Kursen Kemi 1 är obligatorisk att läsa på gymnasiet för elever på de naturvetenskapliga och tekniska programmen. Dock är teknikeleverna (TE-eleverna) mindre motiverade till att läsa kemi och har sämre betyg i kursen jämfört med naturvetenskapseleverna, vilket är ett problem. Elever har antytt att de inte förstår meningen med varför de läser kemi alls och för att kunna förändra utbildningen för TE-eleverna behövs en utgångspunkt att starta från. Syftet med den här studien var därför att kartlägga teknikelevernas uppfattningar om kemins roll i utbildningen och i samhället, samt att få en bild av hur de tänkte kring teknikprogrammet innan de sökte dit. En fenomenografisk ansats togs för att analysera elevernas uppfattningar och tre kvalitativt skilda beskrivningskategorier upptäcktes för varje frågeställning. Resultaten visade att eleverna uppfattar kemins roll i utbildningen respektive i samhället med olika grader av förståelse. Det fanns de elever som tydligt förstod kemins roll, men också de elever som inte alls förstod meningen med kemi. Elever som inte förstår meningen med en aktivitet har en mindre tendens att anta ett djupinriktat lärande och därmed är risken att kunskapsresultaten försämras. Eleverna uttryckte uppfattningar om teknikprogrammet som ett intresse, ett specifikt innehåll eller ett program som inte uppfyllde förväntningarna. Att läsa ett program för ett visst intresse ökar sannolikheten att anta ett djupinriktat lärande och höjda studieresultat. De intressen som uttrycktes var konstruktion, design och IT.Resultaten från den här studien kan i framtiden hjälpa lärare att bättre anpassa kemiundervisningen för teknikelever genom att tydliggöra kemins roll i till exempel konstruktioner och material för ett framtida yrke, och även i större utsträckning koppla undervisningen till vardagen. Det är viktigt att bibehålla elevernas intresse för det tekniska och naturvetenskapliga i samhället, och resultaten i den här studien tyder på att kemiämnet behöver anpassas bättre för de elever som läser teknikprogrammet.

Syftet med studien var att undersöka grundskollärares syn på NO-läroböckers ämnesinnehåll och tillämpning av NO-läroböcker för årskurs 1-3. Uppsatsens frågeställningar löd: Hur arbetar lärarna med läroböcker i NO-undervisningen?, Hur upplever lärarna att deras NO-läroböcker förhåller sig till centralt innehåll i Lgr 11?, Vad tycker lärarna är för- respektive nackdelar med NO-läroböcker? samt Hur gick lärarna tillväga för att välja eller välja bort NO-läroböcker?. För att besvara frågeställningarna utfördes semistrukturerade intervjuer med sju lågstadielärare och en mellanstadielärare. Lee Shulmans teori om PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Douglas A. Roberts kunskapsemfaser användes för att analysera studiens resultat om lärares förhållningssätt till NO-läroböcker. Studiens främsta resultat visade på att lärarna fann NO-läroböckerna otillräckliga och att de därför behövde komplettera NO-undervisningen med annat material. Alla utom en lärare ansåg att NO-läroböckerna behandlade allt i centralt innehåll för NO i Lgr 11, men att böckerna kunde fördjupas. Vidare var de flesta lärare positivt inställda till experiment, men det varierade huruvida de använde sig av NO-läroböckers experiment. Två av lärarna beslutade inom sitt arbetslag vilken NO-lärobok de skulle beställa, medan resterande inte fick välja bok. Lärarna kände sig inte styrda av NO-läroböckerna vilket bekräftade Ingela Korsells (2007) slutsats om hur erfarna lärare inte var bundna av läroböcker. Däremot motsa resultatet Tim Oates (2014) konklusion om hur kompetenta lärare var styrda av läroböcker. Studiens slutsats är att lärarnas syn på NO-läroböcker är att läroböckerna visserligen fyller en tydlig funktion i undervisningen, men lärarna behöver komplettera med annat material för att eleverna ska få en fullgod undervisning i enlighet med Lgr 11.