Prestationsmätning utgör en betydande del när organisationer ska översätta sin strategi till praktiken. Tidigare forskning har identifierat svårigheter med utformning och uppföljning avprestationsmått vilka kan medföra bristfällig förankring mellan organisationens strategi och detsom mäts. Denna studie behandlar prestationsmätning i hybridorganisationer där existerandeforskning belyser att utmaningen med prestationsmätning i en sådan organisation är attbalansera de två logikerna, affärsmässighet och samhällsnytta. Studien syftar till att undersökavilka svårigheter som kan uppstå med prestationsmätning i en hybridorganisation och ämnartill att skapa en större förståelse för hur användningen av prestationsmätning går till och upplevsi en sådan organisation. Studien präglas av en deduktiv ansats och är av kvalitativ metod.Empirisk data har insamlats genom intervjuer med respondenter vilka är verksamma i ettkommunalägt företag. Studiens resultat tyder på att balansgången av de två logikerna inte ärkännbar i arbetet med prestationsmätning. Vidare indikerar resultatet att utformningen avprestationsmått upplevs svårare i jämförelse med uppföljningen av prestationsmått. Författarnaföreslår framtida forskning som behandlar prestationsmätning i en annan typ avhybridorganisation. Detta för att undersöka huruvida resultatet går i linje med denna studiensutfall. / Performance measurement is a significant part when organizations are translating their strategyinto practice. Previous research has identified difficulties with the design and monitoringprocess of performance measurements, which can lead to inadequate anchoring between theorganization's strategy and what is being measured. The study presented in this report focus onperformance measurement in hybrid organizations where existing research has presented thatthe challenge of performance measurement in hybrid organizations is to balance the two logics,financial profit and social benefits. The study aims to investigate the difficulties that may arisewith performance measurement in a hybrid organization and intends to create a greaterunderstanding of how performance measurement is utilized and how it is perceived in a hybridorganization. The study is characterized by a deductive approach and a qualitativemethodology. The empirical data has been collected through interviews with respondents whoare operating in a municipal-owned company. The results indicate that the balancing of the twologic is not noticeable in the work with performance measurement. Furthermore, the resultsindicate that the design is perceived to be more difficult in comparison with the monitoringprocess of performance measures. The authors suggest future research that investigateperformance measurement in another types of hybrid organizations, to determine whether theresult is in line with the outcome of this study.

B corporations är en form av hybridorganisation som avser att balansera ekonomisk avkastning med sociala- och miljömässiga mål, något företagen själva talar om som “profit and purpose”. Dessa verksamheter beskrivs som en form av hållbart företagande, som kombinerar marknadslogik med social logik, något som historiskt ansetts omöjligt att kombinera. Genom 8 intervjuer med 9 olika företrädare inom b corporations har denna undersökning studerat hur dessa företag hanterar två traditionellt konflikterande syften, “profit and purpose”, och hur de arbetar med prestationsmätningar, målformulering och värdeskapande i relation till sina intressenter. En analysmodell utformades utifrån befintlig teoretisk kunskap om institutionella logiker, prestationsmätningar och målsättningar från vilken resultatet analyserades. Studiens visar att företrädare för b corporations inte upplever den sociala logiken och marknadslogiken som konflikterande. Dock förmedlar respondenterna i sina intervjuer spänningar mellan de två logikerna då de gör avkall på den ena logiken för att prioritera den andra på kort sikt, vilket indikerar konflikter. Detta signalerar att b corporations snarare kombinerar än balanserar logiker på kort sikt. Graden av komplexitet vid målformulering kopplat till hållbarhet varierade mellan företag. Bland de företag där man arbetade mer aktivt med målformulering kopplat till den sociala logiken, bröts visioner ned till konkreta delmål. Dessa förtydligades sedan gentemot intressenter med hjälp av prestationsmätningar och här kunde även ett större engagemang och involvering av intressenter i hållbarhetsarbetet urskiljas. Studien föreslår därför att prestationsmått kan tydliggöra mål kopplade till den sociala logiken och på så vis underlätta värdeskapande i hybridorganisationer.

Kommunala bolag konkurrerar idag med privata bolag samtidigt som de fyller en samhällsfunktion. De styrs effektivare och mer modernt enligt New Public Managements idéer, vilket innebär en utmaning i fler intressekonflikter och tvetydiga krav och förväntningar på bolagen. Vi har studerat hur fem kommunala bolag balanserar sina monetära och icke-monetära incitament för att locka till sig och motivera kompetent arbetskraft för att kunna prestera i konkurrensen, och bakomliggande orsaker till detta. Känner bolagsledningen sig tvungen att utforma incitamenten enligt regelverk eller kommunala direktiv, eller är den fri att utforma incitamentsprogrammen som den vill? Resultatet visar att alla bolag i studien fortfarande, likt ”heloffentliga” bolag, lägger stor vikt vid de icke-monetära incitamenten, om än i olika utformning. I teorin finns inga hinder mot att fritt motivera sin personal monetärt utöver den fasta lönen, men i praktiken använder sig bolagen endast av monetära incitament i form av individuell lönesättning. Trots att bolagen har närmat sig den privata sektorn genom effektivare och modernare styrning och förvaltning, tyder detta på att balanseringen av monetära och icke-monetära incitament inte har skett i samma riktning. Bakomliggande orsak till detta är främst legitimitetsperspektivet - att bolagen tar hänsyn till samhällets förväntningar att uppträda ansvarsfullt. Bonusutbetalningar har visat sig skapa negativ uppmärksamhet då samhället, trots att förutsättningarna har ändrats, sedan gammalt förväntar sig annat av offentligt ägda bolag. Även branschtillhörighet uppges påverka utformningen, eftersom de kommunala bolagen delvis verkar inom relativt lågavlönade branscher där knappast privata bolag heller belönar monetärt. / Municipal companies are today competing with private companies whilst simultaneously contributing to societal needs. They are managed more efficiently to modern standards through the ideas of New Public Management. This is challenging due to increased conflicts of interests and ambiguous demands that pose expectations on the companies. We have been studying how five Swedish municipal companies are balancing their monetary and non-monetary incentives to attract and motivate competent manpower in order to be able to perform competitively. To create thorough research, we have also sought to understand the underlying reasons for this. Is the ii municipal company management forced by rules and owners demands to form the incentive programme in a certain way, or are they free to do what they feel is necessary to compete with companies in the private sector? The results show that the companies involved in our research are mostly like “all-public” companies, focusing mainly on the non-monetary incentives in different forms. In theory, there are no limitations against motivating the employees financially, however, in practice the companies are only using individual salaries as monetary incentives. Even though the companies have become closer to the private sector through effective and modern management practices, the balance of monetary and non-monetary incentives have not followed the same pattern. The underlying reason for this is the need to remain trustworthy in the view of the public. The companies are taking societal expectations into consideration, always striving to act in the best interests of the public. Nevertheless, the bonus payments have attracted negative attention due to opinions that public companies shouldn’t be paying out money that they would not have done previously. The industry affiliation is also said to be affecting the design of the incentive system, because the municipal companies are partly operating in low paid branches and therefore wouldn’t be giving financial rewards anyway.

No description available.

I vår uppsats har vi analyserat Systembolaget och Svenska Spels styrdokument samt två av deras reklamfilmer i syfte att förstå hur tvetydiga demokratiska och ekonomiska värden kan uttryckas. Med utgångspunkt i ekonomistiska resonemang om att det i offentlig verksamhethar skett en förskjutning av vilka värden som prioriteras, ofta på bekostnad av de demokratiskavärdena, har vi undersökt hur värden gestaltas i två hybridorganisationer, en organisationsform som enligt teorin är särskilt utsatta för intressekonflikter sprungna ur offentliga och privata styrlogiker. Genom att kvalitativt studera bolagens styrdokument hur värden uttrycks samt hur dessa återspeglas i bolagens kommunikation fann vi att motstridiga ekonomiska och demokratiska värden var representerade men inte på ett sådant sätt att det finns anledning att anta att ekonomiska intressen tränger undan demokratiska värden. Slutsatsen är att hybridorganisationer har en särskild utmaning i att tillgodose konkurrerande intressen men att det går att nå en balans mellan dessa.

Titel: Kvalité i hållbarhetsrapporter - En kvantitativ studie om kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Författare: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Handledare: Linus Axén Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Kvalité, Kvalitetsindex, Omfattning, Hybridorganisationer, Statligt ägda företag, Privatägda företag Bakgrund: Hållbarhetsrapportering är ett högst aktuellt och omtalat ämne i dagens samhälle, där förväntningar på företag att rapportera sina hållbarhetsaktiviteter och klimatrelaterade risker ökar allt mer. Kvalitén på innehållet i hållbarhetsrapporter är av stor betydelse då företags intressenter riskerar att reagera negativt om hållbarhetsrapporten inte uppfyller deras förväntningar. Trots det visar undersökningar att svenska företag tenderar att enbart redovisa positiva miljöavtryck snarare än konkreta miljökonsekvenser, och brister därmed i sin hållbarhetsrapportering. Tidigare studier uppger en brist på forskning om hur olika ägarstrukturer kan påverka kvalitén på hållbarhetsrapporter. Statligt ägda företag och privatägda företag skiljer sig i ägarstruktur och har därmed olika syften med sina verksamheter, vilket driver studien att jämföra om det finns skillnader i kvalité mellan företagens hållbarhetsrapporter. Syfte: Syftet med studien är att förklara och jämföra kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Metod: Studien har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, då en hypotes genereras utifrån en litteraturgenomgång. En innehållsanalys genomförs för att koda kvalitativ information i hållbarhetsrapporter till kvantitativ information genom att samla in data från årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Insamlad data från 30 statligt ägda företag och 30 privatägda företag analyseras sedan i SPSS. Slutsats: Studiens resultat visar att olika ägarstrukturer påverkar hållbarhetsrapportering i form av att statligt ägda företags hållbarhetsrapporter har bättre kvalité jämfört med privatägda företag. Ett signifikant positivt samband föreligger mellan kvalité och statligt ägda företag där statligt ägda företag uppnår ett högre genomsnittligt kvalitetsindex och rapporterar fler antal ord i sina hållbarhetsrapporter. Av studiens kontrollvariabler visade storlek starkast signifikant positivt samband med kvalitén i hållbarhetsrapporter. / Title: Quality in sustainability reports - A quantitative study about quality in state-owned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports Authors: Isabelle Fernqvist & Desiré Kolmodin Supervisor: Linus Axén Keywords: Sustainability reporting, Quality, Quality Index, Extent, Hybrid organizations, State-owned enterprises, Privately owned enterprises Introduction: Sustainability reporting is a current and discussed topic in today's society, where expectations on companies to report their sustainability activities and climate-related risks are increasing. The quality of the content in sustainability reports is of great importance as companies stakeholders can react negatively if the sustainability report does not meet their expectations. Nevertheless, studies show that Swedish companies tend to report positive environmental impacts rather than concrete environmental consequences which can lead to inadequate sustainability reports. Previous studies show a lack of knowledge on how different ownership structures can affect the quality in sustainability reports. State-owned and privately owned enterprises differ in ownership structure and thus have different purposes with their organizations, which leads the study to compare whether there are differences in quality between sustainability reports. Purpose: The purpose of the study is to explain and compare quality between stateowned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports. Method: The study has a quantitative method with a deductive approach, as a hypothesis is generated based on a literature review. A content analysis is performed to code qualitative information in sustainability reports to quantitative information by collecting data from annual reports and sustainability reports. The collected data from 30 state-owned and 30 privately owned enterprises are then being analyzed in SPSS. Conclusion: The results of the study show that different ownership structures affect sustainability reporting where state-owned enterprises´ sustainability reports have better quality compared to privately owned enterprises. There is a significant positive relationship between quality and state-owned enterprises. They achieve a higher average quality index and report more words in their sustainability reports. The control variable size showed the strongest significant positive relationship with quality in sustainability reports.

Purpose: This paper investigates how sustainability reporting differs between state-owned enterprises and if there is a difference given the quality in the information within state-owned ownership. Theory: Begins with the reporting legislation and Global Reporting Initiative. Thereafter previous research is presented with sustainability reporting to define the quality concept. The theory ends with institutional logic. Method: This paper uses a qualitative method as the research design. The paper has used an assessment sheet composed by previous researchers. Empirics: Firstly the formulation of the sustainability reports for the companies are presented. Thereafter the reports relevance and reliability are revealed. Conclusions: In this report there is no difference of quality in the sustainability report within stateowned enterprises and partial state-owned enterprises. However, this study finds one other factor that has an impact between the enterprises. / Syfte: Studien undersöker hur hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt mellan statligt ägda företag och om det är skillnad i informationens kvalitet utifrån den statliga ägarandelen. Teori: Börjar med lagstiftningen och Global Reporting Initiative därefter presenteras tidigare forskning inom hållbarhetsredovisning för att sedan definiera kvalitetsbegreppet. Teoriavsnittet avslutas med institutionell logik. Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ metod där forskningsstrategin består av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har vidare använt sig av ett bedömningsschema som är framtaget av tidigare forskare. Empiri: I empirin presenteras först utformningen av hållbarhetsredovisningarna för de undersökta företagen för att sedan presentera resultatet av rapporternas relevans och trovärdighet. Slutsatser: Kvaliteten på hållbarhetsredovisningen inom statligt ägda företag är lika varandra och det framkommer inte någon större skillnad mellan helt och delvis statligt ägda företag. Däremot finner studien att det finns en annan faktor som påverkar skillnader mellan statligt ägda företag.

Abstrakt Syftet med studien är att undersöka herrelitföreningarnas beroende av yttre partners. Samtidigt lyfta fram elitföreningarnas användning av kommersiell verksamhet och hur det påverkar deras ekonomi. Studien kommer också att diskutera fördelar och nackdelar som de undersökta föreningarna ser med införandet av idrottsaktiebolag, eftersom idrottsföreningens går mot ett mer företagsliknande förhållningssätt. Studien är förankrad i den osäkra miljön som bildas när kommersialisering och det ideella idealet ställs mot varandra inom svensk idrott. Forskning instämmer i att idrotten måste skapa en balans mellan kommersialisering och ideell idealet. Å andra sidan råder en viss oenighet om kommersiella intäkter handlar om vinstmaximering eller nyttomaximering. Resource Dependence Theory används för att förklara hur partners minskar deras beroende och osäkerheter i miljön de arbetar i förhållande till yttre partners. Metoden som används är en blandning av kvantitativ och kvalitativ forskning, genom ett frågeformulär som innehåller frågor i en blandning av enkätfrågor och semistrukturerade intervjufrågor. Sexton respondenter deltog i studien. Studien visar att herrelitföreningar tycker att samarbete med externa partners är något att sträva efter, men att det också skapar ett beroende av dessa externa partners. Det verkar också som om beroendet är oförändrat oavsett sammansättningsform. / Abstract The purpose of the study is to investigate the dependence of associations on external organizations. At the same time highlight the sports associations' use of commercial activities and how it affects their finances. The study will also discuss the advantages and disadvantages that the surveyed associations see with the incorporation of sports associations, as the sports associations world is moving towards a more corporate-like approach. The study is rooted in the uncertain environment that is formed when commercialization and the non-profit ideal are set against each other within Swedish sports. Research agrees that sport needs to strike a balance between commercialization and the non-profit ideal. On the other hand, there is disagreement as to whether commercial revenue is about profit maximization or utility maximization. Resource Dependence Theory is used to explain how organizations reduce their dependence and uncertainties in the environment they operate in relation to external partners. The method applied is a mixture of quantitative and qualitative research, through a questionnaire containing questions in a mixture of survey and semi-structured interview questions. Sixteen respondents participated in the study. The study shows that elite sports associations find that collaboration with external organizations is something to strive for, but that it also creates a dependency on these external organizations. It also appears that the dependency is unchanged regardless of the form of association.