Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet. Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna. Vad musiken och texten sedan betyder är upp till var och en att bedöma, dock kan man alltid undersöka och analysera texternas betydelse och innehåll från olika angreppssätt och ett av dem är så som jag gått till väga och hoppas att det med tiden kommer att utvecklas. En önskan är att fler människor intresserar sig för detta område och försöker se det ur olika vinklar och angriper det från olika håll. En annan önskan är att någon tar vid där detta arbete slutar och går vidare, fördjupar och utvecklar det jag påbörjat. Jag hoppas att man kan ägnar mer tid och forskning åt det här området, ty jag är övertygad om att det kommer att ha betydelse i framtiden på så sätt att det skulle kunna förklara Svenska kyrkans inflytande på människor genom musik och text.

I mitten av 1800-talet inleddes i Frankrike en renässans för den tidiga kyrkomusiken i allmänhet och den gregorianska sången i synnerhet. Charles-Marie Widor var en av dem som tog intryck av denna rörelse och genom den utvecklade och delvis omvärderade sin syn på musik i kyrkan. Han baserade sina sista två orgelsymfonier, Symphonie Gothique och Symphonie Romane på kyrkans mest centrala teman – Kristi födelse och uppståndelse. Mitt syfte med denna uppsats och att studera dessa orgelsymfonier har varit att fördjupa mig i hur gregorianiken påverkade Widors kompositionsstil och hur konsertant musik utanför gudstjänstens liturgi kan bära ett kyrkligt budskap baserat i dess valda teman. Jag har velat dokumentera min process att som organist och kyrkomusiker studera in och komma fram till en medveten konstnärlig gestaltning av symfonierna. Widor blev med åren övertygad om att kyrkomusik måste vara baserad på kyrkans egna teman för att kunna bli sakral konst. Han använde sig också av en palett av former och kompositionstekniska grepp för att variera musiken i symfoniska dimensioner. Dessa två orgelsymfonier är Widors bidrag till den rörelse som inte bara återupprättade utan gav den gregorianska sången högsta status i den romersk-katolska kyrkan vid sekelskiftet 1900.

Purpose: The purpose of this paper is to analyze how ongoing organizational changes within the Swedisch Church affects its musical activities in parishes. Method: The study is based on interviews and publicated sources. Conclusion: Church musicians as a group are a powerful and vital resource for the Swedish Church.

Louis Vierne (1870–1937) var under början av 1900-talet verksam som en av världens mest framstående organister och kompositörer. Trots att han från födseln var nästintill blind innehade han under nästan 40 år den mycket prestigefulla tjänsten Organiste titulaire vid Frankrikes mest berömda katedral Notre Dame de Paris. Viernes verksamling 24 Pièces du Fantaisie räknas idag till standardrepertoaren för orgel och i detta arbete analyseras hur tonsättarens bakgrund påverkade och inspirerade hans komponerande av verket. I studien utreds också hur man interpreterar stycket så stiltroget som möjligt och således gör tonsättaren rättvisa i största möjliga mån. Undersökningens resultat påvisar att Vierne fick inspiration till verken från sin omvärld och att hans dåliga syn hade stor inverkan på hans komponerande. Den informationen, i kombination med en redovisning av interpretationsmässiga val från framföranden av Requiem aeternam och Toccata ur 24 Pièces du Fantaisie, hjälper organisten vid sitt gestaltande av verksamlingen. / Louis Vierne (1870–1937) was active during the early 20th century as one of the world's most prominent organists and composers. Despite being almost blind from birth, he held for almost 40 years the very prestigious position of Organiste titulaire at France's most famous cathedral, Notre Dame de Paris. Vierne's collection of pieces 24 Pièces du Fantaisie is today considered as standard repertoire for the organ and this study analyzes how the composer's background influenced and inspired the music. In the study, it is also investigated how to interpret the pieces as faithfully as possible and thus do the composer justice to the greatest extent possible. The results of the study indicate that Vierne got inspiration for his work from his surroundings and that his poor eyesight had a major impact on his composing. This information, in combination with a report of interpretational choices from performances of Requiem aeternam and Toccata from 24 Pièces du Fantaisie, helps the organist when playing the collection.

Sound levels in live sound reinforcement have long been a topic for debate in live concerts, but the subject is also important elsewhere. Swedish Christian free churches have also struggled for many years to optimize how sound reinforcement can serve the community. There are many different factors affecting the sound level preferences in live sound reinforcement environments. Among them are perception of loudness, musical preferences, hearing impairments and tolerances. This bachelor thesis investigated if musical preference affected the perceived loudness and/or the preferred listening level through a set of listening tests and qualitative surveys. It was investigated in one Swedish free church congregation, from which 16 subjects participated. The listening test was conducted with three parts: loudness matching stimuli to a pink noise, setting the preferred listening level of the stimuli and rating the preference of the stimuli. Subsequently, a survey after a service was conducted to investigate different factors affecting the experience. No connection between music preference and loudness perception or preferred level wasfound. However, the study did produce multiple findings that reveal factors affecting the sound level preferences in the chosen congregation, such as hearing impairments, expectations on the role of sound in worship services, and the balance of instruments. These findings revealed differences in opinion regarding the mix philosophy used in services, and the impact of these approaches on members of the congregation. Altogether, the findings point to recommendations and considerations for live sound engineers working in worship environments.