Studiens syfte är tudelat. Dels undersöks vilka religionsvetenskapliga förståelser som framkommer i samtida svenska läroböcker på gymnasial nivå. Dels undersöks vilka eventuella implikationer denna förståelse kan få för elevernas förståelse av religion utifrån kritisk religionsvetenskap och didaktisk forskning. För att analysera läroböckerna används kritisk diskursanalys, huvudsakligen Norman Faircloughs trestegsmodell, för att analysera läroböckerna medan eventuella implikationer av läroböckernas framställningar av religion undersöks med hjälp av ett kritiskt religionsvetenskapligt perspektiv. Resultatet visar skillnader mellan läroböckerna samtidigt som några centrala och generella diskurser återspeglas i merparten av det undersökta materialet. Studien visar att de undersökta läroböckerna utgår från en kristocentrisk begreppsapparat och presenterar religion utifrån en luthersk förståelse. Religionsfenomenologiska och essentialistiska perspektiv framträder huvudsakligen i läroböckerna, även om kritiska ansatser också förekommer om än i mindreutsträckning. Dessutom används kategoriseringar i form av ”abrahamitiska religioner”, ”asiatiska religioner” och ”världsreligioner” på ett, för det mesta, oproblematiserat sätt. Religionsvetenskaplig teori och metod förekommer sällan explicit vilket skulle kunna resultera i en avsaknad av förståelse för hur läromedlens material producerats. Undersökningen ifrågasätter om och hur religionsvetenskapliga syften kan kombineras medreligionskunskapsundervisningens och skolans övergripande syften.