Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion. De tva forsta metoderna anvands for att fa svar pa mina fragestallningar, medan den sista anvandes for en analys av resultatet. Resultatet visar att elever som presterade daligt pa bade matematik- och svenskdiagnosen tenderar att fa ett lagt betyg i Matematik A. Av dessa elever blev alla med det lagsta vardet pa svenskdiagnosen underkanda i amnet.

I denna studie undersöktes avkodningsförmåga, läshastighet, motivationsgrad och läsvanor hos 40 vuxna personer, som grupperades utifrån kön, ålder och utbildningsnivå. För att testa avkodningsförmåga användes LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014), för att testa läshastighet användes DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) och för att skatta motivationsgrad och läsvanor skapades Självrapport av uppsatsförfattaren själv. Testresultaten omräknades till staninevärden. Ingen signifikant skillnad uppmättes beträffande kön eller ålder på något av testerna. Signifikans beträffande utbildningsnivå uppmättes på alla test utom på det första deltestet i LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, samt på läsvanor i Självrapport. Det befanns vara stark korrelation (r=0,62) mellan höga resultat på läshastighet och hög motivationsgrad relaterad till läsning. / In this study decoding skill and reading speed was tested together with level of reading motivation and reading habits in 40 adults, grouped by gender, age and educational level. To test decoding skill LäsKedjor-2 (Jacobsson, Läskedjor-2, 2014) was used, to test reading speed DLS Läshastighet (Järpsten, DLS läshastighet, 2002) was used, and to test level of reading motivation and reading habits the self-assessment questionnaire Självrapport was constructed by the author. The results were transformed into a staninescale. No significant difference was observed regarding gender or age in any of the tests. Significance regarding educational level was observed in all tests except the first part of LäsKedjor-2, Bokstavskedjor, and in reading habits in Självrapport. A strong correlation (r=0,62) was evident in high results in reading speed and high level of reading motivation.