No description available.

No description available.

Titel: Borta bra men hemma bäst? - kritiska framgångsfaktorer vid återförandet av en tidigare outsourcad aktivitet Författare: Gustav Forss och Simon Skott Handledare: Jörgen Dahlgren Bakgrund: Outsourcing har sen början av 1990-talet varit trendigt. Ett genomförande av outsourcing kan leda till avsevärda positiva effekter, det finns dock studier som tyder på att många företag har negativa erfarenheter av fenomenet, varpå backsourcing vuxit fram. Negativa erfarenheter av outsourcing samt att marknaden för densamma fortsätter att växa, borde innebära att vi i framtiden kommer se fler fall av backsourcing och dess roll som en alltmer etablerad strategi. Tidigare studier har endast fokuserat på motiven till backsourcing och vi vill därför bredda den akademiska förståelsen i ämnet. Syfte: Att identifiera de kritiska framgångsfaktorer som ligger till grund för lyckad backsourcing. Vidare vill författarna också öka förståelsen av fenomenet backsourcing. Definitioner: Outsourcing - överlåtande av en tidigare internt utförd aktivitet till en tredje part. Backsourcing - återförande av en tidigare outsourcade aktivitet, till egen regi. Insourcing - införande av en aktivitet som tidigare utförts av en underleverantör. Resultat: Genom studien har författarna urskilt ett mönster i hur och varför företag genomför backsourcing. Vidare har en modell över backsourcingprocessen skapats som kan hjälpa företag i återförandet av en aktivitet. Författarna har också identifierat fyra kritiska framgångsfaktorer som är specifika vid backsourcing. Sökord: Backsourcing, Outsourcing, Insourcing, Kritiska framgångsfaktorer, Backsourcingprocessen

Denna uppsats behandlar projektutvärderingssystem med avseende på att beskriva systemet och utforska teoretiska dimensioner i systemet som kan bidra till projektkompetens. Som referenser har Jerkedals definitioner av formativ/summativ utvärdering, Söderlunds modell för projektkompetens, CSF (Critical success factors) för projekt och PERT (Project evaluation and review technique) använts. Studiens forskningsfrågor besvarades genom en fallstudie på Projektledarbyrån AB i Falun. Data till undersökningen samlades in via kvalitiva intervjuer med tre respondenter samt granskning av slutrapporter och företagets kvalitetssystemsdokument.  Resultatet av undersökningen har genererat en bild av fallföretagets nuvarande utvärderingssystem och en teoretisk klassificering av dess beståndsdelar. Vid klassificeringen upptäcktes en avvikande del i systemet. Vidare resulterade undersökningen i att studiens teoretiska dimensioner identifierades i utvärderingssystemet och hur dessa bidrar till projektkompetens.

<p>I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste åren, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rätt beslut utifrån data som finns till-gänglig. För att kunna fatta rätt beslut är det betydelsefullt att data är i rätt form och erhålls i rätt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem användas, vilken möjliggör att användare kan utföra analyser.</p><p>Att införa ett datalager är en tidskrävande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) är det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgångsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att undvika misslycka-de projekt.</p><p>Detta examensarbete syftar till att göra en sammanställning av de framgångsfaktorer som forskare identifierat. Undersökningen genomfördes genom insamling av material som presenterar framgångsfaktorer. Denna undersökning resulterade i ett antal fakto-rer som bidrar till framgång för ett datalagerprojekt. Studien kan stödja verksamheter i införandet av datalager.</p>

<p>Den snabba utvecklingen de senaste åren inom informationstekniken har ändrat organisationers arbetssätt. Målet med e-handelsinförande för en organisation är ofta att bibehålla eller öka sin konkurrenskraft. För organisationer som bedriver e-handel är det viktigt att förstå hur kritiska framgångsfaktorer skall identifieras och hur dessa framgångsfaktorer i sin tur påverkar implementationsprocessen.</p><p>Det finns ett behov av undersökningar som studerar hur organisationer hanterar problem med e-handelsinförande och vilka kritiska framgångsfaktorer som är förknippande med framgångsrikt e-handelsinförande. Syftet med denna undersökning är att utifrån företag verksamma i Sverige jämföra ett antal kritiska framgångsfaktorer vilka anses vara viktiga för företag vid e-handelsinförande. Enkätundersökning användes vid insamling av material kring de identifierade kritiska framgångsfaktorerna vilka framkom under den inledande litteraturstudien.</p><p>Resultatet blev en sammanställning över kritiska framgångsfaktorer som visar att företag verksamma i Sverige anser att stabilitet i systemet är mest nödvändig och att utvärdering av e-handel är minst nödvändig vid e-handelsinförande.</p>

Införandet av affärssystem är en komplex process. Att framgångsrikt införa ett affärssystem har länge varit en utmaning för organisationer eftersom flera olika faktorer, verksamhetsprocesser och aktörer är involverade. Att sammanställa en prioriteringslista över kritiska framgångsfaktorer kan vara ett sätt för organisationer att förbereda sig inför införandet. En prioriteringslista kan hjälpa de involverade aktörerna att få en inblick i vad som bör fokuseras på för att uppnå ett framgångsrikt införande. En prioriteringslista kan också öka förståelsen för de likheter och skillnader som finns i prioriteringen av framgångsfaktorer mellan de tre organisationsnivåerna i nivåmodellen. Tidigare prioriteringslistor har dock enbart sammanställts av ledningen på affärsutvecklingsnivån och saknar därmed perspektiv och synsätt från anställda på verksamhets- och systemutvecklingsnivån.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att beskriva och förklara likheter och skillnader i prioriteringen av kritiska framgångsfaktorer på olika organisatoriska nivåer vid införande av affärssystem. Vid utförandet av denna studie har en litteraturstudie genomförts, vilken sammanfattas i en analysmodell. Denna analysmodell har utgjort grunden för den semistrukturerade intervjuguiden som använts för att insamla empiriska primärdata med hjälp av en fallstudie. En kvalitativ forskningsmetod har således tillämpats i denna studie. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts och dessa intervjuer har sedan analyserats och jämförts med teori och tidigare studier.  Denna studies viktigaste slutsatser är: De största likheterna i prioriteringen återfinns mellan verksamhets- och systemutvecklingsnivån. De största skillnaderna i prioriteringen återfinns mellan affärsutvecklingsnivån och övriga två organisationsnivåer. Respondenternas anledningar bakom vald prioritering skilde sig åt. Respondenterna på affärsutvecklingsnivån angav tydlighet och budgettänk. Respondenterna på verksamhetsutvecklingsnivån angav kompetens och en betoning på det operativa arbetet. Respondenterna på systemutvecklingsnivån angav teknisk grund samt att prioriteringslistan representerar systemutvecklingsnivån. Studiens samtliga respondenter menar också att det är av stor vikt att involvera aktörer från de tre organisationsnivåerna i sammanställningen av en prioriteringslista. Respondenterna 2, 3, 4 och 6 menar att involveringen av aktörer från olika organisationsnivåer kan öka sannolikheten att inga behov missas eller förbises.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på kvalitet och miljö, dessa ställer i sin tur krav på marknaden. Därför behövs företag utvecklas och arbeta med ständiga förbättringar för att möta dessa krav. Ett enkelt sätt för att kunna svara mot kraven är att börja arbeta med ISO standarder. Detta används sen som ett verktyg för att kunna kontrollera och styra sitt kvalitetsarbete. Problemet med mindre företag är oftast kostnadsaspekten och kraven från leverantörer och kunder. Det finns olika kvalitetsledningssystem men det mesta kända är ISO 9000, som utgår från åtta ledningsprinciper. Dessa används som hjälp för att kunna styra och förbättra processerna i systemet och fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar. Dessa är inga krav utan bara en ledstjärna för att se om organisationen är på rätt väg. Däremot om organisationen skall bli certifierad måste den uppfylla ISO 9001 kraven. Detta arbete ger en inblick på hur ett litet eller medelstort företag skulle kunna gå tillväga för att påbörja sitt arbete med ett kvalitets- och ledningssystem och på sikt även bli certifierade. Vidare kommer arbetet beskriva ta upp teori kopplat till ISO 9000 och vad som ett företag behöver tänka på vid ett införande av ett sådant system.

Trots att en misslyckad implementering av ett affärssystem kan få allvarliga konsekvenser för verksamheten såväl ekonomiskt som organisatoriskt, har affärssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten väljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har därför fokuserat på att identifiera kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem. Men trots denna kännedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade därför till att bidra med kunskap gällande vad som är kritiskt vid implementering av affärssystem. För att uppnå studiens syfte krävdes kunskap dels om vilka faktorer som är kritiska vid implementering av affärssystem, men även vad som är viktigt att tänka på gällande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrån en kvalitativ forskningsstrategi där insamling av empiri genomfördes med hjälp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lång erfarenhet gällande implementering av affärssystem. Empirin analyserades sedan med hjälp av en konventionell innehållsanalys. Analysarbetet innefattades även av en teoretisk triangulering i form av att teori användes som en ytterligare datakälla. Även en teoretisk och komparativ genomfördes. Studien resulterade i ett antal kritiska faktorer vid implementering av affärssystem samt hur dessa faktorer hanteras. Den övergripande slutsatsen var att det kritiska vid implementering av affärssystem är att inse att implementeringen är ett verksamhetsprojekt snarare än ett IT-projekt. / Program: Dataekonomutbildningen

Tidigare studier inom införanden av affärssystem har visat att en stor del av införanden misslyckas, i vissa fall har det handlat om fler än hälften av alla affärsystemsinföranden. Forskningen har visat att affärssystemsinförandeprojekt anses vara särskilt komplexa och utsatta för stora risker i och med en relativt lång införandecykel. Majoriteten av de tidigare utförda studierna inom området har varit på en generell nivå och endast ett begränsat antal empiriska studier över användarperspektiv vid affärssystemsinförande existerar. En bättre förståelse för användarperspektivet skulle kunna bidra till fler lyckande affärssystemsinföranden och således behöver flera studier inom ämnet utföras.   Denna studie undersöker kritiska framgångsfaktorer ur ett användarperspektiv vid införande av affärssystem. Syftet är att undersöka vilka framgångsfaktorer som respondenterna anser har haft störst betydelse för införandet. Till grund för undersökningen ligger framgångsfaktorer som har presenterats i tidigare forskning. En analysmodell som presenterar framgångsfaktorer från den tidigare forskningen samt användargrupperna för denna undersökning har utformats.   Studien har genomförts med en kvantitativ metod i form av enkätundersökning via Internet (frågeformulär) där fyra användargrupper har tillfrågats och medverkat i. Samtliga användargrupper består av kommunanställda ekonomer som använder ett affärssystem vilket nyligen har införts.                                                                                                                                Slutsatser från denna studie är att faktorerna Utbildning och träning, Projektstöd samt Projektledning har haft störst betydelse för användarna. Jämfört med tidigare forskning har resultaten från denna studie skiljt sig markant för vissa framgångsfaktorer, medan det för andra framgångsfaktorer föreligger en hög grad av överensstämmelse med den tidigare forskningen.