Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask: -What is the cost/benefit of assuring a sustainability report? The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves. It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated. / Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.

Syfte: Syftet i denna studie uppkom ur vårt intresse för nyckeltalsanvändning inom ett relativt nytt område som hållbarhet. Vi läste på om hållbarhetsnyckeltal och ur denna tidigare forskning inom ämnet så blev vårt syfte att skapa en ökad förståelse kring den praktiska användningen samt nyttan med hållbarhetsnyckeltal, med avseende på TBL-modellen. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forsningsmetod inom vilken personliga intervjuer har utförts på fem fallföretag. Intervjuerna spelades in och sedan jämfördes samt analyserades resultatet av dessa med det teoretiska ramverket inom studien.           Resultat & slutsats: Studien har visat på vilken praktisk användning samt nytta hållbarhetsnyckeltal har eller skulle kunna ha för företag eller organisationer. Studien har därutöver också visat på att företag och organisationer aktivt talar om hållbarhet samt att hållbarhetsfrågor är integrerade i den dagliga verksamheten.

Bakgrund: Intern styrning och kontroll är ett centralt begrepp i en organisations verksamhet och finns till för att hjälpa organisationen till en effektiv verksamhet och en tillförlitlig ekonomisk rapportering där lagar och regler efterföljs. Detta ska i sin tur hjälpa organisationen att uppnå sina mål med verksamheten. Ett flertal skandaler i såväl privat som offentlig verksamhet har uppmärksammats efter felaktigheter såsom misstag, bedrägerier och korruption begåtts. Med en god och fungerande intern kontroll hade sådana felaktigheter kunnat förhindras vilket även stärker organisationens möjligheter att nå målen med verksamheten.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kommunernas arbete med den interna kontrollen utifrån COSO-modellen.  Teoretisk referensram: Studien baseras på COSO-modellen och dess fem komponenter, kommunernas uppbyggnad och ansvar samt intressent- och legitimitetsteorin.  Metod: Denna flerfallstudie har en kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet samlades in genom fyra delvis strukturerade intervjuer där intervjuerna genomfördes med två personer från respektive kommun. Det empiriska materialet baseras även på kommunernas reglementen och andra interna dokument.   Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att Borlänge och Ludvika kommun arbetar på ett liknande sätt med den interna kontrollen. Vi kan utläsa vissa olikheter mellan kommunerna men generellt sett så sker arbetet likartat och utifrån COSO´s ramverk för intern kontroll. Studien visar på att den interna kontrollen för kommunala verksamheter syftar till att säkra en effektiv verksamhet där lagar och regler efterföljs samt bevara förtroendet hos kommunernas intressenter och framstå som legitim i medborgarnas ögon. / Background: Internal control is a central concept in an organization's operations and exists to assist the organization to become an effective operation with reliable financial reporting where laws and regulations are followed. This, in turn, will help the organization achieve their goals with the operation. Several scandals in both the private and public sectors have been noted for errors such as mistakes, fraud and corruption. With a good and functioning internal control, such errors could have been prevented, which also strengthens the organization's ability to achieve the goals of the operation.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the municipalities' work on internal control based on the COSO model.  Theoretical framework: The study is based on the COSO model and its five components, the municipalities' structure and responsibility and the theory of stakeholder and legitimacy theory.  Methodology: This multi-case study has a qualitative approach with an abductive profile. The empirical material was collected through four partially structured interviews, where the interviews were conducted with two people from each municipality. The empirical material is also based on the municipal regulations and other internal documents.  Conclusions: The conclusion of this study is that Borlänge and Ludvika municipality work in a similar way with internal control. There are some differences between the municipalities, but in general, the work is done similarly and based on the COSO framework for internal control. The study shows that the internal control of municipal functions aims to ensure an efficient operation where laws and regulations are followed and to maintain the trust of the municipal stakeholders and appear legitimate in the eyes of the citizens.

Det har blivit ett allt större fokus på företags arbete med corporate social responsibility (CSR). Denna uppsats har som syfte att studera sambandet mellan svenska allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolags CSR-arbete och mängden CSR-upplysningar i deras årsredovisningar. Dessa bolag ska både driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer och ta ett samhällsansvar, vilket skiljer dem åt från bolag som tidigare har studerats. I studien undersöks 146 bolags CSR-arbete och CSR-upplysningar genom att sekundärdata från en enkätundersökning används och genom att en innehållsanalys av bolagens årsredovisningar från 2016 utförs. Sambandet mellan de två variablerna testas sedan genom en multivariat regressionsanalys, där resultatet visar på ett positivt samband mellan CSR-arbete och CSR-upplysningar. Detta resultat analyseras utifrån legitimitetsteorin och voluntary disclosure theory (VDT), och indikerar på att den senare skulle kunna förklara de allmännyttiga bolagens val vid rapportering av CSR-upplysningar i form av att bolag som utför mycket CSR-arbete vill visa upp detta för sin omgivning.

Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller. / Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

ESG och hållbarhet är begrepp som har fått betydande uppmärksamhet under de senaste åren och utgör en viktig faktor som företag behöver beakta. ESG, en förkortning för Environmental, Social och Governance, avser att mäta hur företag hanterar och rapporterar om hållbarhetsfrågor och dess påverkan på såväl samhället som miljön. Företag utvärderas utifrån dessa faktorer och tilldelas individuella betyg för deras arbete gällande de individuella komponenterna E, S och G. Betygen för dessa tre komponenter slås sedan samman till ett helhetsbetyg - ett så kallat ESG-betyg. Det har genomförts omfattande forskning och studier för att undersöka sambandet mellan ESG-betyget och företagens finansiella prestation - dock har dessa tidigare studier visat på varierande resultat. Teknologiindustrin är en snabbt växande sektor med företag som redan i dagsläget besitter enorma mängder data. Trots att industrins idé i mångt och mycket grundas i ett immateriellt tillvägagångssätt, har den även en märkbar påverkan på vår planets fysiska miljö. Denna studies första syfte är att undersöka hur sambandet ser ut mellan ESG-betyg och finansiell prestation, i form av både redovisningsbaserad och marknadsbaserad prestation, för dessa europeiska tech-bolag. Studiens andra syfte är att undersöka hur sambandet ser ut för de individuella E-, S-, och G-betygen och de europeiska tech-bolagens redovisnings- och marknadsbaserade prestationer.  Sammanfattningsvis visade studien att G-betyget har ett tydligt samband med både redovisad prestation och marknadsbaserad prestation, medan ESG-betyget i sig inte visade ett direkt samband med den finansiella prestationen. Detta understryker vikten av att inte bara fokusera på övergripande ESG-betyg, utan även att undersöka och analysera de specifika komponenterna i ESG-betyget för att få en mer detaljerad bild av deras påverkan på företagens prestation. Studien ämnar att bidra till en ökad förståelse för betydelsen av hållbara investeringar för både företag och investerare.

Titel: Finns det något samband mellan ESG-score och finansiell prestation för företag  inom finansmarknaden i Europa? En kvantitativ studie på 52 banker i Europa. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hakki Arhan Altunsayar och Ensar BujupiHandledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – majSyftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur ESG-score påverkar den finansiella  prestationen för företag inom finansmarknaden i Europa.  Metod: Denna studie har en positivistiskt forskningsfilosofi med en hypotetiskt- deduktiv ansats. Studien innefattar en kvantitativ strategi som har genomförts med data från 52 banker inom finansmarknaden i Europa för året 2021. Studiens data är hämtad från databasen Refinitiv Eikon. Datan har sedan analyserats i statistikprogrammen SPSS och Minitab.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det förekommer ett svagt icke signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation i banker som är lokaliserade och verksamma inom Europa.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap där vi tar reda på om det råder ett samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom finansmarknaden i Europa, då tar vi specifikt hänsyn till bankerna inom marknaden, studien bidrar till forskningsområdet företagsekonomi med inriktning redovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Det krävs ytterligare forskning med andra typer av analyser och fler variabler. Detta för att kunna dra en mer omfattande slutsats om det förekommer samband mellan ESG-score och finansiella prestationer på finansmarknaden i Europa.  Nyckelord: CSR, Legitimitetsteorin, ESG, Intressentteorin, finansiella prestationer. / Title: Is there a relationship between ESG scores and financial performance of financial  market companies in Europe? A quantitative study of 52 banks in Europe Level: Final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Ensar Bujupi & Hakki Arhan Altunsayar  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May  Aim: The purpose of this study is to investigate how the ESG-score affects the financial performance of companies within the financial market in Europe.  Method: This study has a positivistic research philosophy with a hypothetical- deductive approach. The study includes quantitative strategy that has been carried out with data from 52 banks in the financial market for the year 2021. The data for the study has been taken from Refinitiv Eikon database. The data has then been analyzed in statistical programs such as SPSS and Minitab.  Results and conclusions: The results of the study show that there is a weak non- significant negative relationship between ESG ratings and financial performance in banks located and operating within Europe.  Contribution of the thesis: The study contributes to filling a research gap where we find out if there is a relationship between ESG ratings and financial performance within the financial market in Europe, then we specifically take into account the banks within the market, the study contributes to the research area of business finance with a focus on accounting.  Suggestions for future research: Further research is required with other types of analyzes and more variables. This is to be able to draw a more comprehensive conclusion if there is a connection between the ESG score and financial performance on the financial market in Europe.  Key words: CSR, Legitimacy theory, ESG, Stakeholder theory, financial performance.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har frivillig informationsgivning blivit vanligare. Den växande digitaliseringen, högre krav på mer informationsgivning från intressenter, ökade krav på hållbarhet samt ökade nivåer av granskning från omvärlden är några förklaringar till den ökade efterfrågan på frivillig informationsgivning. På grund av den växande efterfrågan har ämnet blivit intressant att studera. Syfte: Den här studien undersöker vilken kategori inom frivillig informationsgivning som är dominerande samt vilka likheter och skillnader det finns mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag när det gäller mängden av frivillig informationsgivning. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod där studien baseras på årsredovisningar från 2021 och urvalet består av 30 stora svenska börsnoterade och 30 stora svenska icke-börsnoterade aktiebolags årsredovisningar. Metoden som används för att analysera informationen är ett kodningsschema och chi-2-test. Resultat: Resultatet visar att den dominerande kategorin av frivilliga informationsgivning är “analys av föregående år” samt att det finns en skillnad mellan börsnoterade och icke-börsnoterade aktiebolag angående mängden frivillig informationsgivning. / Background: In recent decades, voluntary disclosure has become more common. The growing digitization, higher demands for more information from stakeholders, increased demands for sustainability and increased levels of audit from the outside world are some explanations for the increased demand of voluntary information provision. Due to the growing demand, the subject has become interesting to study. Purpose: This study investigates which category of voluntary disclosure is dominant and what similarities and differences exist between listed and non-listed companies in terms of the amount of voluntary disclosure. Method: The study includes a quantitative method where the study is based on annual reports from 2021 and the sample consists of 30 large Swedish listed and 30 large Swedish non-listed joint stock companies' annual reports. The method used to analyze the information is a coding scheme and Chi-square tests. Results: The results show that the dominant category of voluntary disclosure is "analysis of the previous year" and that there is a difference between listed and non-listed companies regarding the amount.

Spelbranschen är, enligt många, en kontroversiell bransch där företagens vinster motsvarar konsumenternas förluster. Spelandet kan även, till följd av spelberoende, leda till hälsoproblem. För att motverka dessa problem tog den svenska staten fram en ny lag som började gälla vid årsskiftet mellan 2018 och 2019. Huvudsyftet med lagen var att företagen skulle hjälpa till att skydda konsumenterna. En undersökning gjord av Sustainable Brand Index belyser spelbranschens stora problem gällande hållbarhet, då de flesta spelbolagen återfinns i botten på rankingen gällande hållbarhet. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att de olika spelbolagen placerar sig väldigt olika på rankingen, trots att de verkar inom samma bransch. Denna studie har, med hjälp av en kvalitativ metod, studerat sex olika spelbolag verksamma på den svenska spelmarknaden. Studien har utgått från spelbolagens hållbarhetsredovisningar för att skapa en förståelse för varför företag som verkar inom samma bransch kan uppfattas så olika gällande hållbarhet av konsumenterna. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur spelbolagens hållbarhetsredovisning påverkas av ett ökat externt tryck från staten. Studien kommer fram till att företagens val av legitimitetsstrategi i deras hållbarhetsredovisning inte kan förklara den stora skillnad i legitimitet som de får av konsumenter. Studien kunde inte heller identifiera någon direkt påverkan av det ökade externa trycket på spelbolagens hållbarhetsrapportering. Däremot fann studien mönster som indikerar att företagens val av strategi när det gäller utmaningen med att hantera sin legitimitet kan ha att göra med hur de betraktas av sina konsumenter. / The gambling industry is, according to many, a controversial industry where the companies' winnings equals the losses of their customers. Gambling may also lead to health issues for the gamblers following addiction. To counteract these problems, the Swedish state enacted a new law that came into force at the turn of the year 2018-2019. The main purpose of the law is for companies to protect their customers in different ways. A survey conducted by the Sustainable Brand Index highlights the gambling industry's major problems with sustainability, where most gambling companies are found in the absolute bottom tier of their ranking regarding sustainability. What is even more remarkable is that the different gambling companies are ranked very differently despite the fact that they operate in the same criticised industry. This study has, using a qualitative method, studied the sustainability reports from six companies operating in the Swedish gambling market to create an understanding of why companies in the same industry can be perceived so differently regarding sustainability by consumers. Another purpose of the study was to examine how the gambling companies' sustainability reporting was affected by increased external pressure from the state. The study has concluded that companies' choice of legitimacy strategy in their sustainability report cannot explain the large difference in legitimacy that they receive from their customers. The study also did not find any direct impact by the increased external pressure in the companies' sustainability reports. On the other hand, the study found patterns between how they handle the challenges of managing legitimacy and how they are perceived by consumers.