I denna studie undersöktes avkodningsförmåga, läshastighet, motivationsgrad och läsvanor hos 40 vuxna personer, som grupperades utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. För att testa avkodningsförmåga användes LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014), för att testa läshastighet användes DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) och för att skatta motivationsgrad och läsvanor skapades Självrapport av uppsatsförfattaren själv. Testresultaten omräknades till staninevärden. Ingen signifikant skillnad uppmättes beträffande kön eller ålder på något av testerna. Signifikans beträffande utbildningsnivå uppmättes på alla test utom på det första deltestet i LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, samt på läsvanor i Självrapport. Det befanns vara stark korrelation (r=0,62) mellan höga resultat på läshastighet och hög motivationsgrad relaterad till läsning. / In this study decoding skill and reading speed was tested together with level of reading motivation and reading habits in 40 adults, grouped by gender, age and educational level. To test decoding skill LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014) was used, to test reading speed DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) was used, and to test level of reading motivation and reading habits the self-assessment questionnaire Självrapport was constructed by the author. The results were transformed into a staninescale. No significant difference was observed regarding gender or age in any of the tests. Significance regarding educational level was observed in all tests except the first part of LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, and in reading habits in Självrapport. A strong correlation (r=0,62) was evident in high results in reading speed and high level of reading motivation.

Det finns många olika typer av tester som används i skolan för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever. Dessa tester saknar vetenskaplig grund men används ändå i skolan. Detta arbete har därför undersökt två tester, ett screeningtest – Läskedjor-2, och ett kartläggningstest – Kartläggaren. Dessa tester valdes specifikt för att de används i Linköpings kommun. Det är två olika typer av tester som undersöks i den här uppsatsen, men en del av förmågorna som testas är desamma för testerna och därför jämförbara. Materialet har analyserats med hjälp av en kritisk hermeneutisk analysmetod. Metoden är baserad på Phillips & Browns fem steg för kritisk hermeneutisk analys. Med hjälp av analysen blev många skillnader tydliga, men den största skiljelinjen mellan testerna är normeringen av testen och testernas höga respektive låga validitet och reliabilitet.