Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten.   För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB. Resultatet ifrån denna studie blev två stycken matriser som förklarar hur en organisation ska gå till väga för att utvinna och värdera sin kunskap.

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i världen lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förväntas ha en fortsatt ökning. Inom EU står byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvändningen. Byggandet väntas öka och energianvändningen likaså. För att bryta denna utveckling bestämde Europeiska rådet år 2007 att införa hårdare krav. Med hårdare krav och ett högre energipris har intresset för lågenergihus i Sverige ökat och byggandet av lågenergihus väntas ta fart. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjämförelse mellan ett konventionellt hus och ett passivhus. Kostnadsjämförelsen har genomförts för att redogöra om det finns kostnadsbesparingar att intjäna ur brukarens perspektiv i att bygga ett passivhus istället för ett konventionellt hus. Jämförelsen har grundats på skillnaderna mellan ett passivhus och ett konventionellt hus där kostnaderna för villabyggsats, entreprenad och energianvändningen redovisas. Kostnaderna för villabyggsats och entreprenad för det konventionella huset har hämtats från offerten för en villabyggsats till Fiskarhedenvillan AB:s hus Porfyren. Likvärdiga kostnader för passivhuset har Michael Staffas, VD för Bestahus AB, tagit fram. Energikostnaderna baseras på energianvändningen för de båda husen, med ett aktuellt energipris och ett antaget framtida energipris. Kostnadsjämförelsen har tagits fram för Bestahus AB:s intresse. Examensarbetet behandlar även vad konceptet passivhus innebär och vilka svenska och internationella krav som ställs för definiering av passivhus. Resultatet av kostnadsjämförelsen mellan ett passivhus och ett konventionellt hus visar att passivhuset är dyrare att bygga med avseende på villabyggsats och entreprenad. Passivhuset har en lägre energianvändning och därför en lägre energikostnad. Trots detta blir den totala månadskostnaden för passivhuset 17,4 % mer i förhållande mot det konventionella huset. Om en tidsperiod på fem och tio år framåt iakttas är passivhuset 15,9 % respektive 12,9 % dyrare i jämförelse med ett konventionellt hus. Passivhusets i detta examensarbete har en större boyta i förhållande till det konventionella huset. Om hänsyn tas till den större boytan i kostnadsjämförelsen får passivhuset en lägre  månadskostnad på 5,9 %, om fem år 7,1 % och om tio år 9,4 % än det konventionella huset. / During the past decades, environmental and climatic situation in the world has become increasingly important, prices have risen sharply in Sweden and the future of energy prices are expected to continue to increase. Within the EU, buildings account for 40% of the total energy consumption. Construction is expected to increase as well as the use of energy. To break this trend, the European Council in 2007 decided to impose stricter requirements. With stricter requirements and higher energy prices, interest in low-energy in Sweden has increased and the construction of  low energy houses is expected to take off. The purpose of this thesis has been to develop a cost comparison between a conventional house and a passive house. The cost comparison has been conducted to explain whether there are cost savings to acquire the costumer’s perspective of building a passive house rather than a conventional house. The comparison has been based on the differences between a passive and a conventional house where the cost of material, contract and the energy use are reported. The cost of material and contract for the house according to building regulations has been taken from the offer for a home kit from Fiskarhedenvillan AB. Michael Staffas, CEO for Bestahus AB has develop equivalent costs for the passive house. Energy costs are based on energy use for the two houses, with a current energy price and an assumed future energy price. The cost comparison has been developed for Bestahus AB's interest. The thesis also deals with what the concept of passive means, and the Swedish and international requirements for the definition of passive. The result of the cost comparison between a passive house and a conventional house according to building regulations shows that passive house is more expensive to build according to material and contract. Passive house has a lower energy and therefore a lower energy cost. Despite this, the total monthly cost for the passive house is 17.4% more compared to the conventional house. A period of five and ten years hence compliance is passive house 15.9% and 12.9% more expensive in comparison to a conventional house. The passive house in this thesis has a larger area compared to the conventional house. Taking into account the larger area in the cost comparison may give the passive house a lower monthly rate of 5.9%, in five years 7.1% and in ten years 9.4% than the conventional house.

<p>Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten.</p><p> </p><p>För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB. Resultatet ifrån denna studie blev två stycken matriser som förklarar hur en organisation ska gå till väga för att utvinna och värdera sin kunskap.</p>

<p>Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjälp av en systemutvecklingsmodell där kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering – RE-processen) syfte är att samla in och bearbeta kundens alla krav på systemet. Den slutliga produkten av RE-processen är en kravspecifikation där alla kraven gällande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.</p><p>Det är inte alltid självklart vilken information som en kravspecifikation bör innehålla då detta dokument kan för både kunden och leverantören ses som ett kvitto på vad som skall utvecklas och hur det skall gå till. Dokumentet skall nämligen fungera som ett underlag för de så kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gällande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör därför innehålla komplett och förståelig information så att detta dokument uppfyller sina syften. Därmed är det inte enkelt att veta vilken information som en kravspecifikation bör innehålla för att detta dokument skall uppfylla ovannämnda egenskaper. Då kravspecifikationen skall upprättas kan ett ramverk eller en standard tillämpas som förespråkar att viss information skall ingå.</p><p>Det ramverk som är upprättat i detta examensarbete innehåller den information som jag anser bör ingå i en kravspecifikation. Utifrån detta ramverk finns det viss information som jag anser att en kravspecifikation bör innehålla just ur kontraktsynpunkt. Denna information är följande:</p><p>· Informationssystemets funktioner</p><p>· Informationssystemets funktionella egenskaper</p><p>· Informationssystemets generella egenskaper</p><p>· Utbildning</p><p>· Dokumentation</p><p>· Leveransdatum</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem.</p><p>De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna.</p>

<p>God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning.</p><p>I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI). Resultatet visar att dessa rön har svårt att få genomslag i praktisk tillämpning även om de är kända.</p>

<p>Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra.</p><p>Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a. att när kraven skall samlas in är kommunikation och kontakt med användarna mycket viktigt. Undersökningen fortsatte sedan med intervjuer av anställda på förvaltningarna och TietoEnator för att få en förståelse för hur deras kravinsamling hade fungerat. Resultatet visade bl.a. att någon kravspecifikation inte arbetats fram när hemsidan skulle utvecklas. Resultatet visade dessutom att samarbetet mellan TietoEnator och förvaltningarna inte har fungerat tillfredsställande, och att förvaltningarna och TietoEnator är oeniga om hur stor del av kraven som är uppfyllda.</p>

Denna rapport innehåller information från ett examensprojekt för två studenter från Jönköping Tekniska Högskola förlagt på företaget Fläkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehållande kravsättning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av anställda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus på att återkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till så många av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa återkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv. För att kunna få ett tydligt mål har följande frågeställningar ställts: Hur tar man fram en generisk kravspecifikation och hur kan man använda den praktiskt?  Hur kan en generisk struktur skapas för kraven? Både i hierarkiska form och formulering.  Vilka krav skall den generiska kravspecifikationen behandla? Resultatet har inte uppfyllt standarden ISO 29148 till fullo utan behöver vidare arbete men har gett en bra grund. Begränsningar av projektet och dess resultat är att PRV:n är framställd för verksamhet inom ventilationsindustrin. Dock genom viss ombearbetning går det anpassa resultatet till vilken verksamhet som önskas.

I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning. År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård. Kravspecifikationen har i dagsläget inhandlats av 25 kommuner och syftet med denna uppsats är att förklara hur Demensförbundets kravspecifikation (2012) används hos dessa kommuner och utifrån användningen av kravspecifikationen öka kunskapen om kommunernas upplevelser av entreprenadmodellen. Studiens data är inhämtad ifrån en enkätundersökning med både kvalitativa och kvantitativa frågor och enkäten skickades till samtliga 25 kommuner. Nio enkäter besvarades och analyserades sedan utifrån principal-agentteorin. Resultatet visar att fem kommuner använder Demensförbundets kravspecifikation (2012) som inspirationskälla, något som betyder att kravspecifikationen har fungerat som ett hjälpmedel när kommunerna ska upprätta egna dokument som rör upphandlingar. Ingen kommun har använt kravspecifikationen rakt av men ingen kommun hade heller det som mål vid inhandlandet. Resultatet visar även att entreprenadmodellen medför att kommunerna känner att de behöver följa upp avtalen för att de ska ha någon effekt på omsorgen. Uppföljning är kommunernas sätt att kontrollera utföraren och delar av resultatet tyder på att entreprenadmodellen leder till en kontrollinriktad roll för kommunen. En av slutsatserna som framkommit i uppsatsen ifrågasätter om entreprenadmodellen kan leda till högre effektivitet när kommunerna lägger så mycket tid på att kontrollera utföraren.

Denna kandidatuppsats behandlar synen på användarmedverkan vid kravinsamling hos projektledare i svenska IT-företag. IT-system kan bidra med mycket positivt i en verksamhet - om det görs på rätt sätt efter användarens krav. För att få in användarnas krav behövs användarnas medverkan: användarmedverkan. Det råder dock en oklarhet i om användarmedverkan vid kravinsamling bidrar med positiv inverkan på IT-projekt eller inte. Denna kandidatuppsats syfte är att försöka reda ut denna oklarhet genom vår metod som innebär att intervjua projektledare på svenska IT-företag vars standardsystem konfigureras efter användarens krav. Utifrån dessa intervjuer försöker vi få fram de positiva såväl som negativa sidor med användarmedverkan vid kravinsamling enligt de intervjuade projektledarna. Vidare vill vi också reda ut vilken roll användarna egentligen har vid kravinsamlingen samt huruvida påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling kan förutses - redan innan ett projekt har börjat. Med detta menas huruvida projektledarna redan innan projektet påbörjats, vet om användarmedverkan vid kravinsamling kommer ha positiv utgång på projektet eller inte. Kandidatuppsatsen lyfter fram hur dagens projektledare ser på användarmedverkan vid kravinsamling och dess positiva och negativa effekter. Projektledarna får också ta ställning till möjligheter och problem som presenterats i teori. Kandidatuppsatsen bygger på nämnda teori som främst består av vetenskapliga artiklar med inslag av litteratur. Jämförelser mellan nämnda teori och de intervjuade projektledarna visar på en överlag samstämmande syn på användarmedverkan vid kravinsamling i både teori och intervjuer. Respondenterna sinsemellan och teorin tycks vara väl överens om framförallt vilka positiva effekter som finns med användarmedverkan vid kravinsamling. Exempelvis är samtliga överens om att användarmedverkan i kravinsamlingsprocessen leder till bättre och mer precisa krav. Respondenterna skiljer sig samtidigt från teorin på vissa områden, exempelvis när det kommer till synen på extra resurser för att ha användarmedverkan. Det visar sig också att respondenterna menar att det går att förutse påverkan av användarmedverkan vid kravinsamling under förutsättningen att det finns kompetenta och villiga användare. / Our Bachelor Thesis in Informatic discusses the view on user-participation seen through the perspective of project managers at Swedish IT-companies. IT-systems can offer a lot of positive things in a workplace - if it is done properly after the user’s requirement. To gather user’s requirements, one needs the users to participate: user-participation. However, there is some obscurity whether user-participation in requirement gathering has a positive influence on IT-projects or not. This Bachelor Thesis in Informatic aim is to bring clearness into this problem by using our method, which contains interviewing project managers at Swedish IT-companies that have standard systems that they configure based on user requirements. Based on these interviews, we try to bring out the positive and negative aspects of user-participation in requirement gathering according to the interviewees. We also aim to find out what roles the users have during requirement gathering. We also want to know whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering on beforehand. By this we refer to whether the project managers know the outcome of user-participation in requirement gathering, even before the project has started. Our Bachelor Thesis in Informatic brings out how project managers view user-participation in requirement gathering and the positive and negative effects of it. The project managers also get to take a stand to the possibilities and problems that are presented in theory. The Bachelor Thesis in Informatic is built upon this theory that contains mainly of scientific papers, with some elements of literature. A comparison between the presented theory and the interviewed project managers shows an agreed view on user-participation in requirement gathering, both in theory and in interviews. The interviewees and presented theory share the same view especially about the positive aspects with user-participation in requirement gathering. For example, they all agree on that better and more precise requirements is a positive aspect of user-participation in requirement gathering. However, the interviewees and presented theory have some differences in their point of view. One example is the view on the need of additional resource costs to have user-involvement. Regarding whether one can predict the outcome of user-participation in requirement gathering, the interviewees argue that it is possible, if one has qualified users. / User-participation User Requirement Requirement-gathering