Inaug. _ Diss.: Philosophische Fakultät: Ruhr-Universität-Bochum: 1972. _ Bibliogr. p. 279-295. Index.

Zugl.: Konstanz, Univ., Habil.-Schr., 2007

Zugl.: München, Univ., Magisterarbeit

Stuttgart, FH, Diplomarb., 2002.

Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 2007

Abhandlung-Zürich. / Lebenslauf. Bibliography: p. 85-91.

Universiẗat, Diss., 2003--Tübingen. / Erscheinungsjahr an der Haupttitelstelle: 2003.

Studiens syfte är att jämföra hur regionen EU skildras i åtta samhällsläroböcker för gymnasiet från 1994 till 2014 och undersöka huruvida läroböckerna förhåller sig kritiskt, neutralt, positivt; samt analysera förändringar över tid. För att genomföra studien har tre kategorier konstruerats i syfte att systematisera det empiriska materialet med hänsyn till om läroböckerna skildrar EU på ett positivt, objektivt/neutralt eller ett kritiskt sätt. Metoden för studien är kvalitativ, med utgångspunkt i det humanistiska förhållningssättet och för att analysera texten används en diskursanalys. Teoribildningen är inspirerad av Peo Hansen, Stefan Jonsson och Desmond Dinans forskning om EU. Deras forskning bidrar med ett mer kritiskt förhållningssätt som det empiriska materialet kan förhålla sig till. Dessutom ingår Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera och förklara resultatet. Studiens slutsatser är att läroböckerna till viss del förhåller sig kritiskt till EU, på både implicita och explicita sätt, men att rådande diskurser bidrar till ett reproducerande av kunskap i en objektiv/neutral mening men även angående de kritiska ställningstaganden som läroböckerna gör.

Sveriges resultat i matematik i PISA-undersökningarna har sjunkit i varje undersökning. Sverige har gått från att ha legat över OECDs medelvärde för matematik, till att ligga under det. Sedan dess uppstart i slutet på 90-talet har resultaten från PISA-undersökningarna fått mer och mer uppmärksamhet i media. Varje gång resultaten från den senaste PISA-undersökningen publiceras skrivs det otaliga artiklar med dramatiska rubriker, så som "Sverige sämst i klassen" och "PISA chock". Vad alla dessa artiklar har gemensamt är att de använder sig av resultaten av PISA-undersökningarna utan att ifrågasätta dem. Sällan ser man en artikel som kritiskt granskar PISA-undersökningarna. Därför är syftet med denna konsumtionsuppsats att undersöka och lyfta fram kritik riktad mot PISA-undersökningarna och dess huvudman OECD, specifikt kritik som avser innehåll och kvalitet av PISA-undersökningarna och dess tolkning och användning med särskilt fokus på matematik. Detta har gjorts genom en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att det finns goda skäl till att ifrågasätta PISA-undersökningarna. Syftet med PISA-undersökningarna är att undersöka effektiviteten av ett skolsystem. Metoden för att undersöka detta är ett standardiserat test som ej utgår ifrån deltagarländernas läroplaner. Litteraturen visar att syftet med PISA-undersökningarna inte går ihop med dess metod. Liknande motsägelser finns beskrivna i litteraturen om uppgifterna i PISA-undersökningarna. Uppgifter ska vara autentiska, tidsenliga och baserade i elevers vardag, men samtidigt får de inte favorisera någon kultur eller land så de bearbetas om till att vara kulturellt neutrala. Resultaten från PISA-undersökningarna ger ingen tydlig orsak-verkan effekt vilket gör att de inte är användbara inom utbildningspolitiken

No description available.