Bakgrund: Vid litteraturgenomgång kunde tre kunskapsområden relaterade till barns undernäring i ett globalt perspektiv identifieras. Omfattning och åtgärder är väl utforskade ämnen, medan det finns mindre forskning gällande hälso- och sjukvårdens roll och framförallt saknas sammanställd forskning om omvårdnaden av undernärda barn i låginkomstländer. Syfte: Studiens syfte var att belysa omvårdnaden av undernärda barn i ett globalt perspektiv. Metod: Arbetet genomfördes som empirisk studie med kvalitativ ansats. Analysen av data, bestående av texter från bloggar och reseberättelser skrivna av sjuksköterskor på fältuppdrag, genomfördes stegvis, inspirerat av metoden för berättelseanalys enligt Friberg (2006) samt med stöd av omvårdnadens fyra metabegrepp (Fawcett, 2005). Resultat: Analysen resulterade i 12 teman: det sårbara barnet, kulturell trygghet som hinder, lokalsamhället som resurs, fattigdom samhällsuppbyggnad och yttre hot, möten mot alla odds, det omänskliga valet, föräldrars frustration, sjuksköterskans existentiella tankar, den enkla lösningen, vikten av ett gott råd, sjuksköterskans upplevda utmaningar, att finna ett barn att vårda. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskans förmåga att anpassa sig och sina omvårdnadshandlingar till de förutsättningar som den utmanande miljön och åtskillnaden i människosyn skapar är avgörande för hur resten av omvårdnaden blir. Klinisk betydelse: Genom att belysa problemen som kan uppstå då miljön skapar hinder för god omvårdnad kan förutsättningar skapas för att hitta lösningar och vägar runt dessa problem. / Background: In the literature review, three areas of knowledge related to child malnutrition in a global perspective were identified. Scope and actions are well researched topics, while there is less research on the health care role and above all lack of consolidated research on the care of malnourished children in low-income countries. Objective: The aim of the study was to illuminate the nursing care of malnourished children in a global perspective. Method: The work was conducted as an empirical study with qualitative approach. The analysis of data, consisting of texts from blogs and travel stories written by nurses on field mission, was carried out in stages, inspired by the method of narrative analysis as described by Friberg (2006) and with the support of four nursing meta-concepts (Fawcett, 2005). Results: The analysis resulted in 12 themes: the vulnerable child, cultural security barriers, the local community as a resource, poverty, community building and external threats, meetings against all odds, the inhuman choice, parental frustration, nurse's existential thoughts, the simple solution, the importance of good advice, nurses perceived challenges and finding a child to care for. Conclusion: The study shows that the nurse’s ability to adapt herself and her nursing actions to circumstances set by environmental challenges and differences in views on humanity are crucial for the nursing outcome. Clinical outcome: By highlighting problems raised from the environment conditions can be created to find solutions and ways around these problems.

Background: Children with intellectual disabilities living in developing countries are vulnerable to participation restrictions. Few studies have been made regarding their own perspectives. Aim: To describe how children in a low income country aged 13-17 with an intellectual disability perceive their participation in everyday life activities. Method: This bachelor thesis was conducted as a descriptive study and had a quantitative approach. Participants were collected through a non-probability, goal-oriented consecutive sampling. Data were collected by using “Picture my Participation”, an instrument designed as a structured interview with quantitative questions. The data were analyzed with IBM SPSS Statistics 21. Tables and diagrams were made in Microsoft Excel 2013. Result: The activity that the children participated in most frequently was “Daily routines at home for personal care (dressing, choosing clothing, hair care, brushing teeth)”. The activity that most children prioritized as most important, and they were most involved in was “Organised leisure activities”. “Services and policies” and “Social environment” were the factors seen as “Facilitators” to participation, whereas “Family attitudes” was seen as a “Barrier” to participation. Conclusion: The children perceived their participation in the prioritized activities as high and experienced few barriers in the context of participation. / Bakgrund: Barn med intellektuella funktionsnedsättningar som lever i utvecklingsländer är sårbara för delaktighetsinskränkningar. Få studier har gjorts som rör deras perspektiv. Syfte: Att beskriva hur barn i ett låginkomstland mellan 13-17 år med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sin delaktighet i dagliga aktiviteter. Metod: Kandidatuppsatsen genomfördes som en deskriptiv studie med en kvantitativ ansats. Deltagare samlades in genom ett icke-slumpmässigt-, målinriktat konsekutivt urval. Data samlades in med “Picture my Participation”, ett instrument designat som en strukturerad intervju med kvantitativa frågor. Data analyserades i IBM SPSS Statistics 21. Tabeller samt diagram gjordes i Microsoft Excel 2013. Resultat: Aktiviteten som barnen deltog mest frekvent i var “Daily routines at home for personal care (dressing, choosing clothing, hair care, brushing teeth)”. Aktiviteten som flest barn prioriterade som viktigast, och var mest involverade i var “Organised leisure activities”. “Services and policies” och “Social environment” var faktorer som sågs som “Facilitators” till delaktighet, medan “Family attitudes” sågs som en “Barrier” till delaktighet. Slutsats: Barnen upplevde en hög delaktighet i de prioriterade aktiviteterna och upplevde få barriärer i relation till delaktighet.

Background: Insertion of a peripheral intravenous catheter (PVC) is a common procedure performed by nurses. The practical skill is a complex act, which not only requires theoretical and practical knowledge, but also nursing care adjusted to each patient's history and needs. Aim: The aim was to explore the procedure of inserting a peripheral intravenous catheter at a local hospital in Tanzania with focus on nursing care and patient safety. Method: The study was performed as a non-participating observational study and was preceded by a pilot study performed in Sweden. Eight observations were made, which were analysed with a qualitative content analysis. Result: The categories “Execution” and “Respecting patients” with associated sub-categories constituted the results. “Execution” describes how the procedure is performed, while “Respecting patients,” explains the performed nursing care during the practical skill. Conclusion: The Model of Practical Skill Performance was used for interpreting and discussing the result. The model clarified that some components were not fulfilled and the performance can therefore not be considered as well proceeded. One can discuss whether it depends on lack of knowledge, resources and/or culture. Keywords: Peripheral intravenous catheter, nursing care, patient safety, Tanzania, low-income country. / Bakgrund: Insättning av perifer venkateter (PVK) är en vanligt förekommande uppgift för sjuksköterskor. Denna praktiska färdighet kan anses vara komplex, då den inte bara kräver teoretisk och praktisk kunskap, utan också omvårdnad anpassad efter varje patients behov och tidigare erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka tillvägagångssättet vid insättning av perifer venkateter på ett lokalt sjukhus i Tanzania, med fokus på omvårdnad och patientsäkerhet. Metod: Studien utfördes som en icke-deltagande observationsstudie och föregicks av en pilotstudie utförd i Sverige. Åtta observationer genomfördes som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna “Utförande” och “Respektera patienter” med tillhörande underkategorier utgjorde resultatet. ”Utförande” beskriver tillvägagångssättet vid insättnig av PVK, samt förberedelser och slutförande. “Respektera patienter” beskriver den givna omvårdnaden under det det praktiska utförandet. Konklusion: Modellen för praktisk färdighetsutövande användes för att tolka och diskutera resultatet. Modellen klargjorde att några komponenter inte uppfylldes och utförandet kan därmed inte anses som väl utfört. Det kan diskuteras om detta beror på bristande kunskap, resurser och/eller kultur. Nyckelord: Perifer venkateter, omvårdnad, patientsäkerhet, Tanzania, låginkomstland.

Background: In Sri Lanka, children with disability are being met with discrimination and stigma based on cultural and religious beliefs. Sri Lanka has ratified the Convention on the Rights of the Child that states that children with disability should enjoy full and decent lives with active participation in the community. Empowerment is the process that makes it possible for these children to experience equality in society. Nurses have a vital role working with health promotion for these children. Aim: to describe how nurses work with empowerment for children with disability in a low-income country. Method: A qualitative and empiric interview study with Sri Lankan nurses from two different rehabilitation teams. Result: The nurse‟s experiences in the subject are explained like; nursing with focus on the child, nursing with focus on the mother, nursing with focus on the interdisciplinary team. Conclusion: By nursing with these focuses, the nursing interventions for children with disability had a holistic approach that covered all aspects of life. / Bakgrund: I Sri Lanka blir barn med funktionsnedsättning mötta med diskriminering och stigma baserat på kulturella och religiösa övertygelser. Sri Lanka har skrivit under barnkonventionen som säger att barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullkomligt och värdigt liv med aktiv delaktighet i samhället. Empowerment syftar till processen som möjliggör jämlikhet i samhället för dessa barn. Sjuksköterskor har en viktig roll i denna hälsofrämjande process. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med empowerment för barn med funktionsnedsättning ett låginkomstland. Metod: En kvalitativ och empirisk intervjustudie med Sri Lankesiska sjuksköterskor från två rehabiliteringsteam. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev sina erfarenheter så här: omvårdnad med fokus på barnet, omvårdnad med fokus på modern och omvårdnad med fokus på tvärprofessionellt team. Slutsats: Genom att ge omvårdnad för barn med funktionsnedsättning med dessa tre fokusområden är sjuksköterskans interventioner holistiska och täcker alla aspekter i livet. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2012</p>