Denna studie undersöker hur elever upplever lärandet av engelska som andraspråk jämfört med hur lärare upplever elevers lärande. Undersökningar visar att elever har olika inlärningsstilar och preferenser för dessa. Detta betyder i så fall att elever använder olika metoder för att lära. Studien fokuserar på hur elever upplever och reflekterar kring sin inlärning och sina inlärningsmiljöer samt att de ger förslag på förbättringar som de önskar göra. Lärare ger också sina synpunkter på vad de tror fungerar bäst för elevers inlärning och vad de tror att elever anser om sina inlärningsmiljöer. Studien är explorativ och genomfördes med hjälp av enkäter, de innehöll frågor som var "open-ended". Enkäterna delades till elever och lärare i tre klasser på en högstadieskola. Resultatet av studien visar att för att lärande skall infinna sig, måste det finnas en ömsesidig förståelse för inlärningsprocessen mellan lärare och elever. Slutligen visar studien att elever har oilka preferenser när det gäller inlärningsstilar och därför bör lärare vara medvetna om dessa för att kunna facilitera elevers inlärningsprocess. / This study looks at how pupils perceive and their learning of the English language, juxtaposed to what the teachers believe about the pupils’ learning. Sometimes, it is taken for granted that the methods and the way a teacher goes about teaching pupils is the best way to go about a lesson. However, research shows that pupils tend to have a learning style preference which means that a method that works for one pupil is not necessarily the one that works for other pupils. The focus in this study is on how pupils feel about their learning and their learning environments as they give suggestions on improvements they wish to make. The teachers also discuss means they believe work best for their pupils and what they think their pupils feel about their learning environments. The study is an explorative one and was carried out through the use of questionnaires with open-ended questions. The questionnaires were distributed to pupils and their teachers in three English classes at one upper secondary school. In conclusion, it is discussed that for any learning to take place, there has to be a mutual understanding of the learning process. This study brings to light that pupils have learning preferences, therefore teachers have to be aware of these in order to facilitate the learning process.

Majoriteten av alla gymnasieelever med språkstörning går i ordinarie verksamheter i gymnasieskolan. Trots det beskrivs ofta språkstörning som en relativt okänd funktionsnedsättning. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om vilka typer av anpassningar och stöd som erbjuds elever med språkstörning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Studien syftade vidare till att bidra med kunskap om relationen mellan lärares utbildning och erfarenhet inom området och olika anpassningar och stöd i verksamheten. Studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Studiens teoretiska ramverk lyfter framför allt fram kommunikationsstödjande lärmiljöer utifrån dimensionerna språkinlärningsmiljö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktioner. Populationen utgjordes av gymnasielärare. Ett stratifierat icke-proportionellt slumpmässigt urval av kommuner gjordes. Urvalsramen var ett utdrag ur skolenhetsregistret. Datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till rektorer i valda kommuner för vidarebefordran till gymnasielärare. I studien deltog 186 personer. Insamlad empiri analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och variansanalyser. Resultatet visade att de svarande instämde helt eller delvis i majoriteten av de undersökta anpassningarna. Inom språkinlärningsmiljö återfanns de anpassningar som flest av de svarande helt eller delvis tog avstånd ifrån. Sammantaget visar resultatet att det är lärare som har haft möjlighet att kompetensutveckla/fortbilda sig som har störst medvetenhet och vilja att göra vissa anpassnignar som de tror kan gynna elever med olika former av språkstörning. Formell utbildning, år i yrket och typ av lärarexamen tycks däremot ha en marginell eller liten betydelse för hur lärare anpassar, prioriterar och riktar sin undervisning till elever med språkstörning. / The majority of all the upper secondary pupils with developmental language disorder (DLD) participate in regular education. Still, DLD is often described as a relatively unknown disability. The aim of this study was to broaden the knowledge of (1) what type of adjustments and support are offered to pupils with DLD in regular education, and (2) the relation between teachers' education, experience within the area, and adjustments and support in the education. It was a quantative study with a deductive approach. The theoretical framework was a theory about communication supporting classrooms based on the dimensions, language learning environment, language learning opportunities and language learning interactions. The population was upper secondary school teachers. A stratified random disproportionate sample of municipalities was conducted where the sample space was an extract from the school unit register. A survey was sent to heads of schools for forwarding to teachers. 186 individuals participated in the study. The data were analyzed using descriptive statistics and variance analysis. The results showed that the respondents fully or partially agreed with most of the adjustments proposed in the questionnaire. However, the fewest number of adjustments were made within the language learning environment. Overall, the results show that teachers who have had the opportunity to participate in professional development showed the greatest awareness and willingness to make certain adjustments that they believe can benefit pupils with various forms of DLD. Whereas formal training, years in the profession and type of teaching degree, seem to have a marginal influence on how teachers adapt, prioritize and direct their teaching to pupils with DLD.