<p>Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna. Trots att gemensamma operationer finns med som ett koncept för hurFörsvarsmakten skall kunna genomföra operationer och det till och med finns en egen doktrin för det,genomförs det så gott som inga övningar. Och det finns med som ett mål trots att det i mångt och mycketsaknas materiel för att öva gemensamma operationer på ett bra sätt, exempelvis kan nämnas detgränssnitt för kommunikation och länksystem för måldata som är helt olika mellan enheterna i de olikaarenorna. På förbandens nivå ses det mestadels som något för högre nivå att samordna sådana övningaroch operationer. Detta är med största sannolikhet sant. Det måste ges tydligare direktiv för hurgemensamma operationer skall övas och användas för att det skall få genomslag på lägre nivå.</p> / <p>The Swedish Armed Forces has in the document “Försvarsmaktens utvecklingsplan2010-2019” expressed that the capability to conduct joint operations, within the frameof temporary combat groups, is to be developed in the coming years.The same is also expressed in the document “Verksamhetsuppdrag 2009” where jointoperations are said to be especially considered in exercises within the frame ofterritorial integrity. This is one of the operative commander’s priorities, which shouldindicate that the number of exercises, where joint operations capability especially istrained, should be at least a few. That is not the case. The exercises that are conductedwithin the littoral area are not coordinated with the army at all, although someexercises are coordinated with the air force. Despite the fact that joint operations areaccepted as a concept of how the Swedish Armed Forces is supposed to performoperations there are as good as no exercises at all. There is even a special doctrine forjoint operations.A big problem with joint operations in the Swedish Armed Forces is that there is nocommon equipment to perform joint operations exercises in a good and effective way.For example there is no common interface for communication and linking of targetacquisition data between the units of different arenas.At the regiment/flottilla level joint operations exercises are mostly seen as somethingto be coordinated at a higher level. This is probably true and the conclusion is that ithas to be clearer how a joint operation is to be conducted at a lower level in order to beaccepted.</p>

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna. Trots att gemensamma operationer finns med som ett koncept för hurFörsvarsmakten skall kunna genomföra operationer och det till och med finns en egen doktrin för det,genomförs det så gott som inga övningar. Och det finns med som ett mål trots att det i mångt och mycketsaknas materiel för att öva gemensamma operationer på ett bra sätt, exempelvis kan nämnas detgränssnitt för kommunikation och länksystem för måldata som är helt olika mellan enheterna i de olikaarenorna. På förbandens nivå ses det mestadels som något för högre nivå att samordna sådana övningaroch operationer. Detta är med största sannolikhet sant. Det måste ges tydligare direktiv för hurgemensamma operationer skall övas och användas för att det skall få genomslag på lägre nivå. / The Swedish Armed Forces has in the document “Försvarsmaktens utvecklingsplan2010-2019” expressed that the capability to conduct joint operations, within the frameof temporary combat groups, is to be developed in the coming years.The same is also expressed in the document “Verksamhetsuppdrag 2009” where jointoperations are said to be especially considered in exercises within the frame ofterritorial integrity. This is one of the operative commander’s priorities, which shouldindicate that the number of exercises, where joint operations capability especially istrained, should be at least a few. That is not the case. The exercises that are conductedwithin the littoral area are not coordinated with the army at all, although someexercises are coordinated with the air force. Despite the fact that joint operations areaccepted as a concept of how the Swedish Armed Forces is supposed to performoperations there are as good as no exercises at all. There is even a special doctrine forjoint operations.A big problem with joint operations in the Swedish Armed Forces is that there is nocommon equipment to perform joint operations exercises in a good and effective way.For example there is no common interface for communication and linking of targetacquisition data between the units of different arenas.At the regiment/flottilla level joint operations exercises are mostly seen as somethingto be coordinated at a higher level. This is probably true and the conclusion is that ithas to be clearer how a joint operation is to be conducted at a lower level in order to beaccepted.

<p>Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod.</p><p>Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare.</p><p>Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns.</p><p>I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här.</p><p>Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed.</p><p>Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.</p>

Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod. Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare. Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns. I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här. Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed. Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen.

Developing and maintaining maritime power is difficult, particularly for small coastal states. However, maritime power is not a concept that merely concerns larger states. This paper relies on theories regarding littoral warfare to analyse the state of current and future Swedish maritime power. This is done by evaluating existing platforms and capabilities as well as future procurements, following the increasing defence budget. The importance of the littorals from an economic and political standpoint has been increasing recently and is thought to be the area in which future naval conflict will unfold. Thus, naval combat envelops more than just ships, pointing to the need of a coastal navy that cooperates with land and air units towards a common goal. While this need might have been realized, it must also be materialized. In the case of the small coastal state with limited resources, this study aims to identify current challenges and priorities regarding units and capabilities to achieve an effective and functional maritime power. The findings of the thesis suggest that Sweden to a certain degree acts according to what theory recommends. Strengths include the possession of advanced surface warfare units and submarines as well as extensive mine warfare capabilities. However, weaknesses shine through in the form of limited, or even completely lacking, anti-air warfare and coastal artillery capabilities. Further, while Sweden is involved in several international cooperations, none of them constitute an actual alliance with binding responsibilities.

The littorals, narrow seas, brown water or coastal areas, whatever definition, warfare in a coastal environment favors the defender due to environmental characteristics. But is this theory valid even when an actor does not hold the ability to organize an effective defensive system along its coastline? How can a weaker defensive actor create a naval ability to strike towards and deny a stronger opponents’ sea control?This thesis investigates the shift in initiative and command of the seas in the Black Sea during the first two years of the war between Russia and Ukraine.The result is two-folded; Even when almost totally erased, a coastal state can conduct sea denial and even establish local sea control to protect its own coast. Unfortunately, this thesis cannot validate if these actions will lead to victory at sea, even less victory of the war.

Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts. I teoriavsnittet får vi ta del av forskning om vilka motiv som finns för fritidsboende. De tas också upp hur förhållandet med område där fritidshus och permanenthus finns i samma område kan se ut samt de planeringsfrågor man ställs inför vid kustnära lägen. Det senare visar sig i teorin vara något som ofta kan vara konfliktfyllt och inte helt enkelt. För att följa syftet och besvara de frågeställningar om hur synen på detaljplanerna var hos de boende och kommunen har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Bland de intervjuade finns åtta stycken ägare av fritidshus och en tjänsteman på stadsbyggnadskontoret i Kristianstad kommun. Resultaten visar att de boende i fritidshusområdet är nöjda med hur området ser ut idag och vill därför också bevara det. Man ser fördelen med det havsnära läget och naturen där man använder det till flera olika aktiviteter kopplade till rekreation, liksom det får stöd från i teorin. Det framkommer också liksom teorin föreslår att det saknas intresse hos ägarna till fritidshus att omvandla det till ett permanentboende. Teorin föreslår att konflikter kan skapas när permanent och fritidsbosättning blandas och det finns ett visst stöd för att det riskeras även i detta område. Det resultatet går dock inte ihop med hur de ser på detaljplanen där flera faktiskt är nöjda eller åtminstone accepterade ändringen. Kommunen har tagit ett aktivt ansvar för planeringsfrågor längs kusten och det har funnits en aktiv vilja att skapa attraktiva boendemiljöer i kommunen. Detta intresse har visat sig skilja sig från de boende i områdets intressen. Det finns tydliga tecken på att kommunen inte lyssnat på de boende eller allmänheten utan valt att prioritera den politiska viljan och de fördelar kommunen hoppas kunna dra av att ändra detaljplanen, som exempel kan vi nämna att de önskar locka till sig fler och särskilt penningstarka invånare till kommunen. Det verkar dock som att området inom de närmaste åren inte kommer att användas som permanentbosättning och därmed kommer kommunen inte att vinna de fördelar de hoppats på.