På den svenska västkusten, ungefär 100 km norr om Göteborg, ligger Gullmarsfjorden - Sveriges enda riktiga tröskelfjord. Den skapar unika undervattensmiljöer och gör det möjligt att hitta spännande arter, som normalt sätt lever längre från kusten. Därför finns det mycket att utforska i Gullmarsfjorden, vilket lockar forskare från hela världen.  Kristineberg Center är beläget på Skaftö med direkt koppling till fjorden. Marincentret, som drivs av sju olika aktörer, erbjuder forsknings- och innovationsmiljöer för forskare, privata företag och statlig verksamhet.  Mitt projekt har inriktat sig på att analysera och utveckla vistelsen för de som besöker Kristineberg, där målet varit att se över boendet, dess placering, utformning och funktion. Med syfte att anpassa och förbättra upplevelsen av att besöka Kristineberg och samtidigt skapa möjligheter för en framtida utveckling av forskningen och centret som helhet. / On the Swedish west coast, approximately 100 km north of Göteborg, we find the Gullmarn fjord - Sweden’s only genuine threshold fjord. It creates a unique environment and makes it possible to find exciting marine life that normally isn’t found this close to land. Therefore, there’s a lot to explore in the Gullmarn fjord, which attracts scientists and researchers from all over the world.  Kristineberg Centre is located on Skaftö with direct connection to the fjord. The marine center, founded by seven actors, provides a research and innovation environment for scientists, private companies and the public sector.  This project aimed to improve the experience of visiting Kristineberg, where the focus was to develop the accommodation for the people visiting the research center. By analyzing the current situation, in terms of placement, design and function, new accommodations have been developed.

Forskningsstationen Kristineberg ligger vid Gullmarsfjordens inlopp i Bohuslän. Gullmarsfjorden har formen av en skål, vilket betyder att arter som vanligtvis lever längre ut till havs blir kvar när de sköljs in med vågorna då de har svårt att ta sig tillbaka över skålkanten igen. Det gör det till en bra plats att studera marint liv här och forskare kommer hit från hela världen. Det Bohuslänska landskapet har präglats av de karga bergen och havet genom historien, sillperioder har ökat befolkningen vid kustbandet och däremellan har befolkningen minskat. Idag är målet för forskningsstationen att utveckla svenskarnas marina kosthållning och på Kristineberg forskar man bland annat på alger, kravbor och annan marin odling och förädling. De ingår i organisationen Blå mat som i år har fått ett stort anslag från EU för att utvecklas och mitt examensprojekt har handlat om att utforska de arkitektoniska möjligheterna att göra Kristineberg till Blå mats fysiska centrum. / The Kristineberg research station is located at the inlet of the Gullmarsfjord in Bohuslän. The Gullmarsfjord has the shape of a bowl, which means that species that usually live further out to sea remain when they are washed in with the waves as they have difficulty getting back over the edge again. This makes it a great place to study marine life and researchers come here from all over the world to study here. The Bohuslän landscape has been characterized by the rough mountains and sea throughout history, herring periods have increased the population along the coastline and in between the population has decreased. Today, the goal for the research station is to develop the Swedes' marine diet, and at Kristineberg they are researching algae, crayfish and other marine cultivation, among other things. They are part of the organization Blue Food, which recently have received a large grant from the EU to reach their goal on develop marine diet in Sweden. My degree project explores the architectural possibilities of making Kristineberg the physical centre of Blue Food.

The objectives of this project were to survey the flotation circuit of the Boliden concentrator, mass balance collected data and evaluate a scale-up model for laboratory flotation results. The model assumes that half of the recovery to cleaner middlings in a standard laboratory test would report to the final concentrate if it were done in closed circuit, as is the case in a full-scale plant. It has been used by Boliden Mineral AB since 1982 but its accuracy had not been studied since 1986. The model can be categorised as of open circuit type with scale-up factors. The project was based on a complex Ag-Au-Cu-Pb-Zn sulphide ore from the Kristineberg mine. Laboratory tests were done to produce concentrates of CuPb, Cu, Pb and Zn with pulp samples from the concentrator as feed material. The software HSC 9.3 was used to mass balance data from the plant survey. It was decided that the model would be deemed usable if it was able to predict the plant results with the same accuracy as in the survey of 1986. A simulated locked cycle test with split factors (Agar & Kipkie, 1978) was identified as an alternative scale-up model. The results showed that the model was able to predict the plant results with the same accuracy as in 1986. It was especially good at predicting grade and recovery of the main element in a concentrate. For example, it predicted an 18 % higher grade and 11 % lower recovery of Cu to the CuPb concentrate, while a 3 % lower grade and 11 % lower recovery of Zn was predicted to the Zn concentrate. The locked cycle model gave much worse predictions on grades, but more accurate recoveries. It was also better at predicting the behaviour of minor impurity elements such as As and Bi. A recommendation is to combine the two alternatives in a type of "mixed cycle" model. In this study, it would have predicted an 18 % higher grade and 7 % lower recovery of Cu to the CuPb concentrate, as well as a 3 % lower grade and 1 % higher recovery of Zn to the Zn concentrate compared with plant results. Such a model seems to give better figures, but should be put to the test on more samples and ores to confirm this belief. It could at the very least be used to check the reliability of results predicted by the current scale-up model. / Syftet med det här examensarbetet var att utföra en detaljprovtagning av flotationskretsen i Bolidens anrikningsverk, massbalansera data och sedan utvärdera en modell för uppskalning av resultat från laboratorieflotationer. Modellen antar att hälften av utbytet till returgodset i ett satsvis laboratorieförsök skulle rapportera till det slutliga koncentratet om det återcirkulerades, såsom i ett anrikningsverk. Den har använts av Boliden Mineral AB sedan 1982 men utvärderades senast 1986. Kategoriskt kan den ses som en uppskalningsmodell av typen öppen krets med skalfaktorer. Projektet baserades på en komplex Ag-Au-Cu-Pb-Zn sulfidmalm från gruvan i Kristineberg. Laboratorieförsök utfördes för att ta fram koncentrat av CuPb, Cu, Pb och Zn, med pulpprover från driften som utgångsmaterial. Programmet HSC 9.3 användes för att massbalansera datan från provtagningen. Det bestämdes att modellen skulle anses som godtagbar ifall den kunde förutspå driftresultatet med samma noggrannhet som 1986. Ett simulerat försök av typen sluten krets (Agar & Kipkie, 1978) identifierades som den mest intressanta alternativmodellen och även den utvärderades. Resultaten visade att modellen än idag ger godtagbara förutsägelser med samma noggrannhet som 1986. Modellen var särskilt bra på att förutspå halt och utbyte av den huvudsakliga metallen till dess eget koncentrat. Den förutspådde exempelvis en 18 % högre halt och 11 % lägre utbyte av Cu till CuPb-koncentratet, samt 3 % lägre halt och 11 % lägre utbyte av Zn till Zn-koncentratet. Den alternativa modellen gav sämre förutsägelser med avseende på halter, men bättre med avseende på utbyten. Den var bättre på att förutspå beteendet hos låghaltiga föroreningar såsom As och Bi. Rekommendationen är att kombinera de två modellerna till en "blandkretsmodell". I den här undersökningen hade ett sådant alternativ förutspått en 18 % högre halt och 7 % lägre utbyte av Cu till CuPb-koncentratet, samt 3 % lägre halt och 1 % högre utbyte av Zn till Zn-koncentratet jämfört med driftresultatet. En sådan modell tycks ge bättre förutsägelser, men bör testas på fler prover och malmtyper. Den borde åtminstone kunna användas för att kontrollera trovärdigheten hos resultaten förutspådda av den nuvarande modellen.