Medellivslängden i den svenska befolkningen har successivt ökat och kroniska sjukdomar har blivit fler bland de äldre. Potentiella medicinska behandlingar har också blivit fler och det är inte ovanligt att den äldre patienten behandlas med många olika läkemedel samtidigt, så kallat polyfarmaci. Polyfarmaci innebär en ökad risk för läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner. Uppföljning av läkemedelsbehandlingar är därför en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. I litteraturstudien ingår tio vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och en mixad metod. Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning i två huvudkategorier: risker och samverkan. Under dessa återfinns sju kategorier, tre kategorier var särskilt återkommande i inkluderade artiklar: osäkerhet i ansvarsfördelning kring läkemedelsuppföljning, brist på kunskap och ansvar för att sammanställa läkemedelsinformation. Den sistnämnda kategorin framträdde som ett markant problem för sjuksköterskan varför vi föreslår forskning på ett gemensamt journalsystem för region och kommun beträffande patientens läkemedelslista. Förhoppningsvis kan en sådan studie leda till resultat som i framtiden kan användas till ett förbättrat journalsystem och ökad patientsäkerhet. / Life expectancy in the Swedish population has gradually increased and chronic diseases have increased among the elderly. Potential medical treatments have also increased and it is not uncommon for the elderly patient to be treated with many different drugs at the same time, denoted polypharmacy. Polypharmacy involves an increased risk of drug side effects and drug interactions. Follow-up of drug treatments is therefore an important task for the nurse. The purpose of the literature study was to describe the nurse's experiences of drug follow-up in elderly patients in municipal health care. The literature study includes ten articles, of which six with a qualitative method, three with a quantitative method and one mixed method. The results show the nurse's experiences of drug follow-up in two main categories: risks and collaboration. Under these are seven categories, three categories were particularly recurring in included articles: uncertainty in the division of responsibilities regarding drug follow-up, lack of knowledge and responsibility for compiling drug information. The latter category emerged as a significant problem for the nurse, which is why we propose research on a common record system for region and municipality regarding the patient's drug list. Hopefully, such a study can lead to results that in the future can be used for an improved medical record system and increased patient safety.

E-hälsa blir allt mer relevant i och med att IT utvecklas i samhället, och kan hjälpa sjukvården att bli effektivare. Det finns stora svårigheter för läkare att få en samlad hälsobild över patientens läkemedelsanvändning, vilket gör att läkaren har svårt att fatta beslut rörande patientens medicinering. Dessa problem grundar sig i den bristfälliga informationsöverföringen mellan vårdinstanser. Ehälsomyndigheten har tagit sig ann denna utmaning genom att skapa en plattform som ska göra det enklare för patienten att hantera all sin hälsoinformation. Till denna plattform kan utvecklare utveckla mobilapplikationer med fokus på hälsa. Vilket kan skapa nya utmaningar då de ska anpassas för att alla ska kunna använda dem. En grupp som vanligen kan känna sig utanför är seniorer och speciellt de över 75 år. Seniorer kan inte alltid använda sig av de applikationer som finns tillgängliga i samma utsträckning, då de oftast är utformade efter en mer generell användare. Studien har undersökt vilka brister det finns i de generella designprinciperna och riktlinjer riktade till seniorer och hur dessa behöver anpassas för att få ett mer användbart gränssnitt. Studien utformade en prototyp utifrån etablerade designprinciper som adresserar problemet med läkemedelsuppföljning och utförde sedan användbarhetstester av denna prototyp. Seniorer fick interagera med prototypen under observationer, där fokuset låg i att finna vilka svårigheter som kan finnas med gränssnittet. Svårigheterna respondenterna upplevde analyserades och genererade rekommendationer på förändringar som till viss del implementerades i prototypen innan studien utförde sitt andra användbarhetstest. Resultatet visar att de etablerade designprinciperna till stor del kan följas vid utformandet av gränssnitt för seniorer men det finns behov av att prioritera vissa principer framför andra samt att dra vissa principer till sin spets vilket redogörs för i slutet av denna studie. / E-health is becoming more and more relevant in society since IT is growing, which can help the health care to be more effective. Doctors have big problems to get a collected health view of the patient’s drug usage, which makes it hard for doctors to prescribe new drugs to the patient. These problems are based on the lack of information transfer between health care agencies. The department of E-health (Ehälsomyndigheten) are creating a platform to take on this problem. This platform will make it easier for patients to handle their health information. System developers can develop mobile applications, focused on health, to this platform. Applications need to be customized so that everyone can use them, but are usually designed for the general user. Seniors, especially those over 75 years of age, can’t always make use of the applications to the same extent which can make them feel left out. This study has investigated what flaws there are to the general design principles and guidelines for the senior citizens. And how the design principles should be customized to make a more useful interface. The study developed a prototype from established design principles that addresses the problem with drug monitoring. The prototype was tested in usability tests where seniors interacted with the application during observations. The focus was to find what difficulties the seniors had interacting with the interface. The findings of the test were analyzed and generated recommendations on changes that were partially implemented in the prototype before the study conducted its second usability test. The results show that the established design principles can be followed for the most part, in the design of interfaces for seniors, but there is a need to prioritize certain principles over others. The results also indicate that some design principles need to be intensified for the senior citizens to find the interface useful. The thesis is written in Swedish.Keywords: