No description available.

Background School meals have been seen to promote healthy dietary habits and social equality, in children, if parents are involved. The positive effects in the design of a sustainable school food service system come from a two-way communication between Food Service Professionals (FSP), and parents.  Objective The purpose of the study was to compare what aspects of the school meal FSP, and parents find important, and to see if there are differences, or similarities, that could have implications for how service quality is perceived (by the parents). Method Web-based questionnaire completed by 227 FSP, and 153 parents for children 6-16 years old. Individuals’ expectations were explored using a Food Service Quality Index. Groups were compared with Mann‐Whitney U‐test, and Chi2-test with a set significance level of p-value <0.05. Results High expectations were reported on the Servicescape (physical meal setting), and the Service meeting, by both the FSP, and the parents. The school canteen atmosphere, and a welcoming attitude was rated as extremely important, by both the FSP, and the parents. Expectations on school food service quality were high among parents with high education. Comments from the respondents were primary related to normative values about food quality, and culinary aspects.  Conclusion The expectations were related to hospitality and service, in the Servicescape, with an “inviting school canteen”, “to feel welcome”, and “to answer children’s questions” in the school canteen, for the majority of the FSP and the parents. The findings of this study suggest future research in how cooperation with parents could be implemented through parental representations in school food councils, and digital platforms. / Bakgrund Skolmåltider har visat sig främja hälsosamma kostvanor, och social jämlikhet hos barn, om de utformas i samverkan med föräldrar. Positiva effekter kan ses vid en tvåvägskommunikation mellan personal och föräldrar.  Syfte Syftet med studien var att jämföra vilka aspekter av skolmåltiden som föräldrar, och måltidspersonal anser som viktiga, och att se om det finns skillnader, eller likheter som kan påverka hur servicekvaliteten uppfattas (av föräldrarna). Metod Webbaserat frågeformulär ifyllt av 227 måltidspersonal, och 153 föräldrar till barn,6 – 16 år, inom måltidsservice. Deltagarnas förväntningar undersöktes med hjälp av ett Food Service Quality Index (FSQI). Grupper jämfördes med Mann-Whitney U-test, och Chi2-test med en signifikansnivå p <0.05. Resultat Höga förväntningar rapporterades gällande den fysiska måltidsmiljön (the Servicescape), och servicemötet (The Service meeting), både av måltidspersonalen och föräldrarna. Skolmatsalens atmosfär och en välkomnande attityd beskrevs som extremt viktigt, både för måltidspersonalen och föräldrarna. Förväntningarna på skolmåltidskvaliteten var hög bland föräldrar med hög utbildning. Kommentarerna från respondenterna var primärt relaterade till normativa värden om livsmedelskvalitet, och kulinariska aspekter. Slutsats Förväntningarna var relaterade till gästfrihet och service, i servicelandskapet (Servicescape), med "en inbjudande skolmatsal", "att känna sig välkommen" och "att svara på barns frågor" i skolmatsalen, för majoriteten av FSP och föräldrarna. Resultaten av denna studie kan ligga till grund för ytterligare forskning kring hur samarbete med föräldrar kan implementeras genom föräldrarepresentanter i skolmatråd och digitala plattformar.

Titel: Kvalité i hållbarhetsrapporter - En kvantitativ studie om kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Författare: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Handledare: Linus Axén Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Kvalité, Kvalitetsindex, Omfattning, Hybridorganisationer, Statligt ägda företag, Privatägda företag Bakgrund: Hållbarhetsrapportering är ett högst aktuellt och omtalat ämne i dagens samhälle, där förväntningar på företag att rapportera sina hållbarhetsaktiviteter och klimatrelaterade risker ökar allt mer. Kvalitén på innehållet i hållbarhetsrapporter är av stor betydelse då företags intressenter riskerar att reagera negativt om hållbarhetsrapporten inte uppfyller deras förväntningar. Trots det visar undersökningar att svenska företag tenderar att enbart redovisa positiva miljöavtryck snarare än konkreta miljökonsekvenser, och brister därmed i sin hållbarhetsrapportering. Tidigare studier uppger en brist på forskning om hur olika ägarstrukturer kan påverka kvalitén på hållbarhetsrapporter. Statligt ägda företag och privatägda företag skiljer sig i ägarstruktur och har därmed olika syften med sina verksamheter, vilket driver studien att jämföra om det finns skillnader i kvalité mellan företagens hållbarhetsrapporter. Syfte: Syftet med studien är att förklara och jämföra kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Metod: Studien har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, då en hypotes genereras utifrån en litteraturgenomgång. En innehållsanalys genomförs för att koda kvalitativ information i hållbarhetsrapporter till kvantitativ information genom att samla in data från årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Insamlad data från 30 statligt ägda företag och 30 privatägda företag analyseras sedan i SPSS. Slutsats: Studiens resultat visar att olika ägarstrukturer påverkar hållbarhetsrapportering i form av att statligt ägda företags hållbarhetsrapporter har bättre kvalité jämfört med privatägda företag. Ett signifikant positivt samband föreligger mellan kvalité och statligt ägda företag där statligt ägda företag uppnår ett högre genomsnittligt kvalitetsindex och rapporterar fler antal ord i sina hållbarhetsrapporter. Av studiens kontrollvariabler visade storlek starkast signifikant positivt samband med kvalitén i hållbarhetsrapporter. / Title: Quality in sustainability reports - A quantitative study about quality in state-owned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports Authors: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Supervisor: Linus Axén Keywords: Sustainability reporting, Quality, Quality Index, Extent, Hybrid organizations, State-owned enterprises, Privately owned enterprises Introduction: Sustainability reporting is a current and discussed topic in today's society, where expectations on companies to report their sustainability activities and climate-related risks are increasing. The quality of the content in sustainability reports is of great importance as companies stakeholders can react negatively if the sustainability report does not meet their expectations. Nevertheless, studies show that Swedish companies tend to report positive environmental impacts rather than concrete environmental consequences which can lead to inadequate sustainability reports. Previous studies show a lack of knowledge on how different ownership structures can affect the quality in sustainability reports. State-owned and privately owned enterprises differ in ownership structure and thus have different purposes with their organizations, which leads the study to compare whether there are differences in quality between sustainability reports. Purpose: The purpose of the study is to explain and compare quality between stateowned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports. Method: The study has a quantitative method with a deductive approach, as a hypothesis is generated based on a literature review. A content analysis is performed to code qualitative information in sustainability reports to quantitative information by collecting data from annual reports and sustainability reports. The collected data from 30 state-owned and 30 privately owned enterprises are then being analyzed in SPSS. Conclusion: The results of the study show that different ownership structures affect sustainability reporting where state-owned enterprises´ sustainability reports have better quality compared to privately owned enterprises. There is a significant positive relationship between quality and state-owned enterprises. They achieve a higher average quality index and report more words in their sustainability reports. The control variable size showed the strongest significant positive relationship with quality in sustainability reports.