Kostnader som uppstår till följd av förrättningsverksamheten finansieras genom avgifter. Avgiften kan vara ett överenskommet fast pris, alternativt debiteras ett ärende efter löpande räkning med bestämd timtaxa. Kostnaderna för förrättningen betalas oftast av sökanden. Detta examensarbetes syfte är att få en ökad klarhet i hur Lantmäterimyndighetens användande av avgifter vid förrättningar fungerar i praktiken. För att uppnå detta syfte har en litteraturstudie genomförts, i vilken det dels undersökts vilka lagar och bestämmelser som Lantmäteriet använder sig av samt hur de används för att verksamheten ska uppnå kostnadstäckning. Dessutom har en undersökning genomförts som är grundad på intervjuer med ett antal lantmätare. Intervjuerna genomfördes för att få en uppfattning om vad lantmätarna har för åsikter och tankar om den arbetsmodell som används. Den litteraturstudie och undersökning som är utförd tyder på att Lantmäterimyndigheten generellt sett har tydliga lagar och bestämmelser som stöd för att ta ut för fättningsavgifter. Resultatet av intervjuerna talar för att det praktiska arbetet kan behöva förbättras. Förslag på åtgärder som kan förenkla arbetet för lantmätarna och sänka kostnader är: - Fortsätta arbeta med att införa mer enhetliga arbetssätt i verksamheten - Införa någon typ av styckpris för vanliga mindre åtgärder samt även för enklare förrättningar - Öka antalet förrättningar med fast pris - Ta fram ett nytt handläggningsprogram som är bättre anpassat till dagens arbetssätt - Mer tillgängliga prisuppgifter till kunderna - Snabbare och enklare kommunikationsvägar mellan LM och andra myndigheter - Utreda vilken kvalitet som förrättningsverksamheten ska uppnå Eftersom förutsättningarna ändras hela tiden måste också Lantmäterimyndigheten arbeta med att förändra och förbättra arbetssättet. Då förrättningskostnaderna påverkas av hur effektiv verksamheten är, bör Lantmäterimyndigheten fortsätta att arbeta med utvecklingen inom fastighetsbildningsverksamheten, för att försöka hitta bästa möjliga arbetssätt till lägsta kostnad.

Sammanfattning – ”SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet” Datum: 19 januari, 2012 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Madelene Danielsson Mariam Khazal Hiro Saaid22 juni 1987 20 februari 1986 10 april 1985 Titel: SUHF-modellen jämförd med ABC-systemet Handledare: Ole Liljefors Nyckelord: SUHF-modellen, ABC-systemet, universitet, indirekta kostnader, full kostnadstäckning Frågeställning: Vad kännetecknar SUHF-modellen respektive ABC-systemet? Hur är SUHF-modellen uppbyggd jämfört med ABC-systemet? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera de skillnader och likheter som finns mellan SUHF-modellen och ABC-systemet. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär och baserades på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom ämnet ABC-systemet i lärosäten. Som empiriskt underlag gjordes en semistrukturerad intervju med ekonomichefen på Mälardalens högskola för att få information om SUHF-modellen. Även rapporter framtagna av SUHF:s arbetsgrupp användes som underlag till den empiriska delen. Slutsats: Målet med de båda modellerna är att full kostnadstäckning ska ske genom att fördela de direkta och indirekta kostnaderna på ett tillfredställande vis till kostnadsobjektet/kostnadsbäraren. En tydlig skillnad som vi kan se mellan modellerna är att ABC-systemets fokus ligger på aktivitetsgrupper och aktiviteter medan SUHF-modellens fokus ligger på kärnverksamheten respektive stödverksamheten men att de i grund och botten är benämningar för samma utföranden. Vi anser slutligen att SUHF-modellen är ett tillräckligt effektivt kostnadssystem som är väl anpassat efter svenska lärosätens behov och som bör fortsätta att användas och utvecklas.

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått? Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll. Studien har gjorts som en flerfallsstudie i form av en utvärdering vid sex högskolor. Data har samlats in via telefonintervjuer med ekonomer på central förvaltningsnivå. Styrmedel, positiv teori, särskilt institutionsteori, men även tidigare forskning och rapporter om fullkostnadsmodeller och strategisk ekonomistyrning, har fungerat som en teoretisk lins vid analysen av svaren. Resultaten visar att högskolorna har fått en mer transparent och rättvisande redovisning av de indirekta kostnaderna, vilket också var en av målsättningarna med modellen. Implemen­teringsfasen har inneburit merarbete för administrativ personal, svårigheter att förstå model­len, särskilt inom forskarkategorin och också ett visst motstånd. Någon förändring i externa finansiärers vilja att stödja projekt har inte noterats. Modellen har blivit ett nytt styrmedel, framför allt för prefekter, som fått ta ett större ekonomiskt ansvar än tidigare. Att modellen skulle ha fått någon påverkan på universitetsledningens strategiska styrning och kontroll har ännu inte noterats.

Abstrakt Titel: SUHF-modellen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Ann-Sofie Magnusson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2013 – juni Syfte: Syftet med studien är att utforska hur SUHF-modellen är uppbyggd och om övergången till SUHF-modellen har lett till att forskningsfinansiärernas förtroende för lärosätenas redovisning av indirekta kostnader har förbättrats. Metod: I studien har en hermeneutisk kvalitativ metod med förstående epistemologi använts. Metoden innehöll en induktiv empirisk prövning av problemformuleringen. Den induktiva empiriska undersökningen bestod av semi-strukturerade intervjuer med fyra lärosäten och fyra forskningsfinansiärer. Resultat och slutsats: Studien visar att SUHF-modellen inte är tillräckligt tydlig när det gäller gränsdragningen mellan vilka kostnader som är direkta respektive indirekta. Kommunikationen och samarbetet mellan parterna har ökat. Lärosätena upplever att förtroendet har ökat hos finansiärerna samtidigt som forskningsfinansiärernas upplevelse är olika, allt från minskat förtroende till ökat förtroende. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka ytterligare forskningsfinansiärer och lärosäten för att kunna säkerställa att resultaten från denna studie är korrekta samt undersöka orsaken till varför förtroendet är oförändrat och dessutom har minskat hos forskningsfinansiärer efter införandet av SUHF-modellen. Nyckelord: SUHF-modell, full kostnadstäckning, indirekta kostnader, förtroende, engagemang, kommunikation, samarbete / Abstract Title: SUHF model Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Ann-Sofie Magnusson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2013 - June Aim: The purpose of this study is to explore how the SUHF model is built and if the transition to the SUHF model has led to improvement of research funder’s confidence in the institutions´ accounting of indirect costs. Method: The study has been carried out with a qualitative hermeneutic approach with understanding epistemology. The method included an inductive empirical test of the problem formulation. The inductive empirical study consisted of semi-structured interviews with four universities and four research funders. Result and Conclusions: The study shows that the SUHF model is not sufficiently clear about the distinction between the costs that are direct and indirect. Communication and cooperation between the parties has increased. The universities feel that their confidence has improved among financiers while the research funders' experience is different, ranging from loss of confidence to increased confidence. Suggestions for future research: Investigate additional research funders and universities in order to ensure that the results from this study are reliable and investigate the reasons why the confidence is unchanged and also has reduced with research funders after the introduction of the SUHF model. Key words: SUHF model, full costs recovery, indirect costs, trust, commitment, communication, cooperation