Många par i dagens samhälle väljer att gifta sig, men när ett par tar beslutet att de ska gifta sig får de valet att antingen välja att gifta sig borgerligt eller kyrkligt. Länge har normen i det svenska samhället varit att gifta sig kyrkligt, men i dagens samhälle blir det vanligare med borgerliga vigslar. Syftet med denna rapport är att undersöka olika sorters källor såsom bloggar, forum och artiklar och hur människor resonerar kring vigselval och vad som påverkar deras val av vigsel. De teoretiska begrepp som behandlas är norm och tradition och vilka uppfattningar som finns kring dessa koncept i relation till vigsel. Tidigare forskning har visat att begrepp som Gud, tradition och sociala omständigheter är de som förekommer främst i resonemanget vid vigselval. Normen har bland borgerligt samt kyrkligt gifta par visat sig vara det stora kyrkbröllopet. Tradition är ofta förknippat med klädval, kyrkan och ritualiseringen kring bröllopet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys, där texten tolkas och innebörden i vad som står i källorna tas ut och analyseras. Resultatet visade att den överensstämmer bra med tidigare forskning, då Gud och tradition står i centrum vid resonemanget, men även att utformningen av vigseln och möjligheterna till detta har en stor roll i beslutet. Normen att gifta sig kyrkligt finns kvar ur ett traditionsperspektiv, men mycket av detta kan kopplas till föreställningar och fördomar som finns hur en borgerlig respektive kyrklig vigsel brukar gå till. En slutsats som går att dra är att Gud är det mesta centrala begrepp för vigselval, och att fördomar om regler och ritualer vid de olika vigslarna finns kvar i samhället samt att normen om bröllop fortfarande är kyrkbröllop.

Denna uppsats undersöker besökare i gotländska kyrkomiljöer. Syftet har varit att bidra till förståelsen för besökarna och att försöka utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan olika besöksgrupper med målet att kunna möta besökarnas förväntningar, för att lång- siktigt kunna förvalta och utveckla kyrkorna. Visby Stift utförde en enkätinsamling i 16 kyr- kor under sommaren 2019 och de 330 svar som samlades in har i detta arbete granskats. Uti- från hur ofta de besökte kyrkomiljön delades de in i grupperna regelbundna besökare, årliga besökare och förstagångsbesökare. Resultaten har givit en insikt i hur besökare upplever de gotländska kyrkomiljöerna och vad de önskar både i form av anledningen till besöket men också förslag till förbättringar. De regelbundna besökarna använder i högre utsträckning kyrkan för aktiviteter tradition- ellt kopplat till kyrkomiljöerna vilket bidrar till att det immateriella kyrkliga kulturarvet be- varas genom att bruka kyrkan. Då de besöker kyrkomiljöerna ofta bidrar de till att det materi- ella kulturarvet används och utvecklas. Utifrån resultaten i denna undersökning finns möj- ligtvis ett hinder/hot mot bevarandet genom denna grupps högre krav på kyrkomiljön utifrån ett användarperspektiv samt ett mindre önskemål om bevarande. De årliga besökarna och förstagångsbesökarna har ett högt intresse av historia/arkitektur och upplever kyrkomiljöerna som ett kulturarv samt önskar att miljöerna ska bevaras i hög grad. Samtliga besökare bidrar till att intresset för det kyrkliga kulturarvet upprätthålls vilket är en förutsättning för framtida ekonomiska bidrag till bevarandet. För att tillgodose första- gångsbesökarnas behov av tillgänglighet till kulturarvet är det viktigt att kyrkorna fortsatt hålls öppna samt att lättillgänglig information finns att tillgå. Genom att informera om kul- turvärden och ge viktig historisk information växer också intresset för och bevarandet av vär- dena. Genom att allmänheten kan besöka kyrkomiljöer, bibehålls intresset och förståelsen för vikten av att bevara detta rikstäckande sammanhållna kulturarv som tillhör oss alla. Allmän- hetens intresse ger förutsättningar för fortsätta skatteintäkter som Svenska kyrkan kommer behöva i framtiden när medlemstalen kontinuerligt minskar.

Swedish cultural heritage policies put heritage of the Church of Sweden in an exceptional position. It is protected by law and managed by the Church of Sweden which receives a yearly economical compensation from the Swedish government to assure a continued protection and care. The purpose of this study has been to examine categories and definitions that are used in the formulations of the protection of this part of the national cultural heritage. The study also analyses the values and motives behind the distribution, which is being regulated by said definitions. To achieve this, I have answered questions about to what kind of projects the compensation has been distributed, focusing on the appointed object and intervention categories. These classifications have been compared to the projects actual character, and also to official guidelines and policies. The results of the study show that the distribution of the government compensation follow official guidelines more often than not, but also that the project categorizations are frequently misguiding in comparison to the actual character of the projects. In written statements from the Swedish National Heritage Board and the Church of Sweden a dissonance regarding their respective value perspectives has been shown. The big difference is found in a question of definitions regarding the nature of the religious heritage in policy documents. Definitions of cultural heritage are crucial in heritage management. The classification stated in policy documents and used during the management of the heritage of the Church of Sweden, is also defining what is included. These classifications and definitions are part of the traditional western heritage management discourse. By using theoretical frameworks like Authorized Heritage Discourse the results of the study has been put in a perspective of using categories as way to manifest material heritage. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.