ge en hög intern giltighet så att samband mellan regelverk, åsikter och agerande framträder. Vi vill, genom informationen i teorikapitlet, att läsaren ska få en förståelse för vad optionsprogram är och varför det används inom företag. IFRS 2 och dess omfattning utgör grunden i teorikapitlet och syftar till att redogöra för vilken redovisningsteori som tillämpas i och med IFRS 2. Genom den internationella debatten vill vi att läsaren ska få en känsla för hur vanligt optionsprogram är i USA och vilka argument det finns för och mot införandet av kostnadsföring av optionsprogram, som sker i USA innan 2006 års utgång. I vårt empirikapitel presenterar vi enkätundersökningen där femtiosex svenska börsnoterade företag har medverkat. Därefter introduceras intervjuerna från de båda företagen vi varit i kontakt med, för att sedan följas åt av reflektioner från revisionsbyråernas två representanter. Empirin avslutas med en beräkning av de två intervjuade företagens räntabilitetsförändring. Vi har kommit fram till att IFRS 2 anses vara komplicerad av många företag och har framförallt för små företag medfört stora administrativa kostnader då många blir tvungna att söka hjälp hos revisionsbyråer. Attityden gentemot IFRS 2 verkar därför skifta beroende på företagens storlek. Resultatet har påverkats negativt för de flesta företag med undantag för dem som erbjuder sina anställda optioner till marknadsvärde eller tidigare har värderat optionerna enligt ”intrinsic-metoden”. Räntabilitetsförändringen har endast en marginell påverkan för de flesta företag. Så länge optionsprogrammen är väl fungerande incitament så har vi inte sett några tendenser till att företagen verkar frångå sina optionsprogram. Vi tror däremot att företagen hädanefter kommer se över sina optionsprogram noggrannare så att inte kostnaderna blir för stora. Det är möjligt att andra typer av incitament kommer bli vanligare t.ex. aktieköpsplaner. Revisionsbyråerna är mycket positiva till IFRS 2 och anser att jämförbarheten företag emellan har ökat sedan dess införande. Nyckelord: IFRS 2, Soliditet, Räntabilitet, egetkapitalreglerade - kontantreglerade ersättningar

Within professional football, their business today is run like corporations and in their balance sheets, the post intangible assets are growing from year to year. Since the end of the 1990s the economy for football clubs has grown rapidly when it concerns their income growth but also when it relates to their growth in income related to sales of football players. Through the influence of international accounting regulations have the football clubs the option to capitalize on transfer fees as intangible assets. To capitalize transfer fees as intangible assets when acquiring a football player means that the transfer fee is recorded as an asset in the balance sheet and is then written off after the length of the contract. The purpose of this study is to examine how the football clubs in Allsvenskan accounts for transfer fees and which influence the two different accounting methods, capitalizing or expensing, have on their result and equity. The football club’s equity is in focus in this review depending on the rules of the Swedish Football Association which claims that positive economic equity is required to receive a license. The study will examine football clubs that are part of the 2021 season of Allsvenskan and football clubs that have been participating in Allsvenskan during the last five years. This essay intends to contribute to the discussion on the choice of accounting method by studying a more economically results-oriented approach than what previously been researched and written about in essays. To examine the choice of accounting method was proven to be quite uncomplex in those cases where an annual account was readily present. However, the other part of the study was more complex, where we created our own analytical model to calculate the differences between capitalizing and expensing transfer fees as an accounting method. All information is assembled from the football club’s official annual reports. The study shows that most football clubs participating in Allsvenskan choose to capitalize on transfer fees and consequently account for them as intangible assets in their balance sheet. The study shows with its case, studies that during a 5-year period there is a difference in both result and equity between the two accounting methods. If one examines specific years in these cases the study shows that the economic outcome is quite different between the two accounting methods. / Inom den professionella fotbollen drivs verksamheter som företag och i deras balansräkningar blir posten immateriella tillgångar allt större år för år. Sedan slutet av 90- talet har fotbollens ekonomi blivit mer omfattande när det gäller intäkter för klubbar men även i sambandet - försäljning av fotbollsspelare. Med påverkan av internationella regelverk men även av interna regelverk har klubbarna möjligheten att aktivera övergångssumman som en immateriell tillgång. Att aktivera en övergångssumma som en immateriell tillgång vid ett spelarförvärv innebär att den tas upp som en tillgång i balansräkningen och sedan skrivs av planenligt under kontraktslängden.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur klubbarna i Allsvenskan redovisar sina spelarförvärv samt vilken påverkan val av redovisningsmetod, aktivering eller kostnadsföring, har på klubbarnas ekonomi i form av resultat och eget kapital.Det egna kapitalet ligger i fokus med tanke på de krav som Svenska Fotbollsförbundet ställer på sina elitklubbar. Studien kommer undersöka deltagande klubbar 2021 och samtidigt även klubbar som har deltagit i Allsvenskan under en femårsperiod.  Att undersöka redovisningsmetoden visade sig vara enkelt i de fall det gick att få tag på årsredovisningar. Däremot så var den andra delen av studien mer komplex, där vi skapade en egen analytisk modell för att beräkna skillnader mellan aktivering och kostnadsföring som redovisningsmetod. All data om klubbarna är inhämtad från deras egna årsredovisningar.  Studien visar på att majoriteten av de allsvenska klubbarna väljer att aktivera sina spelarförvärv och således redovisa dem som immateriella tillgångar i balansräkningen. Studien visar med hjälp av fall på att det under en femårsperiod finns en viss skillnad ekonomiskt emellan dessa redovisningsmetoder. Går man in på specifika år i dessa fall visar studien på att det kan skilja en hel del i ekonomisk påverkan emellan redovisningsmetoderna.