<p>Skogen har en stor betydelse världen över, där skogen utgörs av 3,9 miljarder hektar mark. De största skogsområdena finns i Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Den allra största skogsägaren i Sverige är Sveaskog med sina 3,5 miljoner hektar skogsmark. År 2002 tillkännagav Europaparlamentet att de biologiska tillgångarna skulle värderas till verkligt värde, enligt IAS 41. Innan värderades de biologiska tillgångarna till anskaffningsvärdet. Under årens gång har diskussioner förts om vilken värderingsmetod som anses föredra, då det har visat sig vara svårt att acceptera värdering till verkligt värde.</p><p>Syftet med denna studie är att med hjälp utav e-postintervjuer undersöka huruvida skogsbolagen samt revisorerna har ändrat sina inställningar till verkligt värde sedan år 2005, och om i så fall varför, deras inställning har förändrats.</p><p>Undersökningen bygger på en analys av tidigare forskning av värderingen av skog, samt e-postintervju med representanter för skogsföretag samt revisorsbyråer.</p><p>Skogsbolagens samt revisorernas inställningar hade förändrats någorlunda sedan år 2005. Värdering till verkligt värde ansågs utav skogsbolagen fungera bättre, då IAS 41, bygger på ett lämpligare underlag. I ett utav skogsbolagen fungerade värdering till verkligt värde dock endast någorlunda. Detta berodde bland annat på att IAS 41 har medfört en stor uppvärdering utav deras skogstillgångar. I undersökning var alla revisorerna överens om att det inte har blivit svårare att uppskatta de biologiska tillgångarnas värden. Dock har IAS 41 medfört att det har blivit svårare av att kunna bedöma tillförlitligheten i redovisningen, då skogstillgångarna är köpta för väldigt länge sedan, och som påverkar revisorernas värdering i grunden. Revisorerna ansåg även att standarden har medfört ett större krav för revisorer och analytiker, eftersom man måste betrakta helheten utav skogstillgångarna.</p><p> </p><p> </p>

Skogen har en stor betydelse världen över, där skogen utgörs av 3,9 miljarder hektar mark. De största skogsområdena finns i Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Den allra största skogsägaren i Sverige är Sveaskog med sina 3,5 miljoner hektar skogsmark. År 2002 tillkännagav Europaparlamentet att de biologiska tillgångarna skulle värderas till verkligt värde, enligt IAS 41. Innan värderades de biologiska tillgångarna till anskaffningsvärdet. Under årens gång har diskussioner förts om vilken värderingsmetod som anses föredra, då det har visat sig vara svårt att acceptera värdering till verkligt värde. Syftet med denna studie är att med hjälp utav e-postintervjuer undersöka huruvida skogsbolagen samt revisorerna har ändrat sina inställningar till verkligt värde sedan år 2005, och om i så fall varför, deras inställning har förändrats. Undersökningen bygger på en analys av tidigare forskning av värderingen av skog, samt e-postintervju med representanter för skogsföretag samt revisorsbyråer. Skogsbolagens samt revisorernas inställningar hade förändrats någorlunda sedan år 2005. Värdering till verkligt värde ansågs utav skogsbolagen fungera bättre, då IAS 41, bygger på ett lämpligare underlag. I ett utav skogsbolagen fungerade värdering till verkligt värde dock endast någorlunda. Detta berodde bland annat på att IAS 41 har medfört en stor uppvärdering utav deras skogstillgångar. I undersökning var alla revisorerna överens om att det inte har blivit svårare att uppskatta de biologiska tillgångarnas värden. Dock har IAS 41 medfört att det har blivit svårare av att kunna bedöma tillförlitligheten i redovisningen, då skogstillgångarna är köpta för väldigt länge sedan, och som påverkar revisorernas värdering i grunden. Revisorerna ansåg även att standarden har medfört ett större krav för revisorer och analytiker, eftersom man måste betrakta helheten utav skogstillgångarna.

No description available.

Lagstiftningen om skattefrihet på kapitalvinster på näringsbetingade andelar samt RÅ 2004 not. 59 innebar startskottet för en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-upplägg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var följden. Skatteverket uppmärksammade detta och skatteavtalet med Peru sades omgående upp. I Peru- domarna underkändes slutligen två av dessa upplägg. Med utgångspunkt i Peru-domarna behandlar denna uppsats förhållandet mellan intern skatterätt och skatteavtal samt förekomsten i HFD av resonemang om rättshandlingars verkliga innebörd. Utgångspunkten är juridisk metod men uppsatsen innehåller även av komparativa och rättspolitiska moment. Ända sedan OMX-domen meddelades 2008 har viss osäkerhet förelegat avseende den interna skatterättens förhållande till internationella skatteavtal och vilken av dessa som har företräde vid en eventuell kollision. Den första frågan som behandlas i denna uppsats är om HFD i Peru-domarna satt svensk intern rätt framför skatteavtalet med Peru och detta därmed brutits. HFD undvek i Peru-domarna denna problematik som efter OMX-domen debatterades flitigt i doktrinen. Den andra frågan i uppsatsen är om HFD använde sig av det som kommit att kallas verklig innebörd/genomsyn i Peru-domarna. Inom skatterätten kan detta sägas innebära att beskattning skall ske på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd oavsett den beteckning de åsatts. Slutsatsen i uppsatsen kombinerar svaren på de båda frågorna. Genom att använda sig av verklig innebörd/genomsyn kunde problematiken lösas genom vanligt skatteavtalstolkning. Det var därför aldrig nödvändigt för HFD att ta ställning i den laddade frågan om skatteavtalens relation till intern rätt. För att komma till slutsatserna granskas praxis och doktrin kring dessa frågor likväl som skatteavtalsrättens uppbyggnad i stort. I sökandet efter svaren avhandlas även intressanta principiella och rättspolitiska frågor.

Rättshandlingarnas verkliga innebörd har under de senaste årtionden blivit väl uppmärksammat i frågan om rätta tolkningen, antingen fråga om genomsyn eller verklig innebörd. Där vissa menar att det beskriver en händelse av viss korsvisa transaktioner som avtalat för att minimera skatten. Där tanken är att den skattskyldige väljer att ge avtalen en annan innebörd än vad avtalens beteckning utvisar i syfte att uppnå en skatteförmån. Där den skatteskyldige har gett rättshandlingarna en viss beteckning för att de ska framstå som något annat, eller juridisk form i syfte att undgå skatt eller i vart fall minska på skatten. Dock finns det inte i IL några bestämmelser eller regler som reglerar hur rättshandlingarna ska bedömas, antingen efter sin civilrättsliga form (Formella tolkning) i vilket syfte som avtalet har upprättats eller på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd en skatterättslig omklassificering (reella tolkning). Där rätten bestämmer om en enskild rättshandling ska granskas eller sammanvägt av alla rättshandlingar, för att få fram den verkliga innebörden. Det ligger helt på de rättsliga instanserna att avgöra på vilket sätt rättshandlingarnas ska tolkas och ses på för att komma fram till avtalens syften, om det anser att det verkligen finns en annan tolkning av rättshandlingarna. Om det verkligen är det som den skattskyldige framhäver eller om det finns en bakomliggande tanke med upplägget för att påverka skatten. Eller om lagen (1995:575) mot skatteflykt är tillämplig när rätten inte anser att rättshandlingarna har en annan innebörd än den angivna.

Studien som gjorts är kvalitativ och behandlar hur unga vuxna som ännu inte har barn konstruerar bilden av sitt framtida barn. Som grund har vi haft socialkonstruktivismen som ontologisk och epistemologisk position.  Frågeställningarna i studien är: Hur talar individer som ännu inte har barn om sitt framtida barn? Påverkar individens tidigare socialisationsprocess tankarna av det framtida barnet? Vilka centrala institutioner hänvisar individen till i talet om sitt framtida barn? I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och dessa har sedan transkriberats analyserats. Det har visat sig att individernas egen socialisationsprocess speglar av sig på hur de talar om sitt framtida barn. Värderingar, egenskaper, skola och relationer är de centrala institutioner vi funnit i empirin. Resultatet har kopplats samman med teorier som socialisationsprocessen, institutioner, habitus, risksamhället, modernitet och självidentitet samt angränsande forskning.

<p>Svenska aktiebolag kan skatterättsligt flytta ut från Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat på OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rätt utan måste definineras med hjälp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen går antingen till så att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende på hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet beläget dotterbolag. Uppsatsen behandlar frågan om den verkliga ledningen går att föra över till ett dotterbolag samt vilka skatterättsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag får. Konstateras kan att någon uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras.</p> / <p>Swedish limited Corporations can move out of Sweden in a taw law point of view by transferring its effective management to a country within EES, with whom Sweden has a Tax Convention based on OECD Model Tax Convention on Income and on Capital. Effective management doesn´t exist in Swedish internal law and thereby have to be defined by the comments on the OECD Model Tax Convention for example. The effective management is either transferred to a branch abroad or, depending on the definition of effective management, to a corporation abroad. The Thesis deals with the questions if a transfer of the effective management to another corporation is accomplishable and which tax law consequences an outsourcing of a swedish corporation have. The Thesis establishes that a transfer of the effective management to another corporation is not likely to be accomplishable, and that a taxation of the effective management when moving to a branch abroad not is likely to take place.</p>

Svenska aktiebolag kan skatterättsligt flytta ut från Sverige genom att föra över sin verkliga ledning till ett land inom EES, med vilket Sverige har ett skatteavtal grundat på OECD:s modellavtal. Begreppet verklig ledning finns dock inte inom svensk intern rätt utan måste definineras med hjälp av till exempel kommentarerna till OECD:s modellavtal. Utflyttningen går antingen till så att den verkliga ledningen förs över till en filial i utlandet eller, beroende på hur verklig ledning definieras, till ett i utlandet beläget dotterbolag. Uppsatsen behandlar frågan om den verkliga ledningen går att föra över till ett dotterbolag samt vilka skatterättsliga konsekvenser en utflyttning av ett svenskt aktiebolag får. Konstateras kan att någon uttagsbeskattning för ledningen i anledning av utflyttningen till en filial troligtvis aldrig kommer att bli aktuell och att en överföring av den verkliga ledningen till ett dotterbolag med största sannolikhet inte kommer att kunna genomföras. / Swedish limited Corporations can move out of Sweden in a taw law point of view by transferring its effective management to a country within EES, with whom Sweden has a Tax Convention based on OECD Model Tax Convention on Income and on Capital. Effective management doesn´t exist in Swedish internal law and thereby have to be defined by the comments on the OECD Model Tax Convention for example. The effective management is either transferred to a branch abroad or, depending on the definition of effective management, to a corporation abroad. The Thesis deals with the questions if a transfer of the effective management to another corporation is accomplishable and which tax law consequences an outsourcing of a swedish corporation have. The Thesis establishes that a transfer of the effective management to another corporation is not likely to be accomplishable, and that a taxation of the effective management when moving to a branch abroad not is likely to take place.

Syfte: Idag står bygg- och fastighetsbranschen för stora delar av samhällets totala energianvändning och majoriteten av den energi som byggbranschen förbrukar används under bruksskedet. Då besparingar inom detta område skulle vara av stort ekonomiskt och ekologiskt värde är det viktigt att redan i projekteringsskedet få en rättvis bild av hur en byggnads energianvändning kommer att se ut. Idag utförs beräkningar för att se så att en byggnads specifika energianvändning uppfyller de krav som finns, problemet är att dessa beräkningar allt för sällan stämmer överens med hur den verkliga energiförbrukningen sedan ser ut. Syftet med arbetet är att minska skillnaden mellan beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning när det gäller enfamiljshus, samt hitta ett effektivt sätt att samla in data kring verklig energiförbrukning från kunder. Målet med arbetet är att utreda varför beräknad energiförbrukning och verklig energiförbrukning skiljer sig åt samt att effektivisera insamlandet av data kring verklig energiförbrukning från kunder. Metod: Metoderna som har använts är huvudsakligen kvantitativa, med inslag av kvalitativa metoder. Fallstudier och litteraturstudier har utförts, samt dokumentstudier, enkäter och beräkningar. Resultat: De boendes vanor spelar stor roll i hur stor den specifika energiförbrukningen blir och ju noggrannare dessa vanor undersöks och används i beräkningarna desto närmare kommer beräkningarna och verkligheten komma varandra. Att följa upp verklig energiförbrukning och kontrollera utförda beräkningar i projekteringsskedet kommer också leda till noggrannare resultat. Denna uppföljning skulle kunna ge underlag som minskar felen som blir i beräkningarna i framtiden. Uppföljningen skulle enkelt kunna genomföras genom de tekniska hjälpmedel som finns på dagens marknad, genom att skicka ut formulär till de boende eller genom att behörig personal åker ut och utför de avläsningar som behövs. Konsekvenser: För att få en tydligare bild från början är följande aspekter viktiga att ta sig an: 1) Undersöka de boendes vanor i större utsträckning och inte enbart använda sig av de schablonvärden som används i beräkningarna idag. 2) Kontrollera de beräkningar som utförs. 3) Följa upp energianvändningen i de hus som projekteras för att jämföra med den energianvändning som beräknats under projekteringen. Dessa åtgärder kräver större resurser än vad som används idag, men då kraven på den specifika energianvändningen kommer att skärpas i framtiden är dessa resurser väl investerade för att de bostäder som produceras ska klara dessa krav. Resursinsatsen kommer även att vara störst i början innan rutiner skapats kring det som ska göras. Begränsningar: Denna rapport inriktar sig enbart mot enbostadshus, för att kunna utföra jämförelser på lika villkor, med ungefär samma storlek samt enbostadshus uppvärmda med frånluftsvärmepump från NIBE. Byggnadens beståndsdelar och dess Uvärden kommer inte att kontrolleras.

Varje år går svenska staten miste om stora summor i skatteintäkter, intäkter som försvinner till följd av både medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika åtgärder länge arbetat för att på bästa sätt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen är däremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har länge diskuterats, likaså om den skall kodifieras. Under 2007 tog debatten avseende genomsynsprincipen ny fart. Genomsynprincipen är en repressiv metod genom vilken skatteundandragande aktiviteter bekämpas och framförs som ett komplement till skatteflyktslagen. Principen innebär att företagna rättshandlingar bedöms utifrån dess verkliga innebörd istället för dess formella. Genom att tillämpa genomsynsprincipen ges handlingar de rättsverkningar som de i verkligheten ger upphov till och parternas syfte och intentioner med transaktionerna läggs till grund för beskattningen, inte handlingarnas yttre form eller beteckning. Hur skattebasen på bästa sätt skall skyddas och vilken repressiv metod som bäst uppfyller kravet på förutsebarhet, effektivitet, legalitet och rättssäkerhet är svårt att avgöra. Syftet med denna uppsats är därför att nå en slutsats om en kodifiering av genomsynsprincipen skulle leda till en mer rättssäker och förutsebar repressiv metod mot skatteundandragande aktiviteter. Det är inte givet att en kodifiering av genomsynsprincipen skulle medföra en mer rättssäker och förutsebar rättstillämpning. Det är emellertid uppenbart att klarare riktlinjer behövs avseende genomsynsprincipen då dess tillämpning idag är mycket oklar. Att formulera så pass klara och precisa rekvisit att rättsläget nämnvärt förbättras får anses vara en svår uppgift. Vi anser dock att genomsynsprincipen bör införas som en ytterligare paragraf i skatteflyktslagen för att på det sättet uppnå en mer rättssäker och förutsebar repressiv metod mot skatteundandragande aktiviteter. Genom denna åtgärd skulle det klargöras vilka bedömningsgrunder domstol har vid underkännande av rättshandlingar. Tydliga förarbeten skulle även arbetas fram och eftertaxering och uttagandet av skattetillägg skulle ske med stöd i lag. Det skulle därutöver tydliggöras att det finns en ytterligare metod, utöver skatteflyktslagen, för att angripa skatteundandragande aktiviteter. Skatteflyktslagens omfattning borde vidare utvidgas till att omfatta samtliga skatteslag för att på det sättet omfatta så många skattekringgåenden som möjligt.