På den svenska västkusten, ungefär 100 km norr om Göteborg, ligger Gullmarsfjorden - Sveriges enda riktiga tröskelfjord. Den skapar unika undervattensmiljöer och gör det möjligt att hitta spännande arter, som normalt sätt lever längre från kusten. Därför finns det mycket att utforska i Gullmarsfjorden, vilket lockar forskare från hela världen.  Kristineberg Center är beläget på Skaftö med direkt koppling till fjorden. Marincentret, som drivs av sju olika aktörer, erbjuder forsknings- och innovationsmiljöer för forskare, privata företag och statlig verksamhet.  Mitt projekt har inriktat sig på att analysera och utveckla vistelsen för de som besöker Kristineberg, där målet varit att se över boendet, dess placering, utformning och funktion. Med syfte att anpassa och förbättra upplevelsen av att besöka Kristineberg och samtidigt skapa möjligheter för en framtida utveckling av forskningen och centret som helhet. / On the Swedish west coast, approximately 100 km north of Göteborg, we find the Gullmarn fjord - Sweden’s only genuine threshold fjord. It creates a unique environment and makes it possible to find exciting marine life that normally isn’t found this close to land. Therefore, there’s a lot to explore in the Gullmarn fjord, which attracts scientists and researchers from all over the world.  Kristineberg Centre is located on Skaftö with direct connection to the fjord. The marine center, founded by seven actors, provides a research and innovation environment for scientists, private companies and the public sector.  This project aimed to improve the experience of visiting Kristineberg, where the focus was to develop the accommodation for the people visiting the research center. By analyzing the current situation, in terms of placement, design and function, new accommodations have been developed.

My essay aims to explore, "What image is conveyed by the stone mason's life and work on Korpåsberget". In my essay I have been working with respondent interviews to examine the purpose. I've been trying to get interviewees to talk freely, but have also had a number of indicative questions for support.  In order to process and understand the interviews, I also have a part in the essay aiming to provide background information to the stone industry in Bohuslän, an area along the westcoast in Sweden, and foremost in the area of Bovallstrand. The text discusses the stone industry's development in the area, its development and the time until the stone industry at large was closed. As for the stone industry in Bovallstrand I have chosen to focus on the largest quarry in society, namely the Korpåsberget. The background text also briefly covers stonecutter’s lives and work. As a methodological viewpoint, I used literature on qualitative interviews.  Then I will discuss a report on the content of each interview. I at the end of the work, I then go through interview responses and analyze them in relation to my questions and purpose. Based on the essay, other questions were raised which I have also responded to. The interviews have shown that the interviewees' attitude, commitment or lack of such, and their relationship to their father affects the interviews.

<p>Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod.</p><p>Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare.</p><p>Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns.</p><p>I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här.</p><p>Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed.</p><p>Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.</p>

Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod. Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare. Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns. I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här. Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed. Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.

The purpose of this thesis is to determine whether western Orust was continuously inhabited during the Stone Age and the Bronze Age. Using reports from the archaeological excavations carried out in Nösund in western Orust as a basis, I discuss what conclusions can be drawn, relating, when possible, the findings to what we, thanks to analyzes of fossil DNA made in recent years, now know about ancient peoples’ descent. The results show that there is no basis for claiming that Nösund has been continuously inhabited under the Mesolithic, despite archaeologists having located and dated half a dozen settlements from the Stone Age and the Bronze Age in the village. The findings from the various archaeological surveys do not allow us to determine the descent of the people living in Nösund during different time-periods, nor whether they were mainly fishermen or hunters. The main reason for this is the absence of organic materials, especially bones, in the findings from Nösund. The conclusion therefore is that much more research has to be done, if we are to provide a comprehensive picture of the earliest settlements in western Orust. / Denna uppsats har syftet att visa huruvida västra Orust varit kontinuerligt bebodd under stenålder och bronsålder. Utgångspunkten har varit rapporterna från de arkeologiska grävningar som utförts i Nösund, och resultaten därifrån diskuteras med utgångspunkt från de nya kunskaper om människors härstamning som de senaste årens analyser av fossilt DNA har gett oss. Resultatet av undersökningen visar att vi inte har underlag för att påstå att Nösund har varit kontinuerligt bebodd under mesolitikum, trots att man lokaliserat och daterat ett halvt dussin boplatser i Nösund från stenålder och bronsålder, och att kunskapen om vad som skedde under neolitikum och bronsålder är ännu mer bristfällig. Fynden från de olika arkeologiska undersökningarna är inte heller av en kvalitet som gör att vi kan uttala oss vilken härstamning människor som bott i Nösund under olika perioder har haft, eller om de huvudsakligen varit fiskare eller jägare. Den största bristen är frånvaron av fynd av organiska material, särskilt ben, i Nösund.

Denna uppsats studerar Karl Fredrik Nordströms (1855–1923) konstnärliga relation till ön Tjörn på den svenska västkusten med särskilt fokus på åren kring 1910. Nordström återkom ständigt i sina landskapsmålningar till Tjörn och prövade sig fram genom olika konstinriktningar som impressionism, syntetism, symbolism och nationalromantik. Genom bildanalys av tre verk, observationer samt källforskning finner jag att Nordström under lång tid sökte efter att återge Tjörn på ett nöjaktigt sätt, men att först efter att ha funnit sin egen konstnärliga process, ett konstnärligt uttryck, och var fri från omvärldens krav, lyckades han i sin föresats. / This paper studies the artist Karl Nordström's (1855-1925) artistic relation to the Swedish island Tjörn with a specific emphasis on the years around 1910. Norsdstöm repeatedly returned to Tjörn for inspiration for his landscape portraits, practicing impressionism, synthetism, symbolism and national romantics. By analyzing three different paintings, by observations at Tjörn and by studying primary sources, I find that Nordström kept on trying to capture the nature at Tjörn, but it was only after he had found his own process and expression, and was freed from outside expectations, that he succeded.

Les pétroglyphes de l’Âge du Bronze (1500-500 BC) en Suède se situent essentiellement au Bohuslän. Les résultats précédents portaient généralement sur l’identification et l’interprétation des items et des scènes. D’autres éléments comme le regroupement des cupules, la position des bateaux, la pente et l’orientation des dalles ne sont généralement pas traités. Nous avons utilisé un corpus déjà existant, constitué de 300 relevés de sites d’une petite région du Bohuslän englobant trois petites villes Kville, Bottna et Svenneby. Les données sont traitées par des analyses statistiques exploratoires multidimensionnelles. Les résultats apportent tout d’abord des signatures particulières pour chaque site e.g. Bottna présente un caractère marin, Kville est riche en anthropomorphes mais pauvre en bateaux et Svenneby est particulièrement riche en bateaux avec des hommes à leur bord. Ils montrent ensuite la nécessité de distinguer différentes représentations d’un même item. Par exemple la subdivision de l’item « bateaux » en 5 types permet d’établir que Bottna est riche en deux types de bateaux caractéristiques de deux périodes de l’Âge du Bronze, Svenneby particulièrement peu dense est lui riche en bateaux d’une autre époque. De plus, le regroupement des cupules (en matrice, groupe, ligne ou cupules isolées) montre des particularités liées aux sites dont il accentue la différenciation. La notion de « certitude raisonnable » avec la probabilité d’erreur renforce la validité des conclusions. Par ailleurs, une étude numérique sur l’inclinaison des bateaux montre qu’ils sont très généralement en position horizontale et suggère qu’ils ont probablement été gravés tout près du rivage. / Swedish Bronze Age rock carvings (1500-500 BC) are primarily located in Bohuslän. Previous research generally consisted in identifying and interpreting both items and scenes. Other aspects such as cup marks clusters, boats position, slope and panels orientation have been largely ignored. This thesis relies on a pre-existing corpus of 300 panels from a small region of Bohuslän including three small towns Kville, Bottna and Svenneby. Individual items were analyzed using Principal Component Analysis. We first identify specificities for each site, e.g. marine focus in Bottna, numerous anthropomorphic figures in Kville but with few boats, low density of artifacts in Svenneby but many figures onboard boats. We then demonstrate the importance of distinguishing between different forms of given items. For example, when boats are classified into five different types, Bottna appears to be featuring two of these five types, namely the two types attributed to two periods of Bronze Age. Relying on the same classification, Svenneby that generally has a low density of artifacts, is characterized by boats attributed to another period. In addition, the analysis of different cup marks clustering (matrix, group, line or isolated) enables us to identify more precise specificities for site differentiation. We also introduce the concept of “reasonable certainty” to indicate the error risk in conclusions and strengthen the reliability of our results. Furthermore, we report a quantitative study on boat inclination demonstrating that boats were generally carved along the horizontal axis, suggesting that they were carved close to the waterside.

This study investigates the meaning of the creative process within Bohus Stickning. With the use of Actor-Network-Theory in combination with Material Culture Theory, a framework of actors and networks has been made. By utilizing different forms of material and spoken sources, the study uses specifically tailored methods to make sure to unlock the pieces that, the material can bring to the puzzle. To give a contextualized answer to how and why the creative process took the form it did, the investigative part takes the form of a chronological presentation of the actors that played an important part for the creative process. The results of the studies have shown that Bohus Stickning’s founder and creative director, Emma Jakobsson’s background played a significant part in the direction of the company and its creative output. Her choice to lead Bohus Stickning towards a more modern approach close to the way continental fashion and art was produced, gave the organization a unique brand unlike anything else in Sweden at the time. Not only did their unique stans make Bohus Stickning a worldwide known brand, but also their level of quality, a result of highly competent staff, who worked within the company, made a big difference.

Sydskandinaviska hällristningar har varit av stort intresse för arkeologin under en längre tid. Cirkelmotiv och skepp är några av de vanligaste hällristningsmotiven och detta har resulterat i att en mängd studier har publicerats genom åren. Olika forskare försöker att komma närmare ristningarna på olika plan. Det rör sig om olika symboliska ingångar, men också de mer objektiva ingångarna som datering och utbredningar. Istället för en fördjupning i hällristningarnas betydelser, ägnar sig denna studie åt att studera hur forskningen ser ut inom detta fält. Olika forskares arbeten presenteras vilka skiljer sig i metodiker och teoretiska ingångar. En del är publicerade i fel tid, vilket menas att de avviker från den dåvarande forskningstrenden. Resultatet av det kan variera. En del tenderar att hamna i skuggan av de som följer trenden, men blir relevanta efter sin tid. Studien försöker således att se till vad som händer med forskningen som avviker och även vad de teoretiska ingångarna grundar sig i. / South Scandinavian rock carvings have been of great interest to archaeology for a long time. Circular motifs and ships are some of the most common motifs and this has resulted in a number of studies being published over the years. Different researchers try to get closer to the carvings on different levels. These are various symbolic inputs, but also the more objective inputs such as dating and distributions. Instead of an in-depth look at the meanings of the rock carvings, this study devotes itself to studying what research looks like in this field. The works of various researchers are presented, which differ in methodologies and theoretical inputs. Some are published at the wrong time, which means that they deviate from the current research trend of their time. The result of it may vary. Some tend to be overshadowed by those who follow the trend, but become relevant after their time. The study thus tries to see what happens with the research that deviates and also what the theoretical inputs are based on.

In this thesis project I try to make visible the complex problems behind the plastic pollution crisis, the skewed ideas of synthetic plastic and recycling we as consumers are taught, and in what way architecture can help make these systems visible. This is achived through a design method of growth and transformation using plastic waste to create a building that uncovers what would otherwise not bee seen.