Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken över hela världen. I Europa dör cirka fyra miljoner människor varje år till följd av kranskärlssjukdom. I Sverige är kranskärlssjukdom en lika vanlig dödsorsak hos både män och kvinnor som alla cancersjukdomar tillsammans och de förorsakar ungefär en fjärdedel av alla dödsfall hos båda könen. Nittio procent av orsakerna till kranskärlssjukdom är väl kända och kan förklaras av olika levnadsvanor, psykosocila inverkan och biologiska riskfaktorer. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. En kranskärlsoperation är en vanlig behandling för patienter med kranskärlssjukdom. Målet med operationen är att lindra symtomen, förbättra livskvaliteten och förlänga livet. Syftet var att belysa patientens hälsorelaterade livskvalitet efter kranskärlsoperation. Metoden var en forskningsöversikt. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning med hjälp av olika sökord. I resultatet har totalt 16 artiklar sammanställts. Resultatet visade att det i flertalet av studierna påvisades att majoriteten av de kranskärlsopererade patienterna skattade en förbättring av sin fysiska funktion, en minskad rollbegränsning som ett resultat av av fysiska problem, minskad smärta och en bättre generell hälsouppfattning, inom området fysiskt välbefinnande. Även inom området psykiskt välbefinnande skattade flertalet patienter en förbättring. Här var det vitalitet och den generella mentala hälsan som förbättrades och rollbegränsningen, som ett resultat av känslomässiga problem, minskade. I en studie rappoterade dock 37 procent av patienterna en försämrad generell mental hälsa. De flesta studier konstaterade ett förbättrat socialt välbefinnande medan patienterna i en studie rappoterade en försämring inom detta område. Den totala livskvaliteten förbättrades för majoriteten av patienterna. Uppföljningarna i studierna är gjorda vid olika tidpunkter efter operationen. Slutsatsen visade att det var ett varierande resultat på¨hur kranskärlsoperationen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Alla studier i detta arbete tyder dock på att den hälsorelaterade livskvaliteten totalt sett förbättrats, i olika grad, för majoriteten av patienterna. I flertalet studier skattar kvinnorna dock sin livskvalitet lägre än männen inom de flesta områden, både före och efter operationen.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd. Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation. Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet. Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.

<p>Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation</p> / <p>Coronary artery bypass is for the patient a major event leading to many questions and concerns. Previous research has shown that patients who have undergone coronary artery bypass have great needs of information. Our aim of this study was to describe information before and after a coronary artery bypass. The study was done as a literature review. The results of the study were distributed into three categories, information methods, information content and the various factors that affect patient information. Information was given in writing, orally, by video, by Internet or by a patient previously undergoing a coronary artery surgery, usually in combination with each other. What the patient wanted the information should contain varied from person to person depending on what stage the patient was, pre- or postoperatively. Several factors emerged that were relevant. It was important for the patients that the staff took the time to listen and respond to questions and concerns. Patients with small social networks had a greater need for information than others with larger social network. Another important thing was that patients could easily get in touch with competent personnel both before surgery and after discharge. The conclusion of the result was that the information should be individualized based on each patient's needs. Continued research is needed to develop good patient information on patients' experience of different types of information means, and to develop contact with patients who have previously done a coronary artery bypass.</p>

Kranskärlsoperationen är för patienten en stor händelse som leder till många frågor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgått en ranskärlsoperation har stort behov av information. Vårt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskärlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som påverkade patientinformationen. Information gavs skriftligt, muntligt, som videofilm, med Internet eller av en patient som tidigare gjort en kranskärlsoperation, ofta i kombination med varandra. Vad patienten ville att informationen skulle innehålla varierade från person till person beroende på i vilken fas patienten befann sig, pre- eller postoperativt. Flera faktorer framkom som var av betydelse. Det var viktigt för patienterna att personalen tog sig tid att lyssna och svara på frågor och funderingar. Patienter med litet socialt nätverk hade större behov av information än andra med stort socialt nätverk. En annan betydelsefull sak var att patienterna lätt skulle kunna komma i kontakt med kompetent personal både innan operationen och efter utskrivningen. Slutsatsen av resultatet var att informationen bör vara individuellt anpassad utifrån varje patients behov. Fortsatt forskning behövs för utveckling av en god patientinformation kring patienternas upplevelse av olika sorters informationssätt, samt att utveckla kontakt med patienter som tidigare gjort en kranskärlsoperation / Coronary artery bypass is for the patient a major event leading to many questions and concerns. Previous research has shown that patients who have undergone coronary artery bypass have great needs of information. Our aim of this study was to describe information before and after a coronary artery bypass. The study was done as a literature review. The results of the study were distributed into three categories, information methods, information content and the various factors that affect patient information. Information was given in writing, orally, by video, by Internet or by a patient previously undergoing a coronary artery surgery, usually in combination with each other. What the patient wanted the information should contain varied from person to person depending on what stage the patient was, pre- or postoperatively. Several factors emerged that were relevant. It was important for the patients that the staff took the time to listen and respond to questions and concerns. Patients with small social networks had a greater need for information than others with larger social network. Another important thing was that patients could easily get in touch with competent personnel both before surgery and after discharge. The conclusion of the result was that the information should be individualized based on each patient's needs. Continued research is needed to develop good patient information on patients' experience of different types of information means, and to develop contact with patients who have previously done a coronary artery bypass.

Varje år genomgår omkring 800 000 personer en kranskärlsoperation i världen. En kranskärlsoperation är omfattade och påverkar patienten fysiskt, psykiskt och psykosocialt, vilket i sin tur kan komma att påverka livskvaliteten efter operationen. Livskvalitet är subjektivt och kan upplevas olika beroende på personen i fråga. Eftersom livskvaliteten kan förändras efter en kranskärlsoperation är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse om vilka faktorer som kan vara betydande för den postoperativa livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patientens livskvalitet efter en genomgången kranskärlsoperation. Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna som genomförts resulterade i 15 kvantitativa artiklar som analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultatet består av fyra kategorier som belyser faktorer som påverkar livskvaliteten. De kategorier som utgjorde resultatet var fysiska faktorer, psykiska faktorer, biologiska faktorer samt psykosociala faktorer. De mest framstående faktorerna som sågs påverka livskvaliteten var fysiska begränsningar, oro och ångest, social isolering samt komplikationer. Vidare framkom det att faktorer som ålder och kön påverkade hur deltagarna skattade sin livskvalitet. Slutsatsen från denna litteraturöversikt var att livskvaliteten kan komma att påverkas av flera olika faktorer efter en kranskärlsoperation. Resultatet kan vara användbart för sjuksköterskor som arbetar med patienter som ska eller har genomgått en kranskärlsoperation för att kunna ge information om hur livskvaliteten kan påverkas av olika faktorer. Genom att informera patienten om detta kan en trygghet och medvetenhet skapas vilket kan främja hälsan och därmed livskvaliteten. För att få en ytterligare förståelse för hur personer på ett subjektivt sätt ser på livskvalitet behövs mer kvalitativ forskning. / Every year about 800 000 people around the world undergo coronary artery bypass surgery. A coronary artery bypass is an extensive surgery and affects the patient both physically, mentally and psychosocially, which in turn may affect the quality of life after the surgery. Quality of life is subjective and can be experienced differently depending on the person. Since quality of life can change by a coronary artery bypass surgery, it is important that the nurse has knowledge and an understanding of the factors that may be significant for the postoperative quality of life. The aim of this study was to illustrate factors which can affect the quality of life of patients who undergo a coronary artery bypass surgery. The method of this study was a literature review with a systematic search strategy in the databases PubMed and CINAHL. The searches made resulted in 15 quantitative articles that were analyzed using an integrated analysis. The result consists of four categories that illustrate factors which can affect the quality of life. The categories in the result were physical factors, mental factors, biological factors and psychosocial factors. The main factors identified affecting the quality of life were physical limitations, worries and anxiety, social isolation and complications. Furthermore, it emerged that factors such as age and gender also affected how the participant rated their quality of life. The conclusion of this literature review shows that quality of life can be affected by several different factors after coronary artery bypass surgery. The results of this study can be useful for nurses who work with patients who are planning or have undergone coronary artery bypass surgery, by providing adequate information on how quality of life can be affected. By informing patients about these factors which can impact on quality of life, security and awareness can be created, which can help promote health. To gain further understanding of how patients in a subjective way experience quality of life, more qualitative research is needed.