No description available.

En viktig aspekt för att få ett företag att bli så framgångsrikt som möjligt är att ha en träffsäker kapacitetsprognostisering av produktionen. En kapacitetsprognostisering hjälper ett företag att förutse och planera sin produktion för att kunna uppfylla den framtida efterfrågan. Därför är det av stor betydelse att prognostiseringen av kapaciteten är träffsäker. Detta är huvudområdet i denna examensrapport. Rapportens författare kom under vårterminen 2016 i kontakt med produktionsenheten PET-Turbuhaler på AstraZeneca i Södertälje. De efterfrågade en träffsäker modell för deras kapacitetsprognostisering på lång sikt, 12-24 månader. Examensarbetets syfte har därför sammanställts i en huvudfrågeställning som lyder; Vilket arbetssätt är det bästa för att PET-Turbuhaler ska uppnå en träffsäker produktionskapacitetsprognostisering på 12-24 månader? För att besvara frågeställningen genomfördes en förstudie, en litteraturstudie samt en intern och en extern benchmarking som alla analyserades och sammanställdes. Förstudien gav en övergripande bild av hur arbetet med den Microsoft Excel-modell som PET-Turbuhaler använder idag fungerar. Dessutom framkom vilka problem som de anställda ser att det finns med den nuvarande modellen. Författarna har även gjort egna analyser av PET-Turbuhalers kapacitetsmodell. Litteraturstudien som gjordes visar bland annat varför det är en skillnad mellan teoretisk och verklig kapacitet. För att beräkna den verkliga produktionskapaciteten behöver anläggningens schemalagda kapacitetsförluster (t.ex. lunch, möten), kapacitetsbortfall (t.ex. maskinhaveri, ställtid) och ej planerad verksamhet (t.ex. defekter) subtraheras från anläggningens teoretiska kapacitetstillgång, d.v.s. när anläggningen är igång dygnet runt, året om. Analysen visade att den modell som PET-Turbuhaler använder idag omfattar i stort sett samma parametrar som den modell litteraturen hänvisar till. Examensarbetarna insåg därför att PET-Turbuhalers problem med en bristande kapacitetsprognos på lång sikt inte nödvändigtvis ligger i den modell som används idag utan snarare i hur modellen används. Det har kommit upp till ytan att parametrar inom den nuvarande modellen inte uppdateras kontinuerligt med aktuell indata. Detta gör att gammal produktionsdata som är inaktuell ligger till grund för den kapacitetsprognos som görs på lång sikt. Frågeställningen kunde besvaras utifrån det underlag som tagits fram i analysen. Det mest intressanta resultatet blev att PET-Turbuhalers kapacitetsprognos på kort sikt inte är lika träffsäker som man tidigare trott. Följden av detta är att ett bra fungerande standardiserat arbete för den korta prognosen behöver utformas för att i framtiden få en träffsäkrare prognos på lång sikt. Efter diskussioner av resultatet kunde examensarbetarna slutligen komma fram till rekommendationer för hur PET-Turbuhaler bör fortsätta arbeta. Några av rekommendationerna är att utvärdera insamlad data kontinuerligt, ha regelbundna möten mellan produktionstekniker och gruppchefer samt att montera en sensor, som kan registrera output-takten, längst ner i flödet på produktionslinorna. / A company needs an accurate capacity plan to become successful. The capacity plan is an important tool for planning and anticipating production which is essential to be able to meet future demands. It is therefore of great importance to get an accurate forecasting of the production capacity, which is the main topic of this report. During the spring semester 2016, the authors of this report were contacted by the production unit PET-Turbuhaler at AstraZeneca in Södertälje. PET-Turbuhaler requested an accurate model for the long term, 12-24 months, forecasting of their production capacity. From this problem, a research question has been formulated into; Which is the best way for PET-Turbuhaler to work to reach an accurate long term, 12-24 months, production capacity prognosis? A pre-study, a literature study and an internal and an external benchmarking were conducted in order to answer the research question. The result from these were afterwards compiled and analyzed. The pre-study at PET-Turbuhaler gave an overview of the work with the current Microsoft Excel-model and its associated problems. The pre-study did also consist of the authors’ own analysis of PET-Turbuhalers capacity model. The literature study was made to investigate how theory advocates the work with capacity forecasting. It showed a difference between theoretical and real capacity. The real capacity is calculated by subtracting the plant’s scheduled and nonscheduled capacity losses (such as time losses for lunch, meetings, set-ups, machine breakdowns and defects from production) from the theoretical capacity. The theoretical capacity of the plant is the capacity when the plant runs 24 hours a day every day of the year. The analysis showed that the current model PET-Turbuhaler use today consist of more or less the same parameters as the literature suggests. The authors could therefore realize that the current model is not necessarily the main problem at this stage. The biggest problem is rather how the current model is being used by the employees. Parameters within the current model are not continuously updated with right data as PET-Turbuhaler thought. The consequence of this is that the long term forecasting is based on out-of-date data even though new and more accurate data is available. The research question can be answered based on the analysis. The most interesting result was the insight that the short term forecasting is not as accurate as PET-Turbuhaler believed. This gives, in order to achieve a good long term forecasting, that PET-Turbuhaler must first improve their short term forecasting by establishing a standardized way of working with the model. Only then can the long term forecasting be accurate. Through discussions regarding the result the authors were able to suggest improvements on how PET-Turbuhaler could work to reach an accurate long term forecast of their production capacity prognosis. The recommendations include continuous evaluation of collected data, regular meetings between production support and production line managers and the benefit of using a sensor, in the end of the production line, to registrate the output rate.

The aim of this study is to describe and analyze how teachers can create participation in the work of classroom blogs for students in language-, reading- and writing difficulties. Another aim is also to see what challenges and possibilities it brings. The issue addressed in this study is how the educational work can be planned, how the teachers describe that they create participation for students with language-, reading- and writing difficulties, and the strengths and weaknesses that are present in this way of work. The purpose and issues of the study were answered through semi-structured interviews where the questions in an interview-guide were sent to the participants in advance, to give them the opportunity to reflect on the issues that should be addressed. The interviews have been recorded and then transcribed. All participants were selected from a list of active blogs and the main focus area was primary education grade 1-6. All teachers in the study have a broad experience of classroom blogging. The result showed how teachers, through their work with classroom blogs, create great variation in their teaching. Recipients for students' work were a big motivation factor for the students, and the teachers in the study invited the students in the educational planning. Thanks too many forms of expressions such as text production, images and moviemaking students are given the opportunity to express themselves in what way they feel comfortable in. It also offers good opportunities for participation for all students. One difficulty in this type of work is the teachers’ need of technical knowledge, and the anxiety students with language-, reading- and writing difficulties may feel when they are going to publish an online text. / Studiens syfte är att beskriva och analysera hur lärare kan skapa delaktighet kring arbetet med klassblogg hos elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter. Syftet är också att se vilka utmaningar och möjligheter arbetet medför. De frågor som studien belyser är hur det pedagogiska arbete med klassblogg kan se ut, hur pedagogerna beskriver att de skapar delaktighet för elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter samt vilka styrkor och svagheter som finns med detta arbetssätt. Frågeställningarna och studiens syfte är besvarade genom halvstrukturerade intervjuer där frågorna i intervjuguiden skickats ut till informanterna i förväg för att de innan intervjun skulle få möjlighet att fundera över frågorna som skulle behandlas. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Samtliga informanter valdes ut ifrån webbstjärnans lista över aktuella bloggar och fokusområdet var årskurs 1-6. Samtliga pedagoger i studien har en bred erfarenhet av bloggar i undervisningen. Resultatet visade hur pedagogerna genom sitt arbete med klassbloggar skapar stor variation i sin undervisning. Eftersom att bloggarna är publika får elevernas texter en mottagare utanför klassrummet. Något som är en stor motivationsfaktor för eleverna. Pedagogerna i studien bjuder in eleverna i planeringen av undervisningen vilket skapar ett gott undervisningsklimat. Tack vare de många uttrycksformer så som text, bild och film eleverna kan använda i arbetet med sin klassblogg skapas goda möjligheter till delaktighet hos samtliga elever. En svårighet i arbetssättet med bloggar är det tekniska kunnande det fodrar av personalen. En annan svårighet som upplevs är oroskänslan som elever i språk-, läs och skrivsvårigheter kan känna när de skall publicera en text online.

The introduction of autonomous vehicles in traffic is driven by expected gains in multiple areas, such as improvement of health and safety, better resource utilization, pollution reduction and greater convenience. The development of more competent algorithms will determine the rate and level of success for the ambitions around autonomous vehicles. In this thesis work an intersection management system for a mix of autonomous and manually driven vehicles is created. The purpose is to investigate the strategy to combine turn intention prediction for manually driven vehicles with scheduling of autonomous vehicle. The prediction method used is support vector machine (SVM) and scheduling of vehicles have been made by dividing the intersection into an occupancy grid and apply different safety levels. Real-life data comprising recordings of large volumes of traffic through an intersection has been combined with simulated vehicles to assess the relevance of the new algorithms. Measurements of collision rate and traffic flow showed that the algorithms behaved as expected. A miniature vehicle based on a prototype for an autonomous RC-car has been designed with the purpose of testing of the algorithms in a laboratory setting. / Införandet av autonoma fordon i trafiken drivs av förväntade vinster i flera områden, såsom förbättring av hälsa och säkerhet, bättre resursutnyttjande, minskning av föroreningar och ökad bekvämlighet. Utvecklingen av mer kompetenta algoritmer kommer att bestämma hastigheten och nivån på framgång för ambitionerna kring autonoma fordon. I detta examensarbete skapas ett korsningshanteringssystem för en blandning av autonoma och självkörande bilar. Syftet är att undersöka strategin att kombinera prediktion av hur manuellt styrda bilar kommer att svänga med att schemalägga autonoma bilar utifrån detta. Prediktionsmetoden som använts är support vector machine (SVM) och schemaläggning av bilar har gjorts genom att dela upp korsningen i ett occupancy grid och tillämpa olika säkerhetsmarginaler. Verklig data från inspelningar av stora volymer trafik genom en korsning har kombinerats med simulerade fordon för att bedöma relevansen av de nya algoritmerna. Mätningar av kollisioner och trafikflöde visade att algoritmerna uppträdde som förväntat. Ett miniatyrfordon baserat på en prototyp av en självkörande radiostyrd bil har tagits fram i syfte att testa algoritmerna i laboratoriemiljö.

Welds play a crucial role in the product portfolio of GKN Aerospace. For ease of manufacturing and repairability, butt welds are preferred in the aerospace industry. Weld regions undergo local distortions during manufacturing due to the external heat-input, and the resulting local geometries are complex and stochastic in nature. Under operational loads, the distorted geometry affects the local stress field around the weld region, and this has a significant impact on the fatigue life. Traditional design calculations of welds resort to idealization of the local weld geometry. In this thesis, the influence of real weld geometry on the computed fatigue life is investigated. Linear elastic fracture mechanics principles are utilized to calculate the fatigue life of a weld starting from a pre-defined initial crack. The influence of important weld geometric parameters, namely, – edge offset and weld toe radii, on the fatigue life is investigated in detail. A statistical analysis approach, using transfer functions and Monte Carlo simulation, is devised to study the effect of variation in the different weld geometric parameters. Different edge offset measures from a real geometry are identified and these measures are investigated as potential candidates to obtain conservative life estimates using the idealized geometry. Investigations in this thesis show that the real geometry has a significant effect on the weld fatigue life. In all cases of local weld geometry, the edge offset has the largest influence on life. For a real weld geometry, the root toe radius has a significant influence on life. In an idealized geometry, for the same normalized edge offset, an increase in the plate thickness leads to a decrease in life. A new edge offset measure is proposed that leads to conservative life estimates when used in conjunction with the idealized geometry, thus enabling computationally efficient design calculations. / Svetsar spelar en avgörande roll i GKN Aerospace produktportfölj. För att underlätta vid tillverkning och reparationer föredras stumsvetsar inom flygindustrin. Svetsområden genomgår lokala deformationer under tillverkningen på grund av extern värmepåverkan, och de resulterande lokala geometrierna är komplexa och stokastiska till sin natur. Vid termisk och mekanisk belastning i drift påverkar den deformerade geometrin det lokala spänningsfältet runt svetsområdet vilket har en betydande inverkan på utmattningslivslängden. Vid traditionell dimensionering av svetsar idealiseras den lokala svetsgeometrin. Denna avhandling undersöker inverkan av verklig svetsgeometri på den beräknade utmattningslivslängden. Linjärelastisk brottmekanik används för att beräkna utmattningslivslängden för en svets med utgångspunkt från en fördefinierad initial spricka. Inverkan av viktiga svetsgeometriska parametrar, nämligen - kantförskjutning och svetsradie, på utmattningslivslängden undersöks i detalj. En statistisk analysmetod, med hjälp av överföringsfunktioner och Monte Carlo simulering, är framtagen för att studera effekten av variation i de olika svetsgeometriska parametrarna. Olika kantförskjutningsmått från en verklig geometri identifieras och dessa mått undersöks som potentiella kandidater för att erhålla konservativa livslängdsuppskattningar med hjälp av den idealiserade geometrin. Undersökningar i denna avhandling visar att den verkliga geometrin har en signifikant effekt på svetsutmattningslivslängden. I alla fall av lokal svetsgeometri har kantförskjutningen den största inverkan på livslängden. För en riktig svetsgeometri har svetsradien vid svetsens rotsida en betydande inverkan på livet. I en idealiserad geometri, för samma normaliserade kantförskjutning, leder en ökning av plåttjockleken till en minskning av livslängden. Ett nytt kantförskjutningsmått föreslås som leder till konservativa livslängdsuppskattningar när de används i kombination med den idealiserade geometrin, vilket möjliggör beräkningseffektiva designberäkningar.