No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I läroplanen för engelska i grundskolan föreligger ett stort fokus på den kommunikativa förmågan, samtidigt upplever elever en ovilja till att kommunicera på engelska under lektionerna. I förhandenvarande studie undersöktes hur lärare i årskurs 4-6 didaktiskt strukturerar sin undervisning för att motivera elever till att kommunicera på engelska i skolan. För att besvara frågeställningarna “Vilka förutsättningar menar lärare är centrala för elevers vilja att kommunicera på engelska under engelskundervisning?” och “Vilka didaktiska val gör lärare för att motivera elever till att kommunicera på engelska under engelskundervisningen?” har intervjuer genomförts med sex behöriga lärare i engelska på årskurs 4-6. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att lärare upplever klassrumsklimatet som centralt för att eleverna ska känna sig trygga att kommunicera på engelska under lektionerna. Det framkommer även som fördelaktigt att vara flera vuxna eller lärare under lektionerna för att ge utrymme för stöttning samt undervisning eller aktiviteter i mindre grupper. I enlighet med tidigare forskning beskriver lärarna även en omfattande vilja till variation gällande de aktiviteter som genomförs under lektionerna, något som ansågs uppmuntra till kommunikation på målspråket engelska. Lärarens roll som förebild beskrivs i studien som viktig då läraren modellerar målspråksanvändning för eleverna, vilket uppmuntrar eleverna till kommunikation på engelska. Tidigare forskning och resultaten i denna studie förespråkar till stor del samma didaktiska val. Vidare forskning bör dock undersöka skillnader mellan lärares uppfattning av sin egen undervisningspraktik i relation till vad som kan observeras utifrån lärares lektioner.

No description available.

Sammanfattning Detta arbete handlar om i vilka lärsituationer lärare upplever språkbarriärer hos andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien handlar även om att undersöka vilka strategier lärare använder sig av för att stötta andraspråkselever när språkbarriärer uppstår. Vidare är vi intresserade av att undersöka hur lärare ser på att digitala verktyg kan stötta när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen för andraspråkselever. Denna studie är baserad på två teoretiska koncept, scaffolding och den didaktiska triangeln. Studien undersöker vart i den didaktiska triangeln som språkbarriärer uppstår samt vilka delar som lärare använder för att stötta eleverna. I studien genomförs det kvalitativa intervjuer med lärare på låg- och mellanstadiet som undervisar i matematik och har andraspråkselever i klassrummet.   Genom att undersöka lärarens syn på språkbarriärer kom vi fram till att lärarna upplever språkbarriärer i sin matematikundervisning. Lärarna använder sig av flertalet strategier för att stötta sina elever, däremot skiljde sig inte stöttning markant mellan andraspråkselever och elever med svenska som modersmål. Lärarna ansåg att digitala verktyg var stöttande för andraspråkselever, främst vid översättning. Resultatet visade att lärare ofta justerade sin framställning av innehållet eller stärkte sin interaktion med eleven för att stötta andraspråkseleverna när språkbarriärer uppstår. Studien visar även att lärare upplever digitala verktyg som stöttande men att utbudet är bristfälligt gentemot andraspråkselever. Nyttan med vår studie är att den kan bidra med kunskaper om hur lärare kan stötta andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien synliggör vart språkbarriärer uppstår samt vart stöttningen sker från lärarna. Vårt intresse var att uppmärksamma vilka strategier lärarna använder och om digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen.    Nyckelord: Andraspråkselever, språkbarriärer, digitala verktyg, strategier, stöttning / Abstract This work is about in which learning situations teachers experience languages barriers with second language learners in mathematics education. The study also aims to investigate the strategies teachers use to support second language learners when languages barriers arise. Furthermore, we are interested in exploring whether teacher sees that digital tools can support second languages learners when languages barriers arise in mathematics education. Based on two theoretical concepts, scaffolding and the didactical triangle this study. The study examines where in the didactic triangle languages barriers arise and which parts teachers use to support their students. Qualitative interviews were conducted with teachers in primary school who teach mathematics and have second language learners in their classrooms.  By examining teachers´ view of languages barriers, we found that teachers do experience languages barriers in their mathematics teaching. Teachers use several strategies to support their students, but this support does not differ noteworthy between second languages learners and students with Swedish as their mother tongue. Teachers find digital tools supportive for second language learners, mainly for translation. The study showed that teachers often adjust their presentation of the content or strengthened their interaction with the student to support second language learners when language barriers arise. The study also shows that teachers perceive digital tools as supportive, but the range of available tools is insufficient for second language learners.  Our study is that it can contributes with knowledge about how teachers can support second language learners in mathematics education. The study makes visible where languages barriers arise and where support is provided by teachers. Our interest was to draw attention to the strategies teachers use and whether digital tools can be helpful when languages barriers arise in mathematics education.      Keywords: Second language learners, languages barriers, digital tools, strategies, support

No description available.

The purpose of the study was to investigate the level of use of English as a second or subsequent language strategies and research-based practices in the instruction of ELL students in Northeast Tennessee. The researcher sought to ascertain the perceptions of educators in Northeast Tennessee about teaching practices and beliefs in regard to the instruction of ELL students and to determine to what level these educators include ESL strategies and ESL research-based practices when teaching ELL students. Participants in the study consisted of regular classroom teachers, English as a second language teachers, and principals from districts identified as ELL low density districts and ELL high density districts. A survey instrument was used to collect the data. The survey instrument was developed using a framework based on published research on proven practices identified and delineated in the literature review. The survey consisted of 45 questions and encompassed 5 dimensions: (a) instructional practices, (b) ESL strategies, (c) principles for building English language learners responsive learning environments, (d) staff development, and (e) instructional strategies. The survey used a 5-point Likert scale with 3 open-ended questions. Findings from the Research-Based Practices Survey were analyzed by using descriptive and inferential statistics. The study used 2-way ANOVA to analyze the data and answer the research questions. The finding of the study revealed significant difference in the mean scores for staff development between administrators and ESL strategies as a function of density and significant difference in the mean scores for staff development between administrators and all teachers (ESL teachers and regular classroom teachers) as a function of density.