Bakgrund: Under de senaste decennierna har frivillig informationsgivning blivit vanligare. Den växande digitaliseringen, högre krav på mer informationsgivning från intressenter, ökade krav på hållbarhet samt ökade nivåer av granskning från omvärlden är några förklaringar till den ökade efterfrågan på frivillig informationsgivning. På grund av den växande efterfrågan har ämnet blivit intressant att studera. Syfte: Den här studien undersöker vilken kategori inom frivillig informationsgivning som är dominerande samt vilka likheter och skillnader det finns mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag när det gäller mängden av frivillig informationsgivning. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod där studien baseras på årsredovisningar från 2021 och urvalet består av 30 stora svenska börsnoterade och 30 stora svenska icke-börsnoterade aktiebolags årsredovisningar. Metoden som används för att analysera informationen är ett kodningsschema och chi-2-test. Resultat: Resultatet visar att den dominerande kategorin av frivilliga informationsgivning är “analys av föregående år” samt att det finns en skillnad mellan börsnoterade och icke-börsnoterade aktiebolag angående mängden frivillig informationsgivning. / Background: In recent decades, voluntary disclosure has become more common. The growing digitization, higher demands for more information from stakeholders, increased demands for sustainability and increased levels of audit from the outside world are some explanations for the increased demand of voluntary information provision. Due to the growing demand, the subject has become interesting to study. Purpose: This study investigates which category of voluntary disclosure is dominant and what similarities and differences exist between listed and non-listed companies in terms of the amount of voluntary disclosure. Method: The study includes a quantitative method where the study is based on annual reports from 2021 and the sample consists of 30 large Swedish listed and 30 large Swedish non-listed joint stock companies' annual reports. The method used to analyze the information is a coding scheme and Chi-square tests. Results: The results show that the dominant category of voluntary disclosure is "analysis of the previous year" and that there is a difference between listed and non-listed companies regarding the amount.

Spelbranschen är, enligt många, en kontroversiell bransch där företagens vinster motsvarar konsumenternas förluster. Spelandet kan även, till följd av spelberoende, leda till hälsoproblem. För att motverka dessa problem tog den svenska staten fram en ny lag som började gälla vid årsskiftet mellan 2018 och 2019. Huvudsyftet med lagen var att företagen skulle hjälpa till att skydda konsumenterna. En undersökning gjord av Sustainable Brand Index belyser spelbranschens stora problem gällande hållbarhet, då de flesta spelbolagen återfinns i botten på rankingen gällande hållbarhet. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att de olika spelbolagen placerar sig väldigt olika på rankingen, trots att de verkar inom samma bransch. Denna studie har, med hjälp av en kvalitativ metod, studerat sex olika spelbolag verksamma på den svenska spelmarknaden. Studien har utgått från spelbolagens hållbarhetsredovisningar för att skapa en förståelse för varför företag som verkar inom samma bransch kan uppfattas så olika gällande hållbarhet av konsumenterna. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur spelbolagens hållbarhetsredovisning påverkas av ett ökat externt tryck från staten. Studien kommer fram till att företagens val av legitimitetsstrategi i deras hållbarhetsredovisning inte kan förklara den stora skillnad i legitimitet som de får av konsumenter. Studien kunde inte heller identifiera någon direkt påverkan av det ökade externa trycket på spelbolagens hållbarhetsrapportering. Däremot fann studien mönster som indikerar att företagens val av strategi när det gäller utmaningen med att hantera sin legitimitet kan ha att göra med hur de betraktas av sina konsumenter. / The gambling industry is, according to many, a controversial industry where the companies' winnings equals the losses of their customers. Gambling may also lead to health issues for the gamblers following addiction. To counteract these problems, the Swedish state enacted a new law that came into force at the turn of the year 2018-2019. The main purpose of the law is for companies to protect their customers in different ways. A survey conducted by the Sustainable Brand Index highlights the gambling industry's major problems with sustainability, where most gambling companies are found in the absolute bottom tier of their ranking regarding sustainability. What is even more remarkable is that the different gambling companies are ranked very differently despite the fact that they operate in the same criticised industry. This study has, using a qualitative method, studied the sustainability reports from six companies operating in the Swedish gambling market to create an understanding of why companies in the same industry can be perceived so differently regarding sustainability by consumers. Another purpose of the study was to examine how the gambling companies' sustainability reporting was affected by increased external pressure from the state. The study has concluded that companies' choice of legitimacy strategy in their sustainability report cannot explain the large difference in legitimacy that they receive from their customers. The study also did not find any direct impact by the increased external pressure in the companies' sustainability reports. On the other hand, the study found patterns between how they handle the challenges of managing legitimacy and how they are perceived by consumers.

Thinking sustainably is becoming increasingly important among companies. Today, there are demands from both stakeholders and the law to conduct sustainable operations. Companies have a social and ethical responsibility to achieve competitive advantage and a good corporate reputation. This is one reason why more and more companies today establish sustainability reports for their operations. It can be questioned whether the sustainability report is sufficient or if it is deficient. This study describes and explains the content of the sustainability report by analyzing the adequacy of the report and how it may develop in the near future. The essay is based on interviews with eleven respondents who are divided into four professional groups, accountants, companies, investors and academics. These professional groups have contributed an external and internal perspective to the sustainability report, which has provided a deeper understanding of the subject. The essay is based on a qualitative method with a deductive approach. There, the data material has been analyzed with the help of the theory section in order to be able to answer the essay's purpose and questions. The conclusion of the study is that the sustainability report is deficient, which is due to a lack of framework and regulation. The new regulation and framework of the future is well needed, but there is a clear doubt about the implementation.

Korruption är ett problem som påverkar samhällen över hela världen. Företag spelar en viktigroll i kampen mot korruption. För företag är hållbarhetsredovisningen ett sätt att visa ochförklara vad företaget har åstadkommit i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling.Tidigare studier tyder på att det finns en brist på transparens och att sekretessnivån är höggällande korruption. Studierna tyder även på att olika faktorer kan påverka mängdenantikorruption som avslöjas inom hållbarhetsredovisningarna. Denna uppsats syfte är därföratt ta reda på vilken information om antikorruption som upplyses i hållbarhetsredovisningarinom företag som är noterade på Nasdaq Stockholm samt att utforska hur olika faktorerpåverkar mängden information som avslöjas i företagens hållbarhetsredovisningar. För attförklara avslöjanden om antikorruptionsupplysningar används legitimitetsteorin ochintressentteorin som synsätt. Uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt baseras på enkvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats och genomfördes med ettslumpmässigt urval på 96 företag som tillämpar GRI-standards i sin hållbarhetsredovisning.Resultatet visar transparens när det gäller att företag informerar och utbildar omantikorruption, men det finns brister i transparens när det gäller riskanalyser och åtgärder somföretaget skulle ha tagit vid korruptionsrelaterade aspekter. Vidare konstaterar uppsatsen attföretagsstorleken är en betydande faktor på mängden antikorruptionsupplysningar somavslöjas, detta innebär att större företag redovisar mer och mer utförligt information.Uppsatsen bidrar till forskning om kampen mot korruption i företagets sociala ansvar.Dessutom bidrar uppsatsen med kunskap om antikorruptionsupplysningar som är en del avhållbarhetsrapporteringen inom svenska företag, som är kopplat till GRI 205-standarden.Uppsatsen tillhandahåller nya empiriska data. / Corruption is a problem that affects societies all over the world where companies play animportant role in the fight against corruption. Sustainability reports are a way for companiesto show and explain what they have achieved in their work for a long-term sustainabledevelopment. Previous studies indicate that there is a lack of transparency and that the levelof secrecy regarding corruption is high. They also suggest that different factors can influencethe amount of anti-corruption that is disclosed in the sustainability reports. This essaytherefore aims to find out what information about anti-corruption is disclosed in sustainabilityreports within companies that are listed on Nasdaq Stockholm and to explore how differentfactors affect the amount of information disclosed in the companies' sustainability reports. Toexplain disclosures of anti-corruption information, the legitimacy theory and the stakeholdertheory are used as approaches. The paper's methodological approach is based on aquantitative content analysis with a deductive research approach and was carried out with arandom sample of 96 companies that apply GRI standards in their sustainability reporting.The result shows transparency when it comes to companies informing and educating aboutanti-corruption, but there are gaps in transparency when it comes to risk analyzes andmeasures that the company would take in the event of corruption-related aspects.Furthermore, the paper states that company size is a significant factor in the amount ofanti-corruption information that is disclosed, this means that larger companies report moreand detailed information. The paper contributes to research on the fight against corruption incorporate social responsibility. In addition, the paper contributes knowledge ofanti-corruption disclosures as part of sustainability reporting within Swedish companies,which is linked to the GRI 205 standard. Hence, the paper contributes by providing newempirical data.

Syfte: Det finns idag en förväntan från ägare, kunder och andra intressenter att företag ska rapportera sitt hållbarhetsarbete då hållbarhet vanligtvis syftar till att ta ansvar för sina egna behov samtidigt som den framtida generationen står i fokus. Banksektorn spelar en stor roll i samhället genom deras roll som kapitalleverantörer för den globala utvecklingen, vilket leder till att det också finns ett stort intresse av att de arbetar med hållbarhetsfrågor. En hållbar banksektor är av väsentlig betydelse för ett lands hållbarhetsmål och fortsatta utveckling. Syftet med studien är därmed att undersöka sambandet mellan bankers hållbarhetsprestation, mätt med SOC-Score, och lönsamheten inom den globala banksektorn med fokus på socialt ansvar. Metod: Detta är en kvantitativ studie utförd med en hypotetisk-deduktiv ansats. Sekundärdata har samlats in från Thomson Reuters databas Refinitiv Eikon där 341 banker har analyserats med en longitudinell design för åren 2016–2020. Univariat, bivariat samt multivariat analys av sekundärdata har skett i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att det saknas signifikant samband mellan SOC-Score och de beroende variablerna ROA och ROE på den globala banksektorn. Detta medför att studien inte kan dra några direkta slutsatser om det finns ett positivt samband eller inte mellan dessa variabler. Trots att studien saknar signifikant samband, visar studiens regressionsanalyser ändock på att SOC-Score och lönsamheten har en mer negativ relation än en positiv. Examenarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad kunskap gällande sambandet mellan finansiell prestation och socialt hållbarhetstagande inom den globala banksektorn. Vi författare hoppas även kunna främja ett mer hållbart arbetssätt.  Förslag till fortsatt forskning: Trots att studien inte genererade ett signifikant samband i banksektorn, visade studiens resultat på ett negativt samband mellan lönsamheten och SOC-score. Det vill säga att det uppstår en kostnad att hållbarhetsrapportera. Vi författare anser att det hade varit intressant att jämföra banker som inte hållbarhetsrapporterar, för att se om de bankerna har sämre lönsamhet än de banker som hållbarhetsrapporterar. Även om det är kostsamt att arbeta med hållbarhet, kanske det ändå är mer lönsamt än att inte göra det alls. Vidare skulle även avgränsningar kunna göras, eventuellt att fokusera på ett visst land eller världsdel.

Bakgrund: Företag är bevisligen kritiserade för sin kommunikation till intressenter. Dessutom råder informationsasymmetri vilket försvårar intressenters bedömning av företagets faktiska prestation. Att företag tenderar att använda sig av symboliska hävdanden försvårar intressenters bedömning av företagets faktiska prestation. Det visar sig därutöver att inte ens regleringar kan slå vakt inför företags tendens att agera symboliskt och på så vis legitimera sina handlingar. Motsatsvis innebär substantiell kommunikation att företag förankrar informationen till praktiken.  Syfte: Rapporten syftar till att uppnå en förståelse för om företag tenderar att använda substantiella eller symboliska verktyg inom ramen för sin informationsdelgivning vid inträffandet av en skandal. Vidare ämnas att uppnå en förståelse huruvida ett av dessa verktyg förekommer mer frekvent beroende på om skandalen baseras på finansiella eller icke-finansiella grunder, samt att se empirin ur perspektivet av legitimitetsteorin.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och antar ett deduktivt angreppssätt. Genom en dokumentanalys sorteras materialet efter koder för att dra slutsatser om företagets kommunikation.  Slutsats: Företagen i urvalet tenderar att använda symboliska verktyg efter skandalen. Det visar sig dessutom att det inte åskådliggörs någon skillnad mellan företag drabbade av en finansiell eller en icke-finansiell skandal. / Background: Companies are demonstrably criticized for their communication to stakeholders. In addition, there is information asymmetry, which makes it difficult for stakeholders to assess the company's actual performance. The fact that companies tend to use symbolic claims makes it difficult for stakeholders to assess the company's actual performance. It also turns out that even regulations cannot guard against the tendency of companies to act symbolically and thus legitimize their actions. Conversely, substantial communications means that companies anchor the information to practice.  Purpose: The report aims to achieve an understanding if companies tend to use substantive or symbolic tools in the context of their information disclosure in the event of a scandal. The aim is to achieve an understanding of whether one of these tools occurs more frequently depending on if the scandal is based on financial or non-financial grounds, as well as to see the empirical evidence from the perspective of legitimacy theory.  Method: The study is based on a qualitative research method and adopts a deductive approach. Through a document analysis, the material is sorted according to codes in order to draw conclusions about the company's communication.  Conclusion: The companies in the sample tend to use symbolic tools after a scandal. It also turns out that no difference is illustrated between companies affected by a financial or a non-financial scanda

Titel: ESG och finansiell prestationNivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomiFörfattare: Emma Isaksson och Jonna RemmelHandledare: Asif M. HuqDatum: 2024 - MajSyfte: Hållbar utveckling är en viktig fråga för såväl investerare som institutioner. Det medför attföretag måste balansera ekonomisk lönsamhet och hållbarhet, både på kort och lång sikt. Covid19 pandemin har ökat intresset för hur hållbarhet påverkar den finansiella prestationen, menforskningen om sambandet mellan ESG och den finansiella prestationen har gett tvetydiga resultat.Då Sverige hade ett annorlunda angreppssätt under pandemin blir syftet med denna studie attundersöka svenska börsnoterade företags finansiella prestationer efter covid-19 pandemin utifrånESG-värderingar.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats medsekundärdata från Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. Studien omfattar 76 finansiellaföretag från länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland under räkenskapsåren 2017-2023.Datan har analyserats genom statistikprogrammen IBM SPSS samt STATA, där en univariat,bivariat och multivariat analys har tillämpats.Resultat och slutsats: Studien antyder att det inte finns några signifikanta skillnader mellanSverige och de övriga nordiska länderna när det gäller sambandet mellan ESG- betyg samt desstre pelare och finansiell prestation efter covid-19.Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att bygga vidare på tidigare forskning av sambandetmellan ESG och covid-19 genom att fördjupa kunskapen om hur hållbarhetsstrategier, somfokuserar på ESG-betyg, påverkar företags finansiella prestationer efter covid-19. Studien ger nyainsikter och resultat som kan gynna jämförelsen mellan olika branscher.Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie inte fann signifikanta samband utifrån urvalethade det varit intressant att replikera studien med ett utökat urval för att se om resultaten blir mersignifikanta. Då de nordiska länderna liknar varandra hade det varit intressant att studera om detfinns en skillnad mot andra europeiska länder som eventuellt skiljer sig mer. Till sist hade det varitintressant att skilja på Norge, Finland och Danmark för att studera skillnaderna mellan ländernamer djupgående.Nyckelord: Covid-19, ESG (Environmental, Social, and Governance), finansiella prestationer,intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionell teori, nordiska länder.

Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.     Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion. En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.   Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance. För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.   Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.      Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv. En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål.  Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR-engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro. / Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.   Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.   Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line.    Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog.    Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy.  A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part. When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. / Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

Titel: Hållbarhetsrapportering kontra hållbarhetsprestation - En fallstudie om ICA Sveriges miljöarbete  Bakgrund och problem: Oron angående världens miljöpåverkan har ökat på senare tid och ett område som fått mycket uppmärksamhet gällande hållbarhetsfrågor är konsumtion, där just livsmedelskonsumtion står för en stor del av världens miljöpåverkan. Då ICA är Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln har de stor möjlighet att bidra till arbetet för ett mer hållbart samhälle. ICA har dessutom tydligt uppställda mål och visioner kring hållbarhet som presenteras i deras externa hållbarhetsrapport, där de vill visa att de tar ansvar och samtidigt vill förbättra verksamheten inom miljömässiga hållbarhetsaspekter. Vidare finns det olika teorier som förklarar företags olika rapporteringsbeteende utifrån sanningshalten i dessa. Greenwashing har blivit ett ökande fenomen i samhället där företag försöker förmedla en bild av sig själva där de presterar bättre angående hållbarhetsaspekter än vad de egentligen gör. Med detta till grund finns det intresse att undersöka ifall ICAs prestationer verkligen överensstämmer med det som ICA rapporterar externt i hållbarhetsrapporten. Vidare kan det finnas svårigheter att få samtliga enheter inom ICA att arbeta på det vis central nivå önskar. För att kunna implementera hållbarhetsprocesser och policys i ett så stort företag som ICA krävs det en fungerande intern styrning för att säkerhetsställa att samtliga enheter arbetar efter dessa. Därav finns ytterligare intresse att undersöka hur ICA arbetar för att integrera miljöfrågor i hela verksamheten genom att undersöka hållbarhetsprestationer ner på enhetsnivå.  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka i vilken grad de miljömål som ICA Sverige presenterar i sin externa hållbarhetsrapport överensstämmer med det miljöarbete som genomförs inom ICA på enhetsnivå. Detta görs för att se hur olika enheter inom ICA arbetar utefter de miljömål som koncernen externt rapporterar om. Vidare syftar studien till att se hur förmedlingen av olika rekommendationer och riktlinjer gällande det interna arbetet kring miljömässig hållbarhet fungerar mellan ICAs centrala- och enhetsnivå.  Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Via semi-strukturerade intervjuer har en fallstudie gjorts på sex stycken olika enheter tillhörande ICA Sverige på geografiskt spridda platser över landet.  Resultat: Studien tyder på att många delar av den externa rapporten och det interna arbetet har en god överensstämmelse, vilket innebär att ICA är sanningsenliga i deras hållbarhetsrapport med få undantag. Vår tolkning av hållbarhetsrapporten är att mycket av den information som ICA presenterar är frivillig information och innefattar mer än vad som obligatoriskt enligt lag att rapportera om. Detta rapporteringsbeteende skulle därmed kunna förklaras till största del av VDT, men även få enstaka områden som till viss del kan förklaras av greenwashing och legitimitetsteorin. Studiens resultat visar även att ICA använder sig av olika styrverktyg för att förmedla riktlinjer och rekommendationer kring hållbarhet, och att denna förmedling fungerar väl då enheterna arbetar utefter dessa. Den brist som har identifierats är dock att det inte sker någon kontroll att dessa riktlinjer och rekommendationer efterföljs på enhetsnivå, och att den interna styrningen hade kunnat förbättras här.