<p>Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilken</p><p>är frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning.</p><p>Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersöker</p><p>författarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen. För att uppnå detta syfte har en kvantitativ</p><p>metodansats antagits och en enkätundersökning via e-post har utförts omfattande 96 svenska börsbolag. Datainsamlingen har sammanställts som beskrivande statistik utfört i Excel.</p><p>Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts om hållbarhetsredovisning och granskning. Hållbarhetsredovisning förklaras oftast med hjälp av intressent -, legitimitets – och</p><p>agentteorin. Dessa förklarar även att en extern granskning av hållbarhetsredovisning har betydelse för att säkerställa för intressenterna att informationen som de delges är komplett</p><p>och tillförlitlig. Detta ger möjlighet till bedömning om företaget är en bra ”samhällsmedborgare” vilket påverkar företagets legitimitet. För ägarna av företagen bevisar hållbarhetsredovisning</p><p>att företagsledningen tar ansvar för företaget.</p><p>Undersökningen visar att några av orsakerna till varför börsbolagen i undersökningen väljer att granska är på grund av att upprätthålla förtroendet från intressenterna och att öka legitimiteten</p><p>i redovisningen. De främsta anledningarna till varför börsbolagen inte granskar är att de inte upplever att intressenterna efterfrågar det samt att denna information inte behöver kvalitetssäkras. Dessa anledningar kan kopplas till en rad olika faktorer som påverkar</p><p>valet som exempelvis bransch och storlek på företaget. Där de större börsbolagen med verksamheter som har hög miljö- och social påverkan i större utsträckning väljer att granska medan de mindre börsbolagen anser att det är bättre att lägga resurserna på annat som</p><p>att utveckla hållbarhetsredovisningen.</p>

Att leva upp till intressenters krav och förväntningar anses nödvändigt för att organisationer ska kunna bedriva sin verksamhet. Det tillstånd som råder när företagets värdesystem är i linje med samhällets kallas legitimitet och processen som leder till att en organisation bedöms som legitim kallas legitimering. Förväntningar och krav från intressenter förändras ständigt och under de senaste åren har intressenters ökade förståelse för bland annat miljöproblem, lett till en större medvetenhet om arbetet inom hållbar utveckling. Detta har bidragit till en press på organisationer och företag vad gäller deras ansvar och skyldigheter att rapportera kring deras påverkan på dessa områden. Pressen har resulterat i att de flesta större företag producerar årliga hållbarhetsrapporter och då det saknas lagar och regler för hur dessa rapporter ska se ut använder sig företag av frivilliga principer och riktlinjer vid framtagandet av rapporten.Syftet med studien är att öka förståelsen för hur legitimitetsteorin kan förklara motiven till att upprätta en hållbarhetsrapport, samt fördjupa diskussionen kring hur innehållet i rapporten används som ett legitimeringsverktyg. Forskningsfrågan som besvaras är hur legitimitets-teorin kan förklara en hållbarhetsrapports motiv och innehåll och för att uppfylla syftet har en kvalitativ studie genomförts och ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats. I studien genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra hållbarhetschefer och tre hållbarhetskonsulter. Empirin bygger dels på information som intervjuerna genererat, och dels på information hämtad från organisationen GRI.Under studien framkom flera motiv till en hållbarhetsrapports upprättande, och flera faktorer som påverkar en hållbarhetsrapports innehåll identifierades. Det faktum att intressenterna har fått en större påverkan över innehållet var tydligt, vilket flera forskare skulle beskriva som en mognad i rapporteringsprocessen. Detta betyder dock inte att det är en problembefriad process, utan svårigheten i att inkludera och prioritera ”rätt” information verkar kvarstå enligt flera av våra respondenter. Vidare visade resultatet på att innehållet speglas av en önskan om att organisationen ska fortsätta att vara legitim, och att rapporten även används som ett verktyg för att reparera skadad legitimitet. Ett primärt fokus på att rapportera om det som är av störst väsentlighet innebär enligt några respondenter en större valfrihet över vad som ska rapporteras. Andra respondenter menar att företag nu inte kan undvika att vara transparenta om känslig information. Legitimitetsteorin kan även förklara valet att utelämna känslig information, då det vid ett offentliggörande finns en risk att legitimiteten kan hotas. Det finns med andra ord ett dilemma som innebär att företag måste vara transparanta för att ha möjlighet att erhålla eller bibehålla legitimitet, samtidigt som transparensen i sig kan leda till en legitimitetskris. / The ability to live up to stakeholders’ requirements and expectations is considered a necessity for organizations in order to manage their business. The condition that exists when the company's value system is in line with the society’s value system is called legitimacy, and the process leading to an organization being deemed as legitimate is called legitimation. Expectations and demands of stakeholders are constantly changing, and stakeholders' increased understanding of e.g. environmental problems has led to a greater awareness of sustainable development in organizations. This has contributed to a pressure on organizations and companies regarding their responsibilities and obligations to report on their impact in these areas. The pressure has resulted in annual sustainability reports from companies of a greater size. In the absence of laws and regulations for how these reports should be prepared, companies use voluntary principles and guidelines when developing the report.The purpose of this study is to increase the understanding of how legitimacy theory can explain the motives for establishing a sustainability report, and to deepen the discussion of how the content of the report is being used as a legitimization tool. The research question to be answered is how legitimacy theory can explain a sustainability report's incentives and content and to fulfill the purpose of the study, a qualitative method was carried out and a hermeneutic perspective was applied. Seven semi-structured interviews were conducted and four sustainability managers and three sustainability consultants took part. The empirical data were based on the information generated from the interviews and on the information obtained from the GRI-organization.The study revealed numerous reasons for a sustainability report's existence, and several factors affecting the sustainability report's contents were identified. The fact that stakeholders have a major influence over the content was clear, and several scientists would describe this as a maturity in the reporting process. However, this does not mean that this is a process without difficulties or problems, and troubles to select and prioritize the 'right' information remain. Furthermore, the results showed that the content is mirrored by a desire for the organization to continue to be legitimate, and that the report is also being used as a tool to repair damaged legitimacy. A primary focus on reporting on what is of greatest materiality means according to some respondents a greater choice of what to report. Other respondents believe that this will force companies to be transparent of sensitive information. Legitimacy theory provides an explanation for the choice to exclude sensitive information, since publication of negative information can endanger the perception of the company and the legitimacy can be threatened. In other words, there is a dilemma which means that companies[III]must be transparent in order to obtain or maintain legitimacy, while transparency in itself can lead to a crisis of legitimacy.This thesis is written in Swedish.

Titel: En kvantitativ studie som undersöker om det finns något samband mellan hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning i svenska kommuner.   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Tobias Larsson och Emil Molin   Handledare: Fredrik Hartwig   Datum: 2018 – Mars   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan kommuners hållbarhetsarbete och dess hållbarhetsredovisning och om det skett någon förändring av hållbarhetsredovisningen över tid.   Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. Studien har använt sig av en kvantitativ metod med två frågeställningar som hjälp för att besvara studiens syfte. Populationen består av 40 kommuner från topp- och bottenskiktet sett till hur de presterat miljömässigt 2016. En innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar har studerats för dessa kommuner år 2012 och 2016, vilket ger studien 80 observationer.   Resultat och slutsats: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning, bättre hållbarhetsarbete tenderar till en bättre hållbarhetsredovisning hos kommunerna. Studien visar även att det skett en positiv förändring i kommunernas sätt att hållbarhetsredovisa mellan åren 2012 och 2016.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att den undersöker om det föreligger något samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning samt att se om det skett någon förändring i kommunernas sätt att redovisa över tid. Då tidigare studier har behandlat främst företag i detta avseende var det därför intressant att studera svenska kommuner.   Förslag till vidare forskning: Framtida studier skulle kunna undersöka andra samband mellan kommuners hållbarhetsredovisning. Exempelvis vad som mer påverkar kommunerna att hållbarhetsredovisa utförligare och vidare studier skulle även kunna titta på alla kommuner i Sverige. / Title: A quantitative study that investigates if there is any link between sustainability work and sustainability reporting in Swedish municipalities.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Tobias Larsson och Emil Molin   Supervisor: Fredrik Hartwig   Date: 2018 - March Aim: The aim of this study is to investigate if there is a link between municipal sustainability work and their sustainability report and if there has been any change in the sustainability reports over time.   Method: The study is based on the positivist research philosophy with a deductive approach. This study has used a quantitative method with two questions to help answer the the purpose of the study. The population in this study consists 40 municipalities from the top and bottom, view of how they performed in the environment 2016. A content analysis of annual reports and sustainability reports has been studied for these municipalities in 2012 and 2016, giving the study 80 observations.   Results and conclusion: The study shows that there is a positive correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting, better sustainability efforts tend to improve the sustainability report of the of the municipalities. The study also shows that there has been a positive change in municipalities ways of sustainability reporting between 2012 and 2016.   Contributions of the thesis: The study’s contribution is that it investigates whether there is any correlation between municipal sustainability work and sustainability reporting and to see if there has been any change in the municipalities way of reporting over time. As previous studies have primarily addressed companies in this regard, it was therefore interesting to study Swedish municipalities.   Suggestions for further research: Future studies could investigate other links between municipal sustainability reporting. What other things than sustainability work tends to affect sustainability reporting in swedish municipalities and future studies could also look at all 290 municipalities in Sweden.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan antalet kvinnliga styrelsemedlemmar och mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan den kritiska massan om tre kvinnliga styrelse-medlemmar och mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och en regressionsanalys. Efter analysering av den insamlade datan kan slutsatsen dras att det finns ett positivt samband mellan antalet kvinnliga styrelsemedlemmar och mängden hållbarhetsredovisning som företag publicerar. Däremot finns inget signifikant samband mellan den kritiska massan om tre kvinnor och mängden hållbarhetsredovisning som företag publicerar.

I denna uppsats har två företag, Arla och Oatly AB:s hållbarhetsrapporter granskats för att ta reda på om ett företag som påstår sig följa GRI:s riktlinjer har bättre kvalitativ information i sin hållbarhetsrapport än ett företag som inte följer dessa riktlinjer. GRI står för Global Reporting Initiative, vilket är en oberoende organisation som grundades år 1997. De utvecklar standarder för företag runt om i världen gällandes hållbarhetsrapportering. Syftet med studien är att jämföra hållbarhetsrapporter mellan två företag som är substitut till varandra för att undersöka hur det skiljer sig åt när det ena bolaget följer GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsrapporter och det andra inte gör det. För att undersöka detta har en modell utvecklats som ett hjälpmedel för att besvara vår forskningsfråga som är: Har ett företag som följer GRI:s riktlinjer bättre kvalitativ information i sin hållbarhetsredovisning (avseende hållbarhetsfrågor) än ett företag som inte rapporterar enligt GRI:s riktlinjer? Resultatet av studien visar att Arla har bättre kvalitativ information men att skillnaden inte var så stor. Studiens teoretiska bidrag är ett alternativt sätt att mäta kvalitativ information i hållbarhetsrapporter. Det ger också en ökad förståelse för att intressenter bör vara kritiska med vad företag förmedlar. Förslag till framtida forskning kan vara att undersöka flera företag inom samma bransch och se om resultaten blir likvärdiga.

Hållbarhet har blivit allt mer aktuellt i dagens samhälle. Den framväxande kunskapen har bidragit till att företag redovisar sitt hållbarhetsarbete i en allt större omfattning. En viktig del av samhället är bostadsutvecklare, vilka även står för en stor del Sveriges utsläpp idag. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken förändring som skett gällande omfattningen av bostadsutvecklare hållbarhetsredovisningar. Studien sträcker sig över åren 2009-2019 och JM:s, HSB:s och Riksbyggens hållbarhetsredovisningar har analyserats genom ett kodningsschema. Även hur frekvent förekommande fotografier var i hållbarhetsredovisningarna har studerats. Studien finner att begreppsanvändandet generellt sett har ökat såväl som antalet sidor som hållbarhetsredovisningarna presenteras på. Däremot går det inte att dra några tydliga slutsatser beträffande hur fotografier används hållbarhetsredovisningarna.

Studien visar att materialitetsanalys till viss del redan sker i kommunal verksamhet när de upprättar hållbarhetsredovisning. Däremot är denna i många fall mycket ostrukturerad och i vissa fall reflekterar inte kommunerna över att de prioriterar information. Materialitetsanalysen som utfördes av kommunerna visade dels att Agenda 2030-nyckeltalen som är ämnade att användas och implementeras i sin helhet i många fall är svårhanterlig med grund i kommunernas självstyre och unika sammanhang. Vidare visade studien att materialitetsanalysen kan vara användbar för att hitta de nyckeltal bland Agenda 2030-nyckeltalen som faktiskt är användbara för en specifik kommun. Detta eftersom vad som är att anse som materiellt eller inte till största del verkar vara helt beroende på varje enskild kommuns egen uppfattning. Vad som statuerar ett materiellt nyckeltal är alltså mycket beroende på varje enskild kommun. Däremot är det viktigt för kommunerna att nyckeltalet faktiskt går att arbeta med. Huruvida kommunen tidigare haft fram- eller motgångar med nyckeltalet tycks inte vara av någon större vikt. Matrisen låter också kommunerna reflektera kring och analysera nyckeltalen vilket kan utgöra ett gott komplement till nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Kommunerna är bekanta med Agenda 2030 och vikten av att implementera denna i sin hållbarhetsredovisning. Materialitetsanalysen tillåter detta att ske systematiskt och är användbart för att ta hänsyn till varje kommuns förutsättningar. På så vis närmar sig kommunerna materiella hållbarhetsredovisningar med substans snarare än generella kopior av varandra med intetsägande nyckeltal. Detta innebär också att legitimitetsgapet mot samhället minskas. Explicit tryck i form av lagar för att driva på kommunal hållbarhetsredovisning medför risker. Detta kan bestå av att information tas med för att tillgodose ett lagkrav och inte för att det är materiellt. Materialitetsanalysen har en plats i kommunal hållbarhetsredovisning, detta är möjligt utan att tvinga dit den med lagar. Genom att belysa användbarheten och det värde en strukturerad analys av nyckeltal eller annan information ger hållbarhetsredovisningen kan också en norm bildas som främjar kvalitet framför inställsamhet. / The study shows that materiality analysis to some extent already takes place in municipal activities when they prepare sustainability reports. However, in many cases this is unstructured and in some cases the municipalities do not reflect on the fact that they prioritize information. The materiality analysis carried out by the municipalities showed that the Agenda 2030 key figures that are intended to be used and implemented in their entirety are in many cases difficult to handle and not suitable as a national standard based on the municipalities' autonomy and unique contexts. Furthermore, the study showed that the materiality analysis can be useful for finding the key figures among the Agenda 2030 key figures that are useful for a specific municipality. This is because what is to be regarded as material or not largely seems to be dependent on each individual municipality's own perception. What constitutes a material key figure is thus highly dependent on each individual municipality. On the other hand, it is important for the municipalities that the key figure is operational. Whether the municipality has previously had successes or setbacks with the key figure does not seem to be of any major importance to if it is to be regarded material or not.The matrix also allows the municipalities to reflect on and analyze the key figures, which can be a good complement to the key figures in the sustainability report. The municipalities are familiar with Agenda 2030 and the importance of implementing this in their sustainability report. The materiality analysis allows this to take place systematically and is useful for considering the conditions of each municipality. In this way, the municipalities approach material sustainability reports with substance rather than general copies of each other with bland key figures. Doing this will help the municipal to reduce the legitimacy gap. Explicit pressure in the form of laws to push for municipal sustainability reporting entails risks. This may consist of information being disclosed to satisfy a legal requirement and not because it is material. The materiality analysis has a place in municipal sustainability reporting, and it can take this without being forced to do so by laws. By highlighting the usefulness and the value that a structured analysis of key figures or other information provides in the sustainability report, a norm can also be formed that promotes quality over conformity in municipal sustainability reporting.

AbstractTitle: Preparations of Municipal Property Companies: A Case Study of the Implementationof the New EU Directive CSRD.Level: C-thesis for bachelor's degree in Business AdministrationAuthors: Olle Detter och Oscar RunessonSupervisor: Jean Claude MutigandaDate: 2024 - JanuaryPurpose: The purpose of this study is to contribute to creating an understanding of howcompanies prepare for the new EU directive CSRD.Method: This study is based on a case study of the municipal group company Örebro RådhusAB and its subsidiaries ÖBO and Örebroporten. The study adopts a qualitative approach withan inductive research approach. The empirical data for the study were collected through sixsemi-structured interviews. Subsequently, the empirical material has been analyzed andcompared with previous research.Empirical Analysis and Conclusion: The implementation process of CSRD within the realestate sector has contributed to significant changes among companies. Through collaborationwith other businesses, municipalities, and external stakeholders, real estate companies haveendeavored to interpret the upcoming framework and establish a new industry standard.Consequently, CSRD is expected to contribute to a more stringent framework, enhancingtransparency and clarity in reporting.Contribution of the study: The study illuminates the implementation process of CSRDwithin the real estate sector, providing insights into how companies adapt to this directive. Bypresenting challenges and benefits, the investigation offers valuable perspectives on theanticipated consequences of the directive.Suggestions for future research: In future research, it would be interesting to conduct acritical analysis of the implementation process when the directive becomes mandatory. Thiscould involve analyzing whether companies view their strategies positively. Additionally, arecommended avenue for further research is to explore economically-oriented studiesinvestigating the financial implications of CSRD implementation. Examining how companieshave successfully adhered to the directives after being compelled to implement them is alsosuggested.Keywords: Sustainability reporting, CSR, CSRD, legitimacy theory, stakeholder theory andsignaling theory. / SammanfattningTitel: Kommunala fastighetskoncerners förberedelser: En fallstudie av implementeringen avdet nya EU-direktivet CSRD.Nivå: C-uppsats för kandidatexamen inom FöretagsekonomiFörfattare: Olle Detter och Oscar RunessonHandledare: Jean Claude MutigandaDatum: 2024 - januariSyfte: Denna studie syftar till att skapa en förståelse av hur företag förbereder sig inför detnya EU-direktivet CSRD.Metod: Denna studie utgår från en fallstudie på det kommunala koncernbolaget Örebrorådhus AB och dess dotterbolag ÖBO (Örebrobostäder) och Örebroporten. Studien har ettkvalitativt angreppssätt där en induktiv forskningsansats har använts. Studiens empiriska dataär insamlad genom sex stycken semistruturerade intervjuer. Därefter har det empiriskamaterialet analyserats och ställts mot tidigare forskning.Empirisk analys och slutsats: Implementeringsprocessen av CSRD inom fastighetssektornhar bidragit med betydande förändringar bland företagen. Genom samarbete med andraföretag, kommuner och externa aktörer, har fastighetsbolagen strävat efter att tolka detkommande ramverket och etablera en ny branschstandard. CSRD förväntas därmed bidramed ett striktare ramverk som bidrar till ökad transparens och tydlighet inom redovisningen.Studiens bidrag: Studien belyser implementeringsprocessen av CSRD inomfastighetssektorn och ökar förståelsen för hur företag anpassar sig till detta direktiv. Genomatt presentera utmaningar och fördelar ger undersökningen insikter om förväntadekonsekvenser av direktivet.Förslag till fortsatt forskning: Vid framtida vidare forskning är det intressant att undersökaen kritisk analys av implementeringsprocessen när direktivet är tvingande. Det går då attanalysera om företagen ser positivt på sin strategi. Ytterligare rekommendation för vidareforskning är att undersöka en ekonomiskt inriktad forskning där de ekonomiskakonsekvenserna av CSRD-implementeringen undersöks. Även att studera hur företagen harföljt direktiven på ett framgångsrikt sätt efter de blivit tvingade att implementera dem.Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, CSRD, legitimitetsteorin, intressentteorin ochsignaleringsteorin.

Date: 2024-05-29 Level:  Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution:   School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: John Andersson  Philip Brander  Rasmus Olsson                (84/01/19)          (02/01/13)      (97/04/03) Title:    Grow or wither, the impact of green reporting on profitability Supervisor:    Angelina Sundström  Keywords:    Sustainability reporting, profitability, legitimacy theory, signaling theory,    stakeholder theory Research questions   Does more frequent mention of sustainability keywords in companies'    sustainability report increase their profitability? Purpose:    The purpose of this thesis is to examine if there is a relationship    between sustainability reporting and profitability in Swedish companies   listed on the stock exchange. Method:   The thesis applies a quantitative method where 120 companies listed on   Large- and Small Cap constituted the population. The study performed a   regression analysis that examined the relationship between    sustainability reporting and profitability. Conclusion:    The regression analysis was based on 113 companies and the findings   show that there is a positive significant relationship between    sustainability reporting and the operating margin. The study also found   that there is a negative significant relationship between sustainability   reporting and return on equity.