Denna studie är en kandidatuppsats i designteknik. Bakgrunden till arbetet är en fältstudie som genomfördes våren 2019. Fältstudien spenderades på ett modeföretag, specifikt på en avdelning som tar fram damkläder. Under den tiden jobbade avdelningen med att ta fram plagg för kvinnor som är kortare än genomsnittet. Det gav upphov till idén att undersöka området närmare eftersom det är stor efterfrågan på dessa specialstorlekar. Syftet med studien är att identifiera skillnader i mått och passform mellan en storlek för medellånga jämfört med en kortare storleksserie, samt att analysera marknadens utbud av nämnda specialstorlek. I arbetet med studien togs tre grundmönster för blus fram. Första grundmönstret utgick från en standardmåttlista för en genomsnittslängd. De andra två konstruerades för kvinnor under genomsnittslängd. Den ena togs fram efter marknadens kroppsmått och den andra utifrån en standardmåttlista under medellängd, för att kunna påvisa differenser i passform. Därefter verifierades passformen genom avprovning på personer under genomsnittslängd. Resultatet efter avprovningarna visade att grundmönstret skapat efter standardmåttlistan hade bättre passform än marknadens mönster. / This report is a bachelor essay in garment technology. The background for this report is a field study that took place during spring 2019. The field study was carried out at a fashion company, specifically at a department that produces women’s clothes. During that period the department was in the process of creating garments for women of short stature. That sparked the idea to investigate the field a bit closer, due to the big demand for well fitted garments among shorter women. The aim of the study is to identify differences in fit between a size for women of average height and women of shorter stature, and to analyze the market’s assortment of shorter sizes. In this study three basic patterns were constructed. The first pattern was created from a standard measurement chart for women of average height. The other two was constructed for shorter women. One was developed according to the market’s body measurements and the other based on a standard measurement chart for women below average height, to be able to determine differences in fit. The fit was then verified through fittings on models of shorter stature. The result showed that the pattern developed from a standard measurement chart had a better fit than the pattern based on the market’s body measurements.

Bananflugan (Drosophila melanogaster) är vanlig i den genetiska forskningen då deras genom är känt sedan länge, vi vet även att det finns stora könskonflikter som driver på utvecklingen av skillnader mellan könen. Det finns goda bevis för att sexuella antagonistiska gener spelar en stor roll i utvecklingen av könsskillnader hos många olika organismer. Jag har tittat på om det finns en längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 hos CG3598 då det tidigare har bekräftats att det finns en skillnad i fitness mellan dessa. Jag har även undersökt om det finns en skillnad i fitness mellan honor av samma grupper vilket inte är bevisat. För att se om det fanns en längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 har deras thoraxlängd mäts med ett okulärmikroskop. Honornas fitness testades genom att de antingen konkurrerade inom sin genotyp eller med honor av en annan genotyp, därefter räknades avkommorna och grupperna jämfördes. Resultatet tyder på att det inte fanns någon signifikant längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 men de var i genomsnitt 85,3% så stora som honorna. För honorna fanns det ingen skillnad i fitness mellan A1 och A2, oberoende av om de konkurrerat inom genotypen eller med en annan. När larverna konkurrerade inom genotypen fick A1 och A2 fler avkommor per hona än om larverna konkurrerade med en annan genotyp. Slutsatserna blir att vi fortfarande inte vet varför A2 hanar får fler avkommor än A1 men vi vet att honor av A1 och A2 inte verkar ha några skillnader i fitness. Det behövs mer forskning inom området och det är viktigt att man väljer rätt konkurrenter när man testar fitness. / Drosophila melanogaster is common in genetic research as their genome has been known for a long time, we also know that there are major gender conflicts that drive the development of differences between the sexes. There is good evidence that sexually antagonistic genes play a major role in the development of sex differences in many different organisms. I have studied if there is a length difference between males of A1 and A2 in CG3598 as it has previously been confirmed that there is a fitness difference between these. I have also investigate whether there is a fitness difference between females of the same groups, which has not been proven. To see if there was a length difference between males of A1 and A2, their thorax length was measured with an ocular microscope. The females fitness was tested by either competing within their genotype or with females of another genotype, then the offspring was counted and the groups compared. The results indicated no significant difference in length between males of A1 and A2 but they were on average 85.3% as large as the females. For the females, there was no difference in fitness between A1 and A2, regardless of whether they competed within the genotype or with another. When the larvae competed within the genotype, A1 and A2 produced more offspring per female than if the larvae competed with another genotype. The conclusions are that we still don’t know why A2 males produce more offspring than A1 but we do know that females of A1 and A2 do not appear to have any differences in fitness. More research is needed in the field and it is important to choose the right competitors when testing fitness.