This essay is about human beings. These human beings in particular are priests and LGBTQ-persons who work in the Swedish Church in Växjö diocese. During research I have conducted qualitative interviews with people who are LGBTQ-persons and work as priests in Växjö diocese. These interviews have been analyzed through queer theory and Mary Douglas theory about anomalia. My aim with this essay is to find out what it means to be a LGBTQ- person and work as a priest in this diocese. I wanted to learn more about where the difficulties lie. How the priests are treated by others and how they see themselves. My conclusion is that both Växjö diocese and the priests in my essay partly look upon themselves through a heterosexual matrix and therefore, in some way, regard LGBTQ-persons as anomalia. Therefore, there is a risk that LGBTQ-persons in Växjö diocese end up in an exclusion.

Bakgrund: HBTQ är en samlingsbeteckning för homosexuell, bisexuell, transperson och queer och är idag ett aktuellt ämne. Synen på HBTQ-personer har förändrats genom historien där lagar har utvecklats och organisationer bildats i syfte att främja livsvillkor samt arbeta för lika rättigheter. HBTQ-personer är än idag föremål för hatbrott och diskriminering. Förekomsten av ohälsa, såsom somatiska sjukdomar, psykisk ohälsa samt olika former av substansmissbruk, är vanligare hos denna minoritetsgrupp än bland övriga befolkningen. Kommunikationen är en avgörande faktor för upplevelsen av bemötandet. Syfte: Att beskriva HBTQ-personers upplevelser kring bemötandet från vårdpersonal. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras genom två teman och tre subteman: Vårdpersonalens skiftande kunskaper innefattar Att vara ett uppslagsverk och Vårdpersonalens attityder och förhållningssätt samt temat Att komma ut eller att inte komma ut innefattar Internaliserad stigma. Diskussion: Diskussionen framhäver vikten av ett öppet förhållningssätt och medvetenhet för att främja en jämlik vård där alla människor ska känna sig trygga och välkomna. Två fenomen diskuteras, Diskriminering till följd av avslöjandet av sexuell identitet och Heteronormativitet till följd av samhälleliga strukturer, i relation till Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. / Background: LGBTQ is a collective term for lesbian, gay, bisexual, transgender and queer and is a current issue in today’s society. The perception of LGBTQ-persons has changed through history, where laws have been developed and organizations have been formed in order to promote living conditions and are working for equal rights. LGBTQ-persons are still subject to hate crimes and discrimination. The occurrence of health issues, such as somatic disease, mental illness and various forms of substance abuse are more common in this minority group than among the rest of the population. Communication is a determining factor for the experience of the encounter. Aim: To describe LGBTQ-persons’ experiences of the encounters with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted, where ten science articles were examined and analyzed based on similarities and differences, to answer the aim. Results: The result is presented through two themes and three subthemes: The varying knowledge of health care professionals includes Being a reference and The health care professionals’ attitudes and approach, as well as the theme To disclose or not to disclose includes Internalized stigma. Discussion: The discussion highlights the importance of an open approach and awareness to promote equal care in which all people will feel safe and welcome. Two phenomena are discussed, Discrimination as a result of the disclosure of sexual identity and Heteronormativity as a result of social structures, in relation to Joyce Travelbee's theory of interpersonal relationships.

Bakgrund: HBTQ-personer som grupp lider i större utsträckning av psykisk ohälsa i relation till övriga befolkningen. Dessutom förekommer hög alkoholkonsumtion, rökning och fetma mer frekvent bland HBTQ-personer. Tidigare forskning visar även att dessa personer i vissa fall mottager sämre vård på grund av sin HBTQ-identitet. Detta kan ta sig uttryck genom bland annat verbal trakassering och nekande av vård. Detta strider mot sjuksköterskans kärnkompetenser som inkluderar att erbjuda alla lika vård samt aktivt arbeta med att förbättra vården så att den är säker och trygg för alla.Syfte: syftet med denna studie var att belysa vad HBTQ-personer har för upplevelser av vårdmötet.Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att HBTQ-personer ofta upplever det ansträngande att komma ut till sjukvårdspersonal. Brist på kunskap, exkluderande kommunikation samt normativa antaganden om sexuell läggning och kön var faktorer som genererade negativa upplevelser. Positiva upplevelser förekom när sjukvårdspersonal och sjukvårdsmiljöer upplevdes öppna och accepterande samt när sjukvårdspersonalen upplevdes ha relevant kunskap. Negativa upplevelser kunde leda till sämre vård i form av uteblivna medicinska undersökningar eller att HBTQ-personer valde att inte söka vård.Konklusion: Att HBTQ-personer har goda upplevelser av vården är viktigt för deras allmänna hälsa. Negativa upplevelser grundar sig i hetero- och cisnormativa bemötande medan positiva möten kännetecknas av öppenhet, acceptans, respekt och professionalitet. För att optimera upplevelser och kvaliteten av vården för HBTQ-personer bör sjukvårdspersonal ges möjlighet till att utveckla sin kunskap.Nyckelord: attityder, erfarenheter, HBTQ-personer, sjukvård, sjukvårdspersonal, upplevelser / Background: As a group, LGBTQ persons tend to suffer from some physical and emotional health issues to a greater extent than the general population. In addition, research has shown that they may receive inferior health care in the form of verbal harassment or denial of care, because of their LGBTQ identity. This is contrary to nurses´ core competencies, which include offering equal care to all patients as well as promoting a non-discriminatory health care environment.Aim: The aim of this study was to illustrate how LGBTQ persons´ experience health care situations and events.Method: A literature review based on ten qualitative studiesResults: The results showed that LGBTQ persons often struggle with “coming out” to health care personnel. Lack of knowledge of LGBTQ issues, discriminatory communication and hetero- and cis-normative assumptions about sexuality and gender identity were prominent factors that generated negative experiences. Negative health care experiences sometimes lead to inferior health care in terms of missed medical examinations, or the choice to not seek health care.Conclusion: It is important for their overall health that LGBTQ persons have positive health care experiences. Negative experiences are due to hetero- and cis-normativity while positive experiences are characterized by openness, acceptance, respect and professionalism. To optimize the experiences and the quality of health care for LGBTQ persons, heath care personnel should be given the opportunity to develop their knowledge and understanding of LGBTQ issues.Key words: attitudes, experiences, LGBTQ persons, healthcare personnel, healthcare

Background: LGBTQ people have a higher risk for poor health than heterosexuals and LGBTQ people face stigma and discrimination in their daily lives but also in their care contacts. Nurses can make a big difference for these patients by treating them in a person-centered way. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences and identify their needs in health care encounters with LGBTQ-people.  Method: The study is a narrative literature review and includes seven qualitative and four quantitative original articles. The articles were searched in the databases CINAHL and MEDLINE. The articles were analyzed based on thematic content analysis. Results: In the result four different themes are presented: Varying degree of experiences and different attitudes, Perceived obstacles and strategies for good communication, Need to treat everyone equally and Need for education. Conclusions: The nurses needed more training and had relatively low knowledge of the specific health needs of LGBTQ people. The fear of saying or acting in a stereotypical or discriminatory way prevented the nurses from creating a good relationship with their patients. More research is needed to examine nurses' experiences of caring for LGBTQ people. / Bakgrund: HBTQ-personer har en högre risk för ohälsa än heterosexuella och HBTQ-personer möter stigmatisering och diskriminering i sitt dagliga liv men även i sina vårdkontakter. Sjuksköterskor kan göra stor skillnad för dessa patienter genom att bemöta de på ett personcentrerat sätt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter samt identifiera deras behov i vårdmötet med HBTQ-personer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderar sju kvalitativa och fyra kvantitativa originalartiklar. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Artiklarna analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra olika teman: Varierande grad av erfarenheter och olika attityder, Upplevda hinder och strategier för en god kommunikation, Behov av att behandla alla lika samt Behov av utbildning. Slutsatser: Sjuksköterskorna behövde mer utbildning och hade relativt låg kunskap om de specifika hälsobehov som HBTQ-personer har. Rädslan för att säga eller agera på ett stereotypt eller diskriminerande sätt hindrade sjuksköterskorna från att skapa en bra relation med sina patienter. Det behövs mer forskning för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och behov i vårdmötet med HBTQ-personer.