This quantitative study deals with the transition from junior to senior sports comparing individual (ISA) and team (TSA) sports athletes in terms of: (a) differences between transition and personal variables, (b) relationships between transition and personal variables, (c) contributions of some transition and personal variables into the quality of adjustment on the senior level of sport. There were 195 participants, ISA (n = 49) and TSA (n = 146). Four instruments were used: the Transition Monitoring Survey, the Athletic Identity Measurement Scale, the Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire and the Physical Self Perception Profile (revised). Thirty significant differences in the transition and personal variables were found. There was a common pattern in the correlations between transition and personal variables and specific patterns for ISA and TSA. Coping strategies, body attractiveness, athletic identity and physical self-value appeared to be predictors for the quality of adjustment for ISA and coping strategies, ego orientation and physical self-value for TSA. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Den här kvantitativa studien handlar om övergången från junior till senior idrott och jämför individuella idrottare (II) och lag idrottare (LI) i: (a) skillnader i övergångs och personlighets variabler, (b) relationerna mellan övergångs och personlighets variabler, (c) hur några övergångs och personlighets variabler bidrar till idrottarnas anpassning till senior nivån. I studien deltog 195 idrottare, II (n = 49) och LI (n = 146). Fyra mätinstrument användes: Enkäten Karriärövergången från Junior- till Senioridrott, the Athletic Identity Measurement Scale, the Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire and the Physical Self Perception Profile (revised). Trettio signifikanta skillnader i övergångs och personlighets variabler hittades. Det fanns ett gemensamt mönster i korrelationerna mellan övergångs och personlighets variablerna och de specifika monstrena för II och LI. Coping strategier, kroppsattraktivitet, idrottsidentitet och fysiskt självvärde verkade förutspå hur anpassade II var till senior nivån och coping strategier, ego motivation och fysiskt självvärde till hur anpassade LI var till senior nivån. Resultaten diskuterades med hjälp av teoretiskt referensram och tidigare forskning.

Spel om pengar respektive alkoholbruk är två folkhälsoproblem som bidrar till flertalet sjukdomar och omfattande samhällskostnader. Ungefär 58 procent av befolkningen hade 2015 spelat om pengar under senaste året. I Sverige har ungefär 80 procent av den vuxna befolkningen brukat alkohol under den senaste månaden. Att vara aktiv inom lagidrott har visat sig vara en potentiell faktor för att bruka alkohol och spela om pengar. Syftet med studien var att kartlägga pengaspelande och alkoholbruk bland lagidrottande män i Västmanlands län och huruvida det finns något samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Studien var av kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign användes. Kvantitativa data insamlades genom enkäter från 100 respondenter med en svarsfrekvens på 97 procent från åtta föreningar i Västmanlands län. Data analyserades genom deskriptiv analys och chi-2 tester i statistikprogrammet SPSS. Resultatet påvisade att de flesta hade spelat om pengar någon gång under det senaste året. Det framkom också att de flesta hade brukat alkohol senaste året. Resultatet påvisade även att det fanns samband mellan spel om pengar och alkoholbruk. Social kognitiv teori har använts för att djupare förklara möjliga motiv till varför lagidrottare börjar spela om pengar och hur beteendet tas efter från en individ till en annan.