No description available.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget. Dock finns ingen närmare förklaring av vad som menas med begreppet verkligt värde eller hur det ska tolkas. Huvudregeln i inkomstslaget näringsverksamhet är att resultatet ska beräknas enligt god redovisningssed om inga specifika skatterättsliga regler finns enligt 14 kap. 2 § IL. Detta skulle kunna innebära att god redovisningssed kan användas för att utreda hur begreppet verkligt värde ska tolkas i 18 kap. 18 § IL. I sådana fall visar studien att endast ett fåtal av de tillgångar som omfattas av paragrafen faktiskt skulle kunna skrivas ned och regeln skulle endast kunna användas att ett begränsat antal företag. Dessutom skulle det lägre värdet behöva vara bestående om det är god redovisningssed som ska gälla. Dock är det svårt att dra den slutsatsen på grund av ett rättsfall som jag anser ökar förvirringen kring den aktuella paragrafen. Detta innebär att det är svårt att utröna exakt vad som ska gälla och en klar och tydlig redogörelse för begreppet verkligt värde kan inte presenteras. Därför blir min slutsats att det behövs tydligare riktlinjer i skattelagstiftningen angående hur begreppet verkligt värde ska tolkas i 18 kap. 18 § IL.

Sammanfattning Datum                               2012-05-30 Nivå                                    Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare                          Oscar Fager, Linda Svensson Handledare                        Esbjörn Segelod Titel                                    Värdering till verkligt värde – Påverkan på revisorers arbete Nyckelord                          Verkligt värde, IFRS, Revisor Problemformulering    Hur har utvecklingen mot att värdering till verkligt värde används i fler värderingssituationer påverkat svenska revisorers arbete? Syfte                                Denna magisteruppsats syftar till att undersöka om värdering av tillgångar till verkligt värde påverkat svenska revisorers arbete. Om så är fallet ska uppsatsen även beskriva på vilket sätt revisorers arbete har förändrats. Metod                                 För att uppnå studiens syfte samlades data in genom en litteraturstudie där tonvikt lades på den diskussion som förts kring värdering till verkligt värde. För att kunna besvara vår frågeställning intervjuades totalt sex revisorer från fyra olika revisionsbyråer i Sverige. Den information vi fick genom intervjuerna sammanställdes och ställdes i förhållande till vår referensram och utmynnade i studiens slutsatser. Resultat                              Värdering till verkligt värde har påverkat revisorernas arbete på så vis att specialister används i alltfler fall vid granskningen av de verkliga värdena. Granskningen av de verkliga värdena är även mer tidskrävande för revisorn då många parametrar ska granskas. Detta bidrar även till att kunskapskraven är högre på revisorn än vid granskning av anskaffningsvärden. Dessa förändringar bidrar också till att revisorn känner en större risk vid revidering av ett verkligt värde än vid anskaffningsvärde då det vid verkligt värde saknas enkla underlag. / Date                                    2012-05-30 Level                                  Master (one-year) Thesis in Business Administration, 15 credits Authors                              Oscar Fager, Linda Svensson Tutor                                  Esbjörn Segelod Title                                    Fair value – influence on auditors’ work Keywords                          Fair value, IFRS, Auditor Problem                             How has the trend towards that fair value is used in more valuation situations influenced the Swedish auditors’ work? Purpose                              This master thesis aims to examine if the valuation of assets at fair value has influenced Swedish auditors’ work. If so, the study will also describe how the auditors’ work has changed. Method                              To achieve the purpose of the study, data was collected through a literature study where the emphasis was placed on the recent discussion about fair value valuations. In order to answer our question a total of six auditors from four different accounting firms in Sweden were interviewed. The information we received from the interviews was compiled and compared to our theoretical framework, and led to the study’s conclusions. Results                               Fair value has influenced the work of the auditors so that more specialists are used in the review of the fair values. The review of the fair values are also more time consuming for the auditor because there are many parameters to be audited. This also contributes to a higher knowledge requirement on the auditor. The auditor will also experience a higher risk when auditing a fair value compared to auditing a purchase value.

The protection of a registered trademark in the EU, either a national- or an EU- trademark, can only be justified when the trademark is in fact used on the market. The European Court of Justice has ruled that a maintained protection of an un-used registered trademark could constitute an obstruction of free competition and risk restricting the free movement of goods and services, in defiance with article 26 of the Treaty on the Functioning of the European Union. Accordingly, the protection of a registered trademark is subject to an obligation to put the trademark to genuine use. The concept of genuine use is to be uniformly interpreted within the union. In this essay, the requirements of genuine use of a registered trademark are pre- sented as four cumulative requirements: the time, place, nature and amount of use. All four requisites must be met in order to fulfill the requirements of genuine use. However, instead of assessing each requisite individually, genuine use must be proven by an overall assessment of every relevant factor in the specific case. If a registered trademark has not been put to genuine use during the last five years, the registration is vulnerable to the sanctions set out in the relevant legislation. Genuine use of a trademark registered for a service may be more difficult to prove than that of goods. For one, a trademark cannot be attached directly to the service as is the case for goods. Furthermore, a service can be thought of as ex- isting solely when the service is being performed, leading to further complica- tions regarding the necessity of proving the nature of the use of a trademark. To constitute genuine use, use of a trademark registered for a service must have a clear connection between the trademark and the service for which it is registered. Such uses may include the marketing of the service, use in connection with the performance of the service, and use in business papers or invoices etc. This essay discusses and analyzes the concept of genuine use of a registered trademark in the EU, especially for trademarks registered for services.

No description available.

<p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><strong><p>Datum:</p></strong><p> </p><p>2008-10-02</p><strong><strong><p>Nivå:</p></strong><p> </p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskola</p><strong><strong><p>Författare:</p></strong><p> </p><p>David Levin och Per Eriksson</p><strong><strong><p>Handledare:</p></strong><p> </p><p>Ulla Pettersson</p><strong><strong><p>Titel:</p></strong><p> </p><p>Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 – Till fördel eller nackdel för<p>aktieägare?</p></p><strong><strong><p>Problem:</p></strong><p> </p><p>Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen.</p><p> </p><p>Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40?</p><p>Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget?</p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><p>att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur.</p><strong><strong><p>Resultat:</p></strong><p> </p><p>Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna. De fördelar vi sett är att jämförbarheten mellan de två bolag vi undersökt har ökat och att aktieägarna kan se det verkliga värdet på fastigheterna. Nackdelen är att aktieägarna kan ha svårigheter att följa hur de verkliga värdena har räknats fram och att det har blivit mer information att sätta sig in i. Med redovisning till verkligt värde följer bolagen den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället med t.ex. räntehöjningar och skiftningar i konjunktur. Detta innebär att bolaget speglar verkligheten bättre men det kan också ge kraftiga effekter vid extrema värden. Detta är något bolagen tydligare skulle kunna informera om i årsredovisningarna med hänsyn till främst småsparare med begränsade ekonomiska förkunskaper.</p><strong><strong><p>Nyckelord:</p></strong><p> </p><p>Förvaltningsfastigheter, IAS 40, IFRS, Verkligt värde, Aktieägare</p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p></p>

No description available.

SAMMANFATTNING Datum:   2008-10-02 Nivå:   Kandidatuppsats i företagsekonomi 15hp, VT 2008, Mälardalens högskola Författare:   David Levin och Per Eriksson Handledare:   Ulla Pettersson Titel:   Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 – Till fördel eller nackdel föraktieägare? Problem:   Vi har valt att undersöka IAS 40 vilket innebär att förvaltningsfastigheter ska redovisas till verkligt värde, det pris bolaget kan sälja fastigheten för på en aktiv marknad. Vi har undersökt vilken effekt redovisning enligt IAS 40 har för småsparare på aktiemarknaden, t.ex. om det blir enklare eller mer komplicerat att analysera årsredovisningen.   Har det blivit mer komplicerat för aktieägare och placerare att analysera årsredovisningen då företag tillämpar IAS 40? Ger IAS 40 en mer rättvisande bild för aktieägare av det ekonomiska nuläget i företaget? Syfte:   att undersöka om och vilka fördelar/nackdelar det finns med redovisning enligt IAS 40 utifrån aktieägarens perspektiv. Metod:   För att uppnå undersökningens syfte har vi genomfört två intervjuer, undersökt två bolags årsredovisningar före och efter införandet av IFRS/IAS och studerat litteratur. Resultat:   Vår slutsats är att IAS 40 innebär både fördelar och nackdelar för aktieägarna. De fördelar vi sett är att jämförbarheten mellan de två bolag vi undersökt har ökat och att aktieägarna kan se det verkliga värdet på fastigheterna. Nackdelen är att aktieägarna kan ha svårigheter att följa hur de verkliga värdena har räknats fram och att det har blivit mer information att sätta sig in i. Med redovisning till verkligt värde följer bolagen den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället med t.ex. räntehöjningar och skiftningar i konjunktur. Detta innebär att bolaget speglar verkligheten bättre men det kan också ge kraftiga effekter vid extrema värden. Detta är något bolagen tydligare skulle kunna informera om i årsredovisningarna med hänsyn till främst småsparare med begränsade ekonomiska förkunskaper. Nyckelord:   Förvaltningsfastigheter, IAS 40, IFRS, Verkligt värde, Aktieägare

No description available.

No description available.