Idag står världen inför en rad olika miljörelaterade problem. Ett av dessa och det kanske mest omtalade är hur utsläpp av växthusgaser sakta men säkert höjer planetens medeltemperatur. Hållbar utveckling är ett begrepp som driver diskussionen framåt om vad vi behöver göra och hur vi behöver förändras för att lösa problemen. Växthusgaserna och deras hot mot klimatet är starkt relaterat till energi. Förnyelsebara energikällor skulle kunna vara en dellösning på problemet men de kräver energilagring av olika former för att kunna ersätta sina fossila konkurrenter. Termisk energilagring är ett sätt att lagra energi på och kan delas upp i tre olika grupper. Dessa är sensibel, latent och termokemisk värmelagring. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga olika applikationer av latent värmelagring som kan bidra till ett mer hållbart samhälle i framtiden. Resultatet visar att det finns många olika typer av så kallade fasomvandlingsmaterial (PCMs). Beroende på vid vilka temperaturer värme ska lagras vid används olika PCMs. PCMs kan användas för latent värmelagring inom många olika områden. Byggnader är ett av dessa områden där PCMs kan användas för att kyla och värma utrymmen antingen genom integration i ventilationssystem eller i själva byggnadsmaterialen. Latent värmelagring kan också användas i termiska solkraftverk. Latent värmelagring har på senare tid fått stor uppmärksamhet tack vare PCMs förmåga att lagra värme i små volymer och under konstant temperatur. Dock möter tekniken problem vid värmeöverföringen vilket t.ex. är fallet i lagring av termisk solenergi. Forskning pågår därför för att generellt höja PCMs termiska egenskaper. Ett exempel på detta är Nano-PCM. Resultatet visar även att latent värmelagring idag används av företag som affärsidé för olika tillämpningar. Från resultatet går det att dra slutsatsen att latent värmelagring används idag men att det krävs ytterligare forskning för att tekniken ska kunna konkurrera med andra värmelagringsmetoder. / Today, the world faces a number of environmental-related problems. One of these and perhaps most discussed is how emissions of greenhouse gases slowly but surely raise the planet’s average temperature. Sustainable development is a concept that drives the discussion forward and tells us what we need to do and how we need to change to solve the problems. Greenhouse gases and their threats to the climate are strongly related to energy. Renewable sources of energy could be a partial solution to the problem, but they require energy storage of different forms to replace their fossil competitors. Thermal energy storage is a way of storing energy and can be divided into three different groups. These are sensible, latent and thermochemical heat storage. The purpose of this literature study was to map different applications of latent heat storage that can contribute to a more sustainable society in the future. The result shows that there are many different types of phase changing materials (PCMs). Depending on the temperature at which heat is to be stored, different PCMs are used. PCMs can be used for latent heat storage in many different areas. Buildings are one of these areas where PCMs can be used to cool and heat spaces either through integration into ventilation systems or in the building materials itself. Latent heat storage can also be used in thermal solar power plants. Latent heat storage has recently received great attention thanks to PCMs ability to store heat in small volumes and under constant temperature. However, the technology is experiencing problems in the heat transfer, such is the case in the storage of thermal solar energy. Research is therefore ongoing to generally increase PCMs thermal properties. An example of this is Nano-PCM. The result also shows that latent heat storage today is used by companies as a business concept for various applications. From the result, it can be concluded that latent heat storage is used today, but that further research is required for the technology to compete with other heat storage methods.

Fler och fler passivhus byggs i Sverige. Med välisolerade hus kan det dock uppkomma problem med höga inomhustemperaturer sommartid. Majoriteten av alla småhus som kan definieras som passivhus byggs idag med lätt stomme av trä. Detta gör att man går miste om den termiska energilagring som sker i en betongstomme. Termisk energilagring i byggnader är fördelaktigt och ger ofta upphov till jämnare inomhustemperaturer och ett lägre uppvärmningsbehov.Genom att montera vaxgranulatskivor på innerväggar och i tak kan även en lätt stomme få betongstommens goda termiska egenskaper. Skivorna kan enligt tillverkare minska uppvärmningsbehovet och ge behagligare inomhustemperaturer varma sommardagar. Detta sker genom latent värmelagring i det vaxgranulat som finns i skivan. Vaxgranulat är små kulor innehållande en sorts vax, paraffin. När paraffinet vid en viss temperatur smälter så tas värme ifrån inomhusluften. Det motsatta inträffar när temperaturen i rummet sjunker, paraffinet återgår då till fast form och värme frigörs till inomhusluften. Vid vilken temperatur paraffinet ändrar fas framgår av smältpunkten och anges av tillverkaren. Två sorter skivor med vaxgranulat har undersökts i arbetet. Båda tillverkas av tyska företaget Knauf och har fasändringstemperaturerna 23 °C respektive 26° C.Syftet med detta arbete var att undersöka skivornas termiska egenskaper. Dels hur de påverkar byggnadens uppvärmningsbehov och dels hur de påverkar förekomst av höga inomhustemperaturer. Detta utförs genom att granska tidigare studier i ämnet och att på egen hand utföra simuleringar i två energisimuleringsprogram. Programmen som används är EnergyPlus och DesignBuilder, där EnergyPlus är själva beräkningsprogrammet och DesignBuilder är en modul och grafiskt hjälpmedel som hanterar all indata. Olika konstruktioner med vaxgranulatskivor simulerades och jämfördes med en konstruktion utan vaxgranulatskivor. Resultatet från de egna simuleringarna, då vaxgranulatskivor användes, visade på en årlig energibesparing på 4-11 % med avseende på uppvärmning och en reducering av maximal inomhustemperatur sommartid på 1-3 °C. Mest effektiv var vaxgranulatskivor med fasändringstemperatur på 23° C när det kommer till att minska energibesparingen. I de fall då vi tittade på inomhustemperaturer visade sig istället att vaxgranulatskivor med fasändringstemperatur på 26° var mest effektiv.Skillnaden mellan att använda dubbla skivor jämfört med att bara enkla lager vaxgranulatskivor var i absoluta tal liten men märkbar. Vissa slutsatser går att dra genom att jämföra resultatet med tidigare studier, bland annat att temperaturen måste tillåtas pendla för att skivornas fasändringscykler ska fullbordas, vilket är väsentligt för att utnyttja den latent lagrade termiska energin i skivorna. / The majority of all passive houses in Sweden have a light frame construction. This means that you lose the thermal energy storage that takes place in heavy construction and there may be problems with exceeded temperatures. By mounting PCM (Phase Change Material) impregnated plasterboards on interior walls and ceilings, even a light construction will get good thermal properties. The boards are said to reduce heating demand and also provide a more comfortable indoor temperatures.PCM are small beads containing a kind of paraffin. When the paraffin at a certain temperature melts heat is taken from indoor air. The opposite occurs when the temperature in the room drops, paraffin returns to solid form and releases heat to the indoor air. Two different kinds of PCM plasterboards have been investigated in this work. Both manufactured by the German company Knauf and have a phase change temperature of 23 °C or 26 °C.The purpose of this work is to investigate the thermal properties of the plasterboards. This is accomplished by reviewing previous studies and preformed our own energy simulation. The programs used are Energy Plus and Design Builder, Energy Plus is the measurement program and the Design Builder is a module and graphical tool that handles all input data. Various constructions with PCM plasterboards will be simulated and compared with a construction without PCM plasterboards. The results from our own simulations showed an annual energy savings of 4-11 % and peak indoor temperatures can be reduces by 1-3 °C during five hot days in August. Most effective when it comes to reducing energy was PCM with a phase change temperature of 23 °C. For reducing high temperatures phase change temperature of 26 °C a better choice. The difference between using double boards compared to just one layer was small but noticeable. It was also found that the temperature must be allowed to fluctuate to complete the melting cycle.