Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad som påverkat kvinnliga fotbollsspelare till att engagera sig som tränare samt om förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats över tid genom att jämföra två förutbestämda generationer. 1. Vilka faktorer har bidragit till att kvinnliga fotbollsspelare valt att bli tränare? 2. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som påverkat deras beslut att bli tränare? 3. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som försvårat deras tränarkarriär? Metod Föreliggande studie utmynnade i en kvantitativ ansats med inslag av intervjuer då både bredd och djup eftersträvades. Enkätformuläret baserades på svar från respondenterna i för-intervjuerna för att få en djupare förståelse kring kvinnliga fotbollstränares syn på sin tränarroll. Enkäten innehöll sex bakgrundsfrågor samt två huvudfrågor med påståenden deltagarna fick ta ställning till. Studien genomfördes på 106 kvinnliga fotbollstränare i Sverige, varav fyra deltog i för-intervjuer och 102 (bortfall n=4) i enkätstudien. I för-intervjuerna deltog två från varje generation och i enkätundersökningen deltog 47 från den yngre generationen (generation 1) och 51 från den äldre (generation 2). Urvalskriterierna för studien var att ha spelat fotboll i minst tio år samt minst ha utbildningsnivå två av fyra möjliga (UEFA B ungdom eller motsvarande). Svaren analyserades i IMB SPSS Statistics 24 där det icke parametriska-testet Mann-Whitney användes för att jämföra generationernas skattningar.  Resultat Av faktorerna som bidragit till att kvinnorna valt att bli tränare skattades påståendet “Jag brinner för damfotboll” högst av båda generationerna. Den största signifikanta skillnaden mellan generationerna fanns i påståendet “Jag vill utveckla individer till att bli bra fotbollsspelare” där den äldre generationen skattade detta påstående högre. Faktorn att det är sämre förutsättningar på damsidan än på herrsidan gällande resurser och organisation har varit det som försvårat mest för båda generationerna. Den största tendensen till signifikant skillnaden mellan generationerna av faktorerna som försvårat fanns i påståendet “Att vara ensam kvinna bland många män inom tränarkåren” där den yngre generationen skattade detta lägre jämfört med den äldre generationen.                                                                                                         Slutsats Våra resultat visar tendenser på att i vissa påståenden har förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats med tiden, men det finns fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Det högsta skattningsvärdet för den faktorn som bidragit eller försvårat mest till valet att fortsätta som tränare efter sin spelarkarriär hittas i samma påståenden för båda generationerna. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p>

Att vara en fotbollstränare borde vara lika självklart för både kvinnor och män, men idag är det inte det, då majoriteten av alla fotbollstränare är män. Syftet med arbetet var att få en djupare förståelse för erfarna kvinnliga fotbollstränares syn på att vara en kvinnlig fotbollstränare i en förening. Frågeställningarna handlar om hur kvinnliga fotbollstränare upplever att vara just en kvinnlig fotbollstränare, vad de ser för hinder och möjligheter och vad nuvarande och nya kvinnliga tränare skulle behöva för stöttning från förbund och föreningar. För att svara på frågeställningarna gjordes åtta kvalitativa intervjuer med erfarna kvinnliga tränare. En kvalitativ innehållsanalys med stöd i Självbestämmandeteorin användes sedan för att analysera materialet. Resultatet visade på att de kvinnliga fotbollstränarna upplever sexism och exkludering på grund av att de är kvinnor. De kvinnliga fotbollstränarna nämnde tre punkter som både förbund och föreningar behöver arbeta med för att bli mer jämställda: •Kvinnliga nätverk •Kvinnliga förebilder •Arbeta mot normens fotbollstränare och belysa att det finns olika typer av fotbollstränare För att det ska ske någon utveckling måste vi lyssna på de kvinnliga tränarnas behov och önskemål. Vi måste också förstå att denna utveckling är ett långsiktigt arbete som kommer kräva både tid och tålamod. / Being a football coach should be equally obvious for both women and men, but today it is not, as the majority of all football coaches are men. The purpose of the work was to gain a deeper understanding of experienced female football coaches views on being a female football coach in an association. The questions are about how female football coaches experience being a female football coach, what they see as obstacles and opportunities and what current and new female coaches would need for support from federations and associations. To answer the questions, eight qualitative interviews were conducted with experienced female coaches. A qualitative content analysis based on the Self-Determination Theory was then used to analyze the material. The results showed that the female football coaches experience sexism and exclusion because they are women. The female football coaches mentioned three points that both federations and associations need to work on to become more gender equal: •Women's networks •Female role models •Work against the norm of football coaches and highlight that there are different types of football coaches For there to be any development, we need to listen to the needs and wishes of female coaches. We also need to understand that this development is a long-term effort that will require both time and patience.