I dagens samhälle exponeras vi dagligen för flera skadliga kemikalier. Frisörbranschen är en bransch där ett flertal skadliga ämnen används som exempelvis parafenylendiaminedia och resorcinol. Enligt svensk lag är användningen av skadliga ämnena inom frisörbranschen oreglerad. Detta på grund av att frisörsalonger inte är anmälningspliktiga verksamheter. En miljöcertifiering används av kunder som en försäkran om att en certifierad salong är ett miljövänligare alternativ. I denna uppsats undersöks frisörernas perspektiv på miljöcertifieringen Grön Salong och vad som påverkar certifieringens utbredning. Resultatet har nåtts genom en enkätundersökning och semi-strukturerade intervjuer med frisörsalonger med anknytning till Grön Salong. En intervju med en styrelsemedlem från Grön Salong har genomförts för att spegla organisationens perspektiv. Resultatet visar att Grön Salong har många brister som gör att frisörsalonger väljer att avstå från att fortsätta vara certifierade efter några år. Den brist som frisörerna mest lyfter fram är den dåliga kommunikationen. Organisationens kommunikation upplevs som dålig, både offentligt på hemsidan och enskilt mellan organisation och frisör.

Bakgrunden till detta ämne handlar om att vi människor blir allt mer medvetna om miljön och de faktorer som påverkar samhället vi lever i. Vi får i allt större utsträckning information om hur vi ska ta vårt ansvar för miljön. Men hur fungerar det för de stora företagen? Problemet är att utan hjälp från dessa stora företag är frågan om ett hållbart samhälle svårt att lösa. Så utifrån detta, vad är det som motiverar dem att ta sitt ansvar? Varför väljer företag att upprätta en frivillig hållbarhetsredovisning? Har avståndet till den privata kunden någon betydelse och vilka skillnader kan identifieras? Mitt syfte med studien är därför att ta reda på om hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt mellan de företag som säljer till privatkunder och de företag som säljer till företag. I frågan om den skiljer sig kommer uppsatsen behandla och studera användningen av Global Reporting Initiative som är ett frivilligt ramverk med riktlinjer som företag kan använda sig av vid uppförandet av hållbarhetsredovisningen. Den kommer vidare behandla i vilken omfattning företagen låter sig göra en oberoende extern granskning av hållbarhetsredovisningen. Även mängden hållbarhetsinformation som företagen presenterar kommer att studeras för att se om det skiljer sig mellan företagen. Dessa frågor ligger till grund för den valda teorin och kommer vidare att tas upp genom hela uppsatsen. Förutom på dessa frågor ligger det ett stort fokus på legitimitetsteorin för att försöka förstå företagens hållbarhetsredovisning. För att besvara min forskningsfråga och få mitt syfte uppfyllt har jag valt att göra en kvalitativ fallstudie med ett induktivt synsätt. All min empiri i studien är tagen från företagens årsredovisningar för 2011 samt den separata hållbarhetsinformation som funnits tillgänglig på företagens hemsidor. Analysen visar en skillnad i företagens hållbarhetsredovisningar mellan de två typerna av företag. De företag som sålde till privatkunder visade upp mer hållbarhetsinformation i sina årsredovisningar än de företag som sålde till företag. Vidare kunde det identifieras att dessa företag också oftare lät en oberoende part granska hållbarhetsredovisningen jämfört med de företag som sålde till företag. I analysen framgår det vidare att en koppling mellan den frivilliga hållbarhetsredovisningen och legitimitetsteorin kan göras.

No description available.

I denna studie har vi granskat om det utifrån de svenska allmännyttiga bostadsbolagens Corporate Social Responsibility (CSR)-redovisning går att utläsa ett samband mellan antingen Voluntary Disclosure Theory (VDT) eller intressent- och legitimitetsteorin. VDT utgår ifrån att företag som har ett gediget miljöarbete väljer att redovisa mer CSR-faktorer medan legitimitetsteorin ser det som att företag med ett dåligt rykte väljer att redovisa CSR-faktorer för att förbättra sin legitimitet. Intressentteorin utgår ifrån att finansiellt starka intressenter kan ha en större påverkan på företagens CSR-arbete än de finansiellt svaga intressenterna. Vi valde att granska svenska allmännyttiga bostadsbolag som gick under den juridiska formen aktiebolag för att avgränsa studien. Den allmännyttiga bostadssektorn i Sverige unik eftersom det i stor utsträckning är kommunerna som äger hyresbostäderna men det är allmännyttans bostadsbolag som förvaltar dem. Deras uppdrag har varit att skapa stabilitet på hyresmarknaden och erbjuda boende till hushåll med olika ekonomiska och sociala förutsättningar.Vi har valt att endast granska företagens årsredovisning då det är ett dokument som många intressenter har tillgång till och läser, samt att det är krav på företagen att upprätta en årsredovisning enligt svensk lag. Denna granskning har genomförts med hjälp av en innehållsanalys. Innehållsanalysen baseras på två ramverk utformade av Clarkson et al. (2008) samt Sutantoputra (2009). Dessa ramverk är i sin tur baserade på GRI:s riktlinjer. GRI står för Global Reporting Initiative och är idag det ramverk som används i störst utsträckning för frivillig CSR-redovisning.I denna studie utgår vi från ett paradigm som består av en positivistisk kunskapssyn, en objektivistisk verklighetssyn, ett deduktivt angreppssätt och en mixad metod som val av datainsamlingsteknik. Valet att genomföra en mixad metod studie baseras på att en innehållsanalys i regel innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder eftersom det är upp till oss som författare att göra en bedömning av vad som skall kodas. Vidare utgår studien från ett samhälleligt perspektiv där vi fokuserar på intressenter. Den intressentgrupp som vi lägger mest fokus vid är staten och myndigheter. I studien fann vi likt Clarkson et al. (2008) att de flesta företag verkar redovisa CSR-faktorer på grund av att de har ett faktiskt CSR-arbete. Detta samband anser vi främst beror på VDT, legitimitets och intressentteorin kan dock användas som förklarande variabler. Vidare fann vi att inga av de svenska allmännyttiga bostadsbolagen uttryckligen skriver att de tillämpat en CSR-redovisning i enlighet med GRI.

Corporate Social Responsibility (CSR) har sedan 1950-talet varit ett fenomen som studerats och omdefinierats otaliga gånger. Det blir allt viktigare för företag inom de flesta sektorer att integrera CSR i den dagliga verksamheten. Än idag finns dock ingen enhetlig definition och det finns undersökningar som visar att företag upplever att det är svårt att veta hur man enligt praxis implementerar ett CSR-arbete. Vidare utgör små och medelstora företag (SMF) en signifikant del av världens företag, och de har därmed en betydande påverkan av ett lands ekonomi. Vidare dominerar SMFs både ekonomin generellt och textilindustrin mer specifikt. Syftet med denna studie har således ämnat bidra till en fördjupad diskussion kring SMFs inom textilindustrin och deras arbete med, samt motiv till, CSR. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem olika företag som går under definitionen SMF och är verksamma inom textilbranschen i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av två väl inarbetade teorier; legitimitetsteorin samt intressentteorin. Utöver dessa har tidigare forskning på området tillämpats vid analysen. Detta har resulterat i ett konstaterande att det sociala och miljömässiga ansvaret som tar sig uttryck hos företagen är lika brett som hittills framtagna definitioner av CSR.

<p>Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries.</p><p>There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used.</p><p>The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS.</p><p>The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report.</p> / <p>För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder.</p><p>Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts.</p><p>Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien.</p><p>Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.</p>

Kommunikationsbranschen har belysts som en betydelsefull och normskapande aktör vad gäller Corporate Social Responsibility (CSR) som utformare av budskap i viktiga samhällsfrågor. Med bakgrund i detta syftar uppsatsen att beskriva vad inom CSR som ges fokus, vilka intressenter som kommunikationsbyråer vänder sig till och varför det kommuniceras i den utsträckning det gör i årsredovisningar och på hemsidor. En innehållsanalys av 20 svenska byråers hemsidor och årsredovisningar har genomförts, där tio stora samt tio byråer nischade inom hållbarhet studerats och analyserats med hjälp av teorier kring hållbarhet, samt intressent- och legitimitetsteorin. Slutsatsen är att det förekommer skillnader inom den svenska kommunikationsbranschen i hur CSR kommuniceras. Av de byråer som ingått i vår undersökning är det främst de nischade byråerna som aktivt engagerar sig i och kommunicerar CSR.

Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries. There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used. The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS. The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report. / För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder. Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.

Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilken är frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning. Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersöker författarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen. För att uppnå detta syfte har en kvantitativ metodansats antagits och en enkätundersökning via e-post har utförts omfattande 96 svenska börsbolag. Datainsamlingen har sammanställts som beskrivande statistik utfört i Excel. Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts om hållbarhetsredovisning och granskning. Hållbarhetsredovisning förklaras oftast med hjälp av intressent -, legitimitets – och agentteorin. Dessa förklarar även att en extern granskning av hållbarhetsredovisning har betydelse för att säkerställa för intressenterna att informationen som de delges är komplett och tillförlitlig. Detta ger möjlighet till bedömning om företaget är en bra ”samhällsmedborgare” vilket påverkar företagets legitimitet. För ägarna av företagen bevisar hållbarhetsredovisning att företagsledningen tar ansvar för företaget. Undersökningen visar att några av orsakerna till varför börsbolagen i undersökningen väljer att granska är på grund av att upprätthålla förtroendet från intressenterna och att öka legitimiteten i redovisningen. De främsta anledningarna till varför börsbolagen inte granskar är att de inte upplever att intressenterna efterfrågar det samt att denna information inte behöver kvalitetssäkras. Dessa anledningar kan kopplas till en rad olika faktorer som påverkar valet som exempelvis bransch och storlek på företaget. Där de större börsbolagen med verksamheter som har hög miljö- och social påverkan i större utsträckning väljer att granska medan de mindre börsbolagen anser att det är bättre att lägga resurserna på annat som att utveckla hållbarhetsredovisningen.

Det har blivit allt vanligare att företagen redovisar om deras miljöpåverkan samt hur de Arbetar för att minska deras miljöpåverkan. Att företag frivilligt publicerar miljöredovisningar har skapat en diskussion bland forskare, som försöker att besvara frågor som varför företag frivilligt redovisar om deras miljöpåverkan samt hur olika företagsegenskaper påverkar miljöredovisningen. Denna undersökning syftar till att testa om legitimitetsteorin kan förklara sambandet mellan samhällets miljömedvetenhet och företagens miljöredovisning samt undersöka hur egenskaperna storlek och branschtillhörighet påverkar detta samband. Undersökningen bygger på miljöredovisningar hämtade från årsredovisningar och CSR redovisningar för 144 börsnoterade svenska företag från åren 2005 och 2011.  Antalet sidor och innehållet i miljöredovisningarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av denna undersökning tyder på att legitimitetsteorin kan förklara sambandet mellan samhällets miljömedvetenhet och företagens miljöredovisning, samt att företagens storlek och branschtillhörigheten tycks påverka sambandet. Företagens storlek och branschtillhörighet tycks påverka både antalet sidor och innehållet i miljöredovisningen.