Date:                        5 June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Klara Rydberg                              Sofia Toftebrant                                  (98/03/20)                                    (98/07/08) Title:                        Why filthy rich? – A quantitative study on the relationship between tax aggressiveness and CSR among large Swedish companies in the construction industry. Tutor:                      Dariusz Osowski Keywords:               Tax aggressiveness, Corporate Social Responsibility, Legitimacy theory, construction industry & Agency theory Research questions:                What is the relation between the company's tax aggressiveness and the extent of CSR information that large Swedish companies in the construction industry provide? Purpose:                  The study examines the relationship between companies' tax payments and the disclosure of sustainability information. Method:                  The study adopts a quantitative approach where a cross-sectional study for the year of 2018 was conducted. Information from annual reports, sustainability reports and websites have been collected from 100 companies in the construction industry. Data have been collected and then analyzed in SPSS and subsequently the results have been analyzed and explained with the theory of legitimacy and agency theory. Conclusion:             The results of the study show that there is a positive causality between tax aggressiveness and CSR. This means that companies pursuing a more tax-aggressive policy tend to provide more detailed CSR-information. The conclusion can be explained by the theory of legitimacy and agency theory, which suggests that companies that are more tax-aggressive try to minimize the negative media image by providing more detailed information that benefits the companies positively. / Datum:                    5 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Klara Rydberg                              Sofia Toftebrant                                     (98/03/20)                                  (98/07/08) Titel:                        Rik som ett troll? – En kvantitativ studie om sambandet mellan                  skatteaggressivitet och CSR bland svenska företag inom byggbranschen Handledare:            Dariusz Osowski Nyckelord:              Skatteaggressivitet, Corporate Social Responsibility, Legitimitetsteorin, Byggbranschen & Agentteorin Frågeställning:       Hur ser sambandet ut mellan företagets skatteaggressivitet och omfattning CSR-information som stora svenska företag inom byggbranschen lämnar? Syfte:                       Studien undersöker sambandet mellan företags skattebetalningar och utlämnandet av hållbarhetsinformation. Metod:                     Studien antar en kvantitativ ansats där en tvärsnittsstudie för år 2018 genomförts. Information från årsredovisningar, hållbarhetsrapporter samt hemsidor har samlats in från 100 företag inom byggbranschen. Data har samlats in för att sedan analyseras i SPSS och därefter har resultaten analyserats samt förklarats med hjälp av legitimitetsteorin och agentteorin. Slutsats:                  Resultatet i studien påvisar att det föreligger en positiv kausalitet mellan skatteaggressivitet och CSR. Det innebär att företag som bedriver mer skatteaggressiva aktiviteter tenderar att lämna mer utförlig CSR-information. Slutsatsen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och agentteorin som antyder att företag som är mer skatteaggressiva försöker minimera den negativa mediabilden genom att lämna utförligare information som gagnar företaget positivt.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser förklarar eventuella förändringar i ESG-betygets sociala dimension, samt om involvering i kontroverser leder till förbättrade CSR-strategier. Tidigare forskning har påvisat diverse problem gällande tillförlitligheten i ESG-bedömningar och olika kontroverser har medfört en negativ påverkan på ESG-betyget. Hållbarhetsrisker har därmed inte beaktats på ett korrekt sätt i bedömningen, vilket är av vikt då risken annars är stor att kapital placeras felaktigt. ESG-betyget består av tre dimensioner (E, S och G), den sociala dimensionen är tämligen outforskad i förhållande till övriga dimensioner. Denna studie fokuserar därav på den sociala dimensionen och sociala kontroverser.  Metod: Studien grundar sig i den positivistiska forskningsfilosofin med en kvantitativ metod och en hypotetisk-deduktiv forskningsansats. En longitudinell studie av 559 publika bolag under tidsperioden 2010-2019, med sekundärdata från databasen Thomson Reuters Datastream. Datamaterialet analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inte på något samband mellan sociala kontroverser och det totala sociala betyget. Däremot uppträder både positiva och negativa samband mellan sociala kontroverser och policybetyg, som är några få utvalda bland många indikatorer, som bygger upp det sociala betyget. De positiva sambanden tyder på att företag anstränger sig för att förbättra sina CSR-strategier och visa sig legitima efter en social kontrovers. Utifrån resultaten dras en slutsats att sociala kontroverser medför förändringar inom den sociala dimensionen, trots att inget direkt samband till det totala sociala betyget kan bekräftas. Examensarbetets bidrag: Avsikten med studien är att bidra till den företagsekonomiska forskningen gällande ESG-betygens relevans och reliabilitet, med fokus på existerande forskningsgap gällande den sociala dimensionen. Studien tillför också en ökad inblick i företags agerande efter att de involverats i en social kontrovers.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera fler indikatorer inom det sociala ESG-betyget för en djupare förståelse för effekterna av sociala kontroverser. Det vore också intressant att ytterligare studera hur företag agerar inom CSR ett flertal år efter en social kontrovers, förslagsvis genom en kvalitativ forskningsmetod. Vidare föreslås att en liknande studie genomförs, där företag i specifika länder eller branscher väljs ut för att identifiera eventuella skillnader i effekterna av kontroverser, med avseende på såväl bransch som land. Detta då det bland annat råder internationella skillnader i redovisningssammanhang. / Aim: The purpose of this study is to examine whether social controversies can explain changes in the social dimension of the ESG rating and if controversies leads to improved CSR strategies. Previous research has shown problems regarding the reliability of ESG assessments, various controversies have had a negative impact on the ESG rating. Which means that sustainability risks has not been taken into account in a correct way during the assessment. A correct assessment is important as the risk is otherwise that a large amount of capital is invested incorrectly. The ESG rating consists of three dimensions (E, S and G), the social dimension is rather unexplored in comparison with the environmental dimension. This study therefore focuses on the social dimension and social controversies.  Method: This study adopts a positivist quantitative method with a hypothetico-deductive research approach. The research design is a longitudinal study with data of 559 worldwide public companies during the period 2010-2019. The study is based on data of secondary art, collected from the Thomson Reuters Datastream. The data material is analyzed in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results do not show any significant correlation between social controversies and the overall social score. On the other hand, there are both positive and negative connections between social controversies and policy score. Policy score are a few of many data points which the social score is based on. The positive relationships indicate that companies are making efforts to improve their CSR strategies and prove their legitimacy after a social controversy. Based on the results, it is concluded that social controversies lead to changes in the social dimension, even though no direct connection to the overall social score can be confirmed. Contribution of the thesis: This study intends to contribute to the business economics research regarding the ESG ratings relevance and reliability, with focus on existing research gaps regarding the social dimension. The study also provides an increased insight how companies react after they have been involved in a social controversy.  Future research avenues: This research could be extended in a way that takes more data points within the social score into account, to obtain a deeper understanding of the consequences and effects of a social controversy. It would also be interesting to further study how companies act within CSR several years after a social controversy, preferably through a qualitative research method. Furthermore, it is suggested that a similar study can be done, where companies in specific countries or industries are selected, to identify if there’s any differences in the effects of controversies. This would be interesting because, among other things, there are international differences in accounting contexts.

Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt.    Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetiskdeduktiv ansats.  Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS.      Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg.    Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser.   Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv. / Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect.    Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypotheticaldeductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program.   Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score.   Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies.   Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.

AbstractThroughout the world today, there is unquestionably, an increasing interest surrounding issuesconcerning sustainability, and this has in turn led to new discussions regarding the developmentof sustainability reporting. It is mandatory in Sweden for example, for companies which meetcertain criteria set by the ÅRL, to prepare reports on sustainability, including a compulsoryannual summary. But currently there exists no global guidelines for these reports, andcompanies worldwide have been making such reports in different ways and with differentmethods with no clear standards, which in turn can create confusion and ambiguity forstakeholders and investors. Therefore, IASB along with IFRS Foundation as a frontrunnerpresented a Consultation Paper with proposals for developing and streamlining globalsustainability reporting. They requested company stakeholders to respond to these ideas via CLwhich were designed with carefully targeted questions to best conclude what they thought ofthe proposals. The culmination of completed CL provides empirical and invaluable evidencewhich can then be used to accelerate and thus make it easier to establish the aforementionedproposals.The purpose of the study is to examine the attitudes regarding the suggested sustainabilityreporting proposals, and to analyze the ways in which the attitudes vary between the differentgroups of stakeholders. The study is also to clarify where organizations stand regardingsustainability in relation to their stakeholders and investors, as well as globally, and if patternsin their attitudes can be discovered.The result of the study shows that most of the represented stakeholders show a positive responseto the IFRS Foundations propositions regarding an update of the reporting on sustainability.However, it has also highlighted some negative responses to each question, but on the wholethose opinions were underrepresented. To summarize, most of the CL analyzed show apredominantly favorable response to a global standard concerning sustainability reporting andthe majority have agreed that its right that the IFRS Foundation have the leading role in thismatter. It also stands clear after analysis that several stakeholders think that it is advisable thatthe main focus should be on the financial reports within sustainability and that it should bepublic.The study concludes that several patterns can be found within the stakeholder’s attitudes.Including the consensus that developing better sustainability reporting is an urgent matter thatdemands more attention. These empirical findings lead to the conclusion that the majority feelthat sustainability reporting should take a wider perspective and not only focus on the financialrisks within sustainability. Although they collectively accept that the financial implications area good place to start discussions regarding interests globally. Several stakeholders also pointout that without increased guidelines and rules for generic reporting, that information can bemanipulated or used disingenuously to embellish a company’s actions regarding sustainability.They therefore suggest that the reporting should be made public to alleviate the risk of problemssuch as greenwashing.To summarize, the stakeholder’s interests can both be united or divided, regardless of whichindustry they operate in. But what does, without question, unite them the most in this study, isthe understanding and willingness to make changes for the future with regard to sustainabilityin both social, economic and environment matters. / SammanfattningI takt med konsumenter och intressenters stigande intresse för hållbarhet i stort, harhållbarhetsredovisningens ramverk och utveckling diskuterats. Det är idag obligatoriskt förföretag i Sverige som uppfyller minst två av tre krav som finns i ÅRL att upprätta enhållbarhetsredovisning i samband med publicering av sin årsredovisning. Det finns ett flertalramverk att följa och företag världen över gör på olika sätt, vilket kan skapa förvirring ochotydlighet hos intressenter och investerare. IASB har därför, med IFRS Foundation som aktör,sammanställt ett Consultation Paper där de ger förslag på hur hållbarhetsredovisningen vidarekan utvecklas. Till detta uppmanas intressenter att skicka in så kallade CL där de besvararsammanlagt 10 olika frågor och därmed bidrar med sina åsikter i ämnet. De insamlade CL utgörstudiens empiri och bildar tillsammans med bland annat den modifierade intressentmodellengrunden för att besvara frågeställningarna.Syftet med studien är således att undersöka vilka attityder som framkommer av de inskickadeCL gällande IASB:s föreslagna arbete och utveckling av hållbarhetsredovisning, samt på vilketsätt attityderna skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp som avses. Studien ska hjälpatill att klargöra hur olika företag och organisationer ställer sig till utveckling avhållbarhetsredovisning. Studien ska vidare presentera hur betydelsefullt hållbarhet är för såvälintressenter och investerare som världen i stort och om det finns mönster i intressenternasattityder.Resultatet av studien visar att majoriteten av de intressenter som presenterats i studien ärpositiva till IFRS Foundations förslag gällande utveckling av hållbarhetsredovisning. Detframkom dock negativa och ifrågasättande kommentarer till varje fråga men dessa var i detstora hela underrepresenterade. Sammanfattningsvis är merparten av de CL som bearbetatspositiva till ett globalt ramverk inom hållbarhetsredovisning och att IFRS Foundation bör varaden aktör som leder arbetet. Vidare anser flera intressenter att det är en god idé att fokus främstska ligga på de finansiella rapporterna inom hållbarhet samt att hållbarhetsredovisningen skavara publik.En av studiens två slutsatser efter bearbetning av empirin är att det uppstår ett flertal mönsterbland intressenternas attityder som både enar och skiljer dem åt. Däribland åsikten om attutvecklingen av hållbarhetsredovisning är ett brådskande ärende som bör prioriteras, därsamtliga intressenter instämmer. Den andra slutsats som framkommer är att majoritet uppleveratt hållbarhetsredovisningen bör ta ett bredare perspektiv och inte bara representera definansiella riskerna inom hållbarhet. Denna åsikt presenteras även om flertal också tillägger attdet är en bra start för en global standard att anta ett främsta fokus först. Ett flertal intressenterpåpekar också risken för att informationen kan missleda eller vinklas för att presentera företageti bättre ljus. Sammanfattningsvis visar det sig att intressenternas intressen kan både krocka medvarandra och förenas oavsett vilken intressentgrupp de verkar inom. Det som enarrespondenterna främst i denna studie är medvetenheten och viljan att skapa förändring inomhållbarhet i socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Aktiebolag är en av de vanligaste bolagsformerna och förekommer i två skilda former, publika och privata. Vid uppstart av ett aktiebolag, oavsett form, krävs ett aktiekapital, men det som skiljer dem åt är dess storlek. För att starta ett privat aktiebolag krävs idag ett aktiekapital på 25 000 kr, vilket ändrades från 50 000 kr den 1 januari 2020 som följd av att förslaget Ds 2019:6 fick genomslagskraft. Förslaget sändes ut till ett antal utvalda instanser som Justitiedepartementet ville erhålla synpunkter från. Samtidigt hade övriga allmänheten också möjlighet att inkomma med synpunkter, utan att det blivit tillfrågade. Responsen till förslaget Ds 2019:6 utgjordes av totalt 47 remissvar från olika instanser.  Problemdiskussionen i studien indikerar på att det råder delad mening angående aktiekapitalets storlek och funktion. Detta leder fram till studiens syfte, att undersöka intressenternas attityder, utifrån inkomna remissvar, gällande lagändringen av aktiekapitalets sänkning från 50 000 kr till 25 000 kr för privata aktiebolag. Utöver detta syftar studien även till att undersöka om intressenternas attityder har haft en påverkan på beslutet att sänka aktiekapitalet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys valts, då huvudmomentet i studien består av att analysera de inkomna remissvaren gällande förslaget Ds 2019:6. I studien har även en abduktiv forskningsansats valts, då en ren induktiv ansats eller en ren deduktiv ansats inte anses vara aktuell. Studien omfattar ett totalurval på 47 instanser, då samtliga remissvar har bearbetats, vilket utgör studiens empiri och ligger till grund för studiens analys.  De instanser som utgör studiens empiri har delats in i olika intressentkategorier utifrån en modifierad intressentmodell. Kategorierna som förekommer i studien är följande: myndigheter, lärosäten, ideella föreningar, domstolar, branschorganisationer och företagsfrämjande organisationer. Utifrån intressentkategorierna presenteras instansernas initiala inställning samt en redogörelse av remissvaren, där det skapas en uppfattning att instanserna har relativt liknande synpunkter. Till följd av studiens analys dras slutsatserna att det är svårt att generalisera den allmänna attityden samt att instanserna inte har haft en större påverkan än vad den initiala inställningen indikerat på gällande attityden till förslaget Ds 2019:6. / Limited companies are one of the most common forms of company and occur in two different forms, public and private. When starting a limited company, regardless of form, a share capital is required, but what distinguishes them is its size. To start a private limited company, a share capital of SEK 25,000 is required today, which was changed from SEK 50,000 on January 1st, 2020 as a result of the impact of proposal Ds 2019:6. The proposal was sent out to a number of selected instances from which the Justitiedepartementet wanted to receive comments. At the same time, the rest of the public also had the opportunity to submit comments, without being asked. The response to the proposal Ds 2019: 6 consisted of a total of 47 consultation responses from various instances.  The problem discussion in the study indicates that there is a divided opinion regarding the size and function of the share capital. This leads to the purpose of the study, to examine the stakeholders' attitudes, based on comments received, regarding the law change of the share capital reduction from SEK 50,000 to SEK 25,000 for private limited companies. In addition to this, the study also aims to investigate whether the stakeholders' attitudes have had an impact on the decision to reduce the share capital. To achieve the purpose of the study, a qualitative content analysis has been chosen, as the main part of the study consists of analyzing the comments received regarding the proposal Ds 2019:6. In the study, an abductive research approach has also been chosen, as a pure inductive approach or a pure deductive approach is not considered relevant. The study comprises a total sample of 47 instances, as all consultation responses have been processed, which constitutes the study's empirical data and forms the basis for the study's analysis.  The instances that make up the study's empirical data have been divided into different stakeholder categories based on a modified stakeholder model. The categories that appear in the study are the following: authorities, universities, non-profit associations, courts, industry associations and business promotion organizations. Based on the stakeholder categories, the instances' initial attitude is presented, as well as an account of the consultation responses, where an opinion is created that the instances have relatively similar views. As a result of the study's analysis, the conclusions are drawn that it is difficult to generalize the general attitude and that the instances have not had a greater impact than what the initial attitude indicated on the current attitude to the proposal Ds 2019: 6.

Titel: Motivet bakom frivillig redovisning: En kvantitativ studie om samvariationen mellanägarkoncentration och hållbarhetsredovisning.Författare: Maria Hellsten och Lina StrandBakgrund: Under de två senaste decennierna har stort fokus och ansvar riktats mot företagavseende deras agerande för att främja en hållbar utveckling. Vissa bolag är förpliktigade attrapportera om dess miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan på samhället i en årligenutgiven hållbarhetsredovisning. Till viss del innehåller regleringen avseendehållbarhetsredovisning stort utrymme för fria redovisningsval. Bland annat saknas regleringavseende hur mycket information som skall kommuniceras till bolagets intressenter, ochdärmed varierar innehållet i bolagens hållbarhetsredovisningar. Frågan blir då, vilka är bolagensmotiv till att rapportera mer information i en hållbarhetsredovisning än vad som är lagstadgat?Syfte: Denna studie ägnas åt att studera möjliga förklarande faktorer som bidrar till rapporteringav hållbarhetsredovisning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka om det föreliggeren samvariation mellan svenska bolags rapporterade hållbarhetsredovisning och dessägarkoncentration.Metod: För att besvara studiens syfte har kvantitativ innehållsanalys tillämpats för att analyseraoch kvantifiera den rapporterade informationen i bolagens hållbarhetsredovisningar. Enupprättad kodmall, som baserats på Global Reporting Initiatives standarder förhållbarhetsredovisning, samt ett binärt poängsättningssystem har använts för att ta framstudiens empiriska data. För att analysera den empiriska datan har tre olika statistiskaanalysmetoder använts; Pearsons korrelationskoefficient, oberoende t-test samt upprättandet avett spridningsdiagram.Slutsats: Baserat på studiens resultat, som påvisat en samvariation mellanhållbarhetsredovisning och ägarkoncentration, har vi funnit att frivillig redovisning kanförklaras och förstås utifrån behovet av att hantera informationsasymmetri mellan bolagetsledning och dess aktieägare. / Title: The incentive behind voluntary reporting: A quantitative study of the covariance betweenownership concentration and sustainability reporting.Authors: Maria Hellsten and Lina StrandBackground: During the last two decades a major focus and responsibility has been directedtowards companies regarding their measures to support sustainable development. Somecompanies are required to report about their environment, social and economic impacts in anannual sustainability report. Partially, the regulation regarding sustainability accountingcontains a lot of voluntary accounting choices. For instance, there is no regulation regardinghow much information that should be communicated to the companies’ stakeholders, thus thecontent of the companies’ sustainability reports varies. Therefore we ask, what are thecompanies’ motives for reporting voluntary disclosures in a sustainability report in addition towhat is required by law?Purpose: This study is dedicated to study possible explanatory factors that contributes to thereporting of sustainability disclosures. Furthermore, the aim of this study is to examine if thereexist a covariance between the ownership concentration of Swedish enterprises and theirsustainability reports.Method: In order to answer the purpose of this study we have applied a quantitative contentanalysis. A coding template, based on the Global Reporting Initiatives standards, wasestablished and used along a binary scoring system to produce the empirical data of the study.Three different statistical analysis methods have been used (Pearson’s correlation coefficient,independent t-test and a scatterplot diagram) in order to analyze the empirical data.Conclusion: Based on the results of the survey, which showed a covariance betweensustainability reporting and ownership concentration, we have found that voluntary reportingcan be explained and understood based on the need to manage information asymmetry betweenthe company’s management and it’s shareholders.

This study examines annual and sustainability reports from Swedish banks in the pursuit of legitimacy strategies. The study applies content analysis on the annual and sustainability reports from four banks from the period 2013-2018. Keywords for the study were extracted from an anti-corruption report. After which an interpretive analysis is done to classify the banks different legitimacy strategies for the period. The study found that there was an increase in anti-corruption related CSR in line with earlier studies in the banks SEB, Swedbank, Handelsbanken and Nordea. Several different legitimacy strategies were detected and the shift between them could be identified. / Denna studie granskar års och hållbarhetsrapporter i sökandet efter legitimeringsstrategier hos svenska banker. Studien använder sig av innehållsanalyser på fyra bankers års- och hållbarhetsrapporter för perioden 2013–2018. Studiens nyckelord är sammanställda utifrån en rapport om anti-korruptionsarbete. Varvid tolkande analys utförts för att identifiera bankernas olika legitimeringsstrategier under perioden. Studien fann en ökning av anti-korruptionsrelaterad CSR i linje med tidigare forskninghos bankerna SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Dessutom kunde olika legitimeringsstrategier skönjas och övergångar dem emellan identifieras.

Background Sustainability reporting is a relatively unregulated phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability. A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting. Purpose The purpose of this study is to examine and compare the sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies. Method The study is qualitative with a mostly deductive approach. The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports. Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting were identified and discussed in context to the theoretical frame of references. / Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen. En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag. Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag. Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En tematisk innehållsanalys av bolagens års-och hållbarhetsredovisningar gjordes. Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.

Media is something the public comes in contact with on a daily basis. Through numerous platforms, their overall goal is to spread information, messages, and pique interest. The power that the media has also means that they have a great influence on the public's perceptions and opinions about what is right and wrong. At the same time, social media has also become an increasingly common approach to spread information in a faster way than before.   This study aims to investigate how corporate scandals are portrayed by the media. Furthermore, this study aims to examine how the media's reporting of corporate scandals has changed over the years. The study has adopted a social constructivist research approach as the study touches on what is considered right and wrong from an ethical perspective. The study is a document study that examines three different corporate scandals based on 105 Swedish articles. Each corporate scandal has 35 articles designed in three tables. The 105 Swedish articles are news articles from various morning- and evening newspapers.  A conclusion drawn in the study is that only one of the articles refers to social media and that social media thus has a low impact on the media reporting of these scandals. This is partly due to the fact that two of the scandals investigated took place during a period where social media was not as developed as it is today, but the third is important to point out the reason why social media influence exists at the time of the scandal. Furthermore, it is also concluded that it is primarily the company management who were portrayed as the culprits by the media, and that the focus shifted from the organization in question. The absence of social media means that only traditional media sources controls the story of the corporate scandals.This is clearly shown among the articles as they focus on blaming the individuals behind the scandals in order to apply the idea of the guilty towards the innocent which piques a greater interest and thus generates more income  A proposal for further research includes examining articles internationally in order to determine how they may differ from Swedish media and also to be able to shed light on the factors behind the differences.  This study is written in swedish / Media är något allmänheten kommer i kontakt med dagligen. Via olika plattformar är deras övergripande mål primärt att sprida information, budskap, och väcka intresse. Denna makt som media behärskar innebär även att de har en stor påverkan på allmänhetens uppfattningar och åsikter kring vad som är rätt och fel. Samtidigt har även sociala medier blivit ett alltmer vanligare tillvägagångssätt för att sprida information på ett snabbare sätt än tidigare. Syftet med studien är att undersöka hur olika företagsskandaler framställs i media. Vidare syftar studien även till att undersöka hur medias rapportering av företagsskandaler förändrats genom åren. Studien har antagit en socialkonstruktivistiskt forskningsansats då studien berör vad som anses rätt och fel ur ett etiskt perspektiv. Studien är en dokumentstudie som undersöker tre olika företagsskandaler utifrån 105 svenska artiklar. Varje företagsskandal har 35 artiklar utformade i varsin tabell. De 105 svenska artiklarna är nyhetsartiklar från diverse morgon – och kvällstidningar.   En slutsats som dras i studien är sociala medier och dess påverkan på medias framställning av skandaler är svag eftersom endast en av de berörda artiklarna refererar till sociala medier.  Detta beror delvis på att två av de undersökta företagsskandalerna skedde under en period där sociala medier inte var lika utvecklat i den grad som den är idag, men den tredje är viktig att poängtera av den orsaken att sociala mediers påverkan existerade vid skandalens tidpunkt. Vidare dras även slutsatsen att det primärt är företagsledningen som framställs som de skyldiga av media, och att fokuset försvann från organisationen i fråga. Sociala mediers frånvaro bland rapporteringen innebär att enbart traditionell media styr narrativet av företagsskandalerna. Detta visas tydligt bland artiklarna då de fokuserar på att skuldbelägga individerna bakom skandalerna för att kunna applicera idén om de skyldiga gentemot de oskyldiga som väcker ett större intresse och därmed genererar fler intäkter.   Ett förslag på vidare forskning inkluderar att undersöka artiklar internationellt för att kunna avgöra skillnader gentemot svensk media och även kunna belysa de faktorer som ligger bakom skillnaderna.  Studien är skriven på svenska

Titel: Förhållandet mellan hållbarhetsprestationer och finansiella prestationer inom IT-sektorn. En kvantitativ studie på 321 börsnoterade bolag inom IT-sektorn i Europa och USA. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Edwin Johansson och Robel Beyene Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-Maj Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av ESG-betyg samt delkomponenterna E-, S- och G-betyg undersöka hur hållbarhetsprestationer påverkar finansiella prestationer för börsnoterade IT-bolag i Europa och USA. Metod: Studien har en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin och antar vidare en deduktiv forskningsansats. Dessutom är den kvantitativa forskningsstrategin och tvärsektionella forskningsdesignen den forskningsstrategi respektive forskningsdesign som studien antar. Hållbarhet- och finansiell data på 321 börsnoterade IT-bolag i Europa och USA har inhämtats från Thomson Reuters datastream för året 2021. Analysen har sedan genomförts i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultatet från denna undersökning tyder på att det finns ett svagt positivt samband mellan ESG samt komponenten miljö (E) och finansiell prestation men inte för komponenterna social (S) och styrning (G). Detta tyder på att miljöfaktorer är särskilt viktiga för det finansiella resultatet inom IT-sektorn.Examensarbetets bidrag: Denna studie ger värdefulla insikter för investerare, företag och beslutsfattare som är intresserade av att främja hållbarhet och ansvarsfullt företagsbeteende inom IT-sektorn. Förslag till fortsatt forskning: För att öka kunskapen samt för att kunna generera konkreta slutsatser behövs vidare forskning inom ämnet. För specifikt IT-sektorn kan vidare forskning inkludera företag från alla kontinenter för att utöka urvalet. Vidare kan liknande studier genomföras med en longitudinell design där flera år inkluderas. Nyckelord: ESG, finansiella prestationer, hållbarhetsprestationer, shareholder theory, stakeholder theory, legitimitetsteorin och IT-sektorn. / Title: The relationship between sustainability performance and financial performance in the IT sector. A quantitative study of 321 listed companies in the IT sector in Europe and the USA. Level: Bachelor thesis in Business administration Authors: Edwin Johansson and Robel Beyene  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May Aim: The purpose of this study is to use ESG ratings and the sub-components E, S and G ratings to investigate how sustainability performance affects financial performance for listed IT companies in Europe and the USA. Method: This paper has a scientific starting point in the positivist research philosophy and further adopts a deductive research approach. In addition, a quantitative research strategy and cross-sectional research design are adopted throughout this paper. Sustainability and financial data on 321 listed IT companies in Europe and the USA have been collected from Thomson Reuters data stream for the year 2021. A univariate, bivariate and multivariate analysis has taken place in the statistical program IBM SPSS. Results and conclusions: The results from this study indicate that there is a weak positive relationship between ESG and the component environment (E) and financial performance. However, no relationship was found between the components social (S) and governance (G) and financial performance. This suggests that environmental factors are particularly important for financial performance in the IT-sector.Contribution of the thesis: This study provides valuable insights for investors, companies and decision makers that are interested in promoting sustainability and responsible corporate behavior in the IT- sector. Suggestions for future research: In order to increase the knowledge and to be able to draw conclusions, further research is needed within the subject. Specifically for the IT-sector, further research could include companies from all continents to broaden the view. Furthermore, similar studies can be carried out with a longitudinal design where data from several years are included. Key words: ESG-rating, sustainability performance, financial performance, shareholder theory, stakeholder theory, legitimacy theory and IT-sector.