Bakgrund Intresset för hållbarhetsredovisning är något som har ökat under de senaste åren. Enligt Hållbarhetslagen är det krav på att stora företag i Sverige årligen ska upprätta en hållbarhetsrapport antingen integrerat eller som från årsredovisningen en avskild rapport. Idag är det en aktuell diskussion om huruvida hållbarhetsredovisningen ska integrerat eller som en avskild rapport. Syfte Studien syftar till att förklara vilka faktorer som har påverkat svenska börsnoterade bolag att upprätta sin hållbarhetsrapport som integrerad eller som från årsredovisningen en avskildrapport innan och efter kravet om lagstadgad hållbarhetsredovisning. Metod Den kvantitativa tvärsnittsstudien har genomförts med en deduktiv ansats. Empirin har samlats in genom granskning av företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter. Slutsats Studiens resultat visar att det finns faktorer som påverkar företagens val i att upprätta en integrerad hållbarhetsredovisning. Studien fann positivt signifikanta samband mellan den beroende variabeln Integrerad hållbarhetsredovisning och de oberoende variablerna företagsstorlek, branschtillhörighet samt val av revisionsbyrå. / Introduction The interest in sustainability reporting is something that has increased in recent years. According to the Sustainability Act, large companies in Sweden must annually prepare a sustainability report either integrated or as a separate report from the annual report. There is a current discussion about whether the sustainability report should be integrated or as a separate report. Purpose The study aims to explain what factors have influenced Swedish listed companies to prepare their sustainability report as integrated or as a separate report from the annual report, before and after the requirement for statutory sustainability reporting. Method This quantitative cross-sectional study has been conducted through a deductive approach. Empirical data has been collected through reviews of companies' annual reports and sustainability reports. Conclusion The study's results show that there are factors that influence companies' choices in establishing an integrated sustainability report. The study found a positive significant relationship between the dependent variable Integrated Sustainability Report and the independent variables company size, industry affiliation, and choice of audit firm.

Idag står världen inför stora klimatförändringar där industribranschen står för cirka en tredjedel av växthusutsläppen. För att jorden ska vara bestående till kommande generationer krävs det hårt arbete kring hållbar utveckling, framförallt inom industrier. Stora industriföretag upprättar idag en hållbarhetsredovisning utefter de lagkrav som finns. Det arbetet företagen gör gällande hållbar utveckling återspeglas i hållbarhetsredovisningen. En del av hållbarhetsredovisningen benämns som VD:n har ordet, vilket är den del som står i fokus i denna studie. Studien grundas i hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks i VD-ordet utifrån medkänsla, plikt och fara. Studien kommer även att närmare studera varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka dessa ansvar utifrån legitimitet och yttre tryck. En kvalitativ metod har använts där studien delas in i två olika steg. Det första steget är att en granskning av VD-ordet i sex stycken företags hållbarhetsredovisningar har genomförts. Detta för att få reda på hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks utifrån kategorierna medkänsla, plikt och fara i VD-orden. VD-orden har granskats från respektive företag mellan år 2016 - 2019 för att kunna jämföra mellan åren inom företag, mellan sektioner inom branschen samt mellan samtliga företag. Det andra steget bestod av intervjuer med tre av företagen. Detta gjordes för att ta reda på om legitimitet eller yttre tryck kan ha en påverkan på varför VD-ordet används för att uttrycka ansvaren. För att besvara frågan om varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren har två teorier använts, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Detta för att få en överblick om företagen använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren utifrån samhällets normer och värderingar eller om det förekommer något yttre tryck som påverkar. / Today, the world is facing major climate changes where the industrial sector stands for approximately a third of the worlds greenhouse gas emissions. In order for the earth to be able to last for generations to come, hard work in sustainable development is required, especially within industries. Nowadays, large industrial companies in Sweden prepare a sustainability report based on legal requirements. The work that the companies do on sustainable development is reflected in their sustainability report. The part of the sustainability report, called the CEO’s letter, is the part that this study has focused on. The study is based on how the financial, social and ecological responsibilities are expressed in the CEO’s letter and why large industrial companies use the CEO’s letter to express these responsibilities. The three responsibilities will be based on three categories: compassion, duty and danger. A qualitative method has been used and the study has been divided into two different steps. In the first step, we examined the CEO’s letter within six companies’ sustainability reports. This was done in order to find out how the financial, social and ecological responsibilities are expressed based on the categories compassion, duty and danger in the CEO’s letter. The CEO’s letter has been reviewed from the companies in the study, between the years 2016 to 2019. This is made in order to compare the companies between the years, between sections within the industry and between all the companies in the study. The second step consisted of interviews with three of the companies to find out if legitimacy or external pressure could be the reason why large industrial companies use the CEO’s letter to express the responsibilities. Legitimacy and external pressure can be explained by two theories, the legitimacy theory and the institutional theory. This was made to get an overview of whether the companies use the CEO’s letter to express responsibilities based on society’s norms and values or if an external pressure exists that can affect the companies.

Titel: Bolags CSR-arbete och kostnaden för räntebärande skulder Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Stefan Högdahl & Mikael Lindqvist  Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 - Juni  Syfte: Forskningen kring CSR är omfattande och kan ta en mängd olika inriktningar. Denna studie studerar sambandet mellan bolags CSR och deras ESG-betyg i förhållande till deras kostnader för räntebärande skulder för att se om dessa kan ge ekonomiska fördelar. Vidare studeras även CSR-redovisningens samband uppdelat mellan okänsliga och känsliga sektorer med bolags kostnader för räntebärande skulder. Metod: Studien utgår från en kvantitativ och deduktiv utgångspunkt inom den positivistiska forskningsfilosofin. Datan är hämtad från Refinitiv Eikon och innehåller information från 2539 företag. Denna data har sedan behandlats och analyserats via IBM SPSS. Resultat och slutsats: Utifrån de genomförda regressionsanalyserna framkommer det förväntade negativa sambandet mellan CSR och skuldkostnad och hypoteserna styrks. Företag som utför ett bra CSR-arbete och erhåller ett högt ESG-betyg kan därmed enligt studiens resultat minska sin skuldkostnad genom lägre räntor. Regressionsanalyserna visade även på att företags CSR-redovisning är av större vikt inom känslig sektor. Detta kan ge en grund för företag att motivera kostnaderna för hållbarhetsarbete. Examensarbetets bidrag: Genom att undersöka sambandet mellan CSR och skuldkostnad har studien bidragit till att klargöra detta förhållande. Därmed kan företag lättare motivera ett arbete med CSR. Sambandet tyder också på att långivare är medvetna om företags CSR-arbete och tar hänsyn till det i sin riskbedömning vid sättande av räntor. Förslag till fortsatt forskning: Att långivare tar hänsyn till CSR-arbete visar sig i studien. Vidare forskning kan undersöka på vilket sätt CSR ingår som en del i riskanalysen hos dessa. Vidare forskning kan även undersöka hur stor påverkan denna ränteskillnad får på bolagens ekonomiska resultat och huruvida det är ett tillräckligt stort incitament för att satsa på CSR. / Title: Companies work with CSR and the cost of interest-bearing liabilities Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Stefan Högdahl & Mikael Lindqvist Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 - Juni Aim: The research on CSR is extensive and can take a wide variety of orientations. This essay studies the relationship between companies' CSR and their ESG-ratings in relation to their costs for interest-bearing liabilities to determine if these can provide financial benefits. Furthermore, the relationship between CSR accounting is also divided into insensitive and sensitive sectors with companies' costs for interest-bearing liabilities. Method: The study is based on a quantitative and deductive vantage point within the positivist research philosophy. The data is taken from Refinitiv Eikon and contains information from 2539 companies. This data was then processed and analyzed via IBM SPSS. Result and Conclusions: Based on the regression analysis carried out, the expected negative relationship between CSR and cost of debt emerges and the hypotheses are substantiated. Companies that perform good CSR work and receive a high ESG rating can thus, according to the results of the study, reduce their debt costs through lower interest rates. The regression analysis also show that companies' CSR accounting is of greater importance in the sensitive sector. This can provide a basis for companies to justify the costs of sustainability work. Contribution of the thesis: By examining the relationship between CSR and cost of debt, the study has helped to clarify this relationship. This makes it easier for companies to motivate work with CSR. The connection also indicates that lenders are aware of companies' CSR work and take this into account in their risk assessment when setting interest rates. Future research: The fact that lenders take CSR into account when setting interest rates is shown in the study. Further research can investigate the way in which CSR is included as part of their risk analysis. Further research can also examine how much impact this interest rate difference has on the companies' financial results and whether there is a sufficiently large incentive to invest in CSR.

Corporate social responsibility (CSR) and sustainability are concepts that have become increasingly more relevant, where it is no longer accepted by society that companies only prioritize the interests of shareholders without also looking to the interests of society. This has led to large companies being obligated to make sustainability reports in order to report their impact on society. This does not apply to small and medium-sized enterprises (SME) and therefore we have chosen to investigate how SMEs that have a clear sustainability profile are affected by sustainability in their decision-making. There has been some research on why one chooses to be more sustainable as an SME, but there has been little research on how this affects the SMEs who work with sustainability in their day-to-day business decisions when they have more than the shareholders to answer to. To investigate this phenomenon, we have done five case studies where we have interviewed five people who are involved in the decision-making in different SMEs. The purpose is to understand how small and medium-sized enterprises that have a clear sustainability profile work with sustainability and how that in turn affects their decision-making. To descriptively describe how decisions are made in relation to sustainability we have used several theories to capture the overall multifaceted reality that these SMEs are faced with in their decision-making. This in turn has made it possible for us to describe this reality by understanding to what extent the companies work with sustainability, how that in turn affects the reference points the companies have and how the interpretation of risk becomes a determining factor in how a SME makes its decisions.  What we have seen is that decisions are governed by aspects such as the extent to which sustainability permeates the company which in turn affects the reference point that is chosen when weighing the utility of different decisions. We have also seen how companies interpret risk affects to what extent they choose to compromise in their sustainability work. Industry aspects have also been an affecting factor as some companies are more dependent on other stakeholders for their operations which creates a complicated balance between how you weigh the financial against the sustainable. / Corporate social responsibility (CSR) och hållbarhet är något som har blivit alltmer relevant, där det inte längre accepteras av samhället att företag bara prioriterar aktieägarnas intressen utan att man också ser till samhällets intressen. Detta har lett till att stora företag har blivit tvungna att göra hållbarhetsrapporteringar för att redovisa deras påverkan på samhället. Detta gäller inte små och medelstora företag (SME) och därför har vi valt att undersöka hur SME som har en tydlig hållbarhetsprofil påverkas i sitt beslutsfattande när det kommer till hållbarhet. Det har forskats en del om varför man väljer att vara mer hållbar som SME men det har forskats lite kring hur detta påverkar SMEs med en hållbarhetsprofil i sina dagliga beslut när man har fler intressenter att svar till. För att undersöka detta fenomen har vi gjort fem fallstudier där vi har intervjuat fem personer i en beslutsfattande position i olika SMEs. Syftet är att förstå hur små och medelstora företag som har en tydlig hållbarhetsprofil arbetar med hållbarhet och hur det påverkar deras affärsbeslut. För att deskriptivt beskriva hur beslut tas gentemot hållbarhet har vi nyttjat flera teorier för att på en övergripande nivå fånga den multifacetterade verklighet som dessa SME ställs inför i sina beslut. Detta har gjort att vi har kunnat beskriva denna verklighet genom att förstå i vilken utsträckning man arbetar med hållbarhet, hur det i sin tur påverkar de utgångspunkter man har och hur tolkningen av risk blir avgörande för hur dess SME tar sina beslut. Det vi har sett är att beslut styrs av aspekter som i vilken utsträckning hållbarhet genomsyrar företaget vilket i sin tur påverkar mot vilken referenspunkt företaget värderar sina beslut. Detta påverkar i sin tur hur man upplever nyttan av olika beslut. Vi har också sett att hur man tolkar risk leder till i vilken utsträckning man är villig att kompromissa i sitt hållbarhetsarbete. Branschaspekter har också haft en påverkan då vissa företag är mer beroende av andra intressenter för sin verksamhet vilket skapar en mer komplicerad balansgång mellan hur man väger det finansiella mot det hållbara.

Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information. / Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

Syfte: Intresset för företags sociala ansvarstagande har ökat markant sedan millennieskiftet och har sedan dess varit föremål för en intensiv debatt bland forskare, intressenter och företag. Det existerar en mängd forskning som undersöker förhållandet mellan företags sociala ansvarstagande (CSR) och finansiella prestation, medan företags sociala oansvarstagande (CSI) är ett i stort sett outforskat område. Samtidigt finns bevis för att intressenter och investerare tenderar att reagera starkare på negativ information kontra positiv information, där frågor som rör ESG-betygets sociala dimension är extra utmärkande. Syftet med denna studie är därför att undersöka förhållandet mellan sociala kontroverser och företags marknadsvärde.    Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi, där en hypotetisk-deduktiv ansats med kvantitativ metod brukats. En longitudinell design har genomförts på 1152 företag över en tioårsperiod. Studien bygger på sekundärdata hämtat från Refintiv Eikon, vilken har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat ger bevis för att sociala kontroverser leder till ett högre marknadsvärde, där synlighet har en modererande effekt på sambandet. Därmed gynnas högt synliga företag som är inblandade i sociala kontroverser, där den ökade uppmärksamheten som kontroverserna ger upphov till leder till ökad kännedom om företagets tidigare CSR- arbete vilket gynnar marknadsvärdet.   Examensarbetets bidrag: Genom studiens empiriska bevis bidrar denna uppsats till en ökad förståelse för effekterna av CSR-relaterade problem på marknadsvärdet, vilket givit såväl ett praktiskt som teoretiskt bidrag.    Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera sambandet mellan marknadsvärdet och dimensionen bolagsstyrning respektive miljödimensionen. Ytterligare något som skulle vara intressant att undersöka är vilken påverkan sociala kontroverser har på marknadsvärdet under en annan tidsperiod, exempelvis flera år efter att kontroversen uppdagats. / Aim: Interest in corporate social responsibility has increased significantly since the turn of the millennium and has since been the subject of intense debate among researchers, stakeholders and companies. There are numerous studies that examine the relation between Corporate Social Responsibility (CSR) and financial performance, while corporations’ lack of social responsibility is a largely unexplored area. Although this area remains unexplored, there is evidence that stakeholders and investors tend to react more strongly to negative information versus positive information, especially regarding questions concerning the social dimension of the ESG rating. The purpose of this study is therefore to examine the relationship between social controversies and companies' market value   Method: The study is based on a positivist research philosophy, where a hypothetical-deductive approach with a quantitative method has been used. A longitudinal model design has been implemented at 1152 companies over a ten year period. The study is based on data of secondary art collected from Refintiv Eikon. Thereafter, this data has been analyzed using the statistics program SPSS.   Result & Conclusion: The results of the study provide evidence that social controversies lead to a higher market value, where visibility has a governing effect on the relationship. This benefits companies with higher visibility that are involved in social controversies. The increased attention that the controversies give rise to, leads to increased knowledge of the companies’ previous CSR work, which benefit market value.   Contribution of the thesis: Through the empirical evidence of the study, the thesis contributes to an increased understanding of the effects of CSR-related problems on the market value. This results in a practical and theoretical contribution.   Suggestions for future research: Further research within the area that examines the relationship between the market value and the corporate governance dimension and the environmental dimension would be beneficial. Another aspect that would be interesting to investigate is the impact of social controversy on the market value during another period of time, for example several years after the controversy was discovered.

Klimatkrisen är en av de största utmaningarna som världen står inför. På senare år har en ökad uppmärksamhet för hållbarhet vuxit vilket medfört att företagens ansvarstagande i miljömässiga, sociala och styrningsrelaterande frågor blivit en allt viktigare del. För att kvantifiera hur väl hållbarhetsarbetet utförts i företag har hållbarhetsmåttet ESG utvecklats. Begreppet ESG är en sammanställning av tre olika segment: Environmental, Social och Governance som utifrån ett hållbarhetsperspektiv inriktar sig på att mäta dessa segment. Huruvida högre ESG-poäng leder till förbättrad finansiell prestation är däremot oklart. Många studier har undersökt relationen mellan ESG och finansiell prestation, dock har ingen konsensus kring förhållandet ännu konstaterats. Denna studie har därför undersökt om detta förhållande existerar på den svenska marknaden. I studien undersöktes om förhållandet mellan ESG och finansiell prestation påverkas beroende på företags branschtillhörighet. För att undersöka om branschtillhörighet har en signifikant effekt på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation har en uppdelning mellan branscher och sektorer gjorts för företag som är känsliga för ESG-frågor och de som inte är det. De redovisningsbaserade prestationsmåtten som använts är ROA och ROE och det marknadsvärde-baserade måttet i studien var Tobin’s Q. Regressionsanalyser utfördes med ESG och de individuella pelarna E,S och G som oberoende variabler. Resultatet från studien fann överlag ett insignifikant förhållande mellan de redovisningsbaserade måtten ROA och ROE för känsliga företag. En positiv relation kunde däremot konstateras för det marknadsvärde-baserade måttet Tobin’s Q för de känsliga företagen. För de icke-känsliga företagen fanns studien överlag inga signifikanta förhållanden mellan något av de tre finansiella prestationsmått som används i studien. Resultaten ger inget stöd till hypotesen att ESG och de tre individuella pelarna E,S och G har en mer positivt relation till de finansiella prestationsmåtten inom känsliga företag än icke-känsliga företag. Något som kan förklaras av att ESG-poäng inte bedömer prestationen utan enbart rapporteringen. För att bringa klarhet i frågan gällande branschtillhörighetens påverkan på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation behövs mer omfattande hänsyn till industriella faktorer tas för att ytterligare förstå sambandet mellan ESG och finansiell prestation. / The climate crisis is one of the biggest challenges the world is facing. In recent years, increased attention to sustainability has led to corporate responsibility in environmental, social and governance-related issues becoming increasingly important. To quantify how well sustainability efforts are being carried out in companies, the sustainability measure ESG has been developed. The term ESG is a compilation of three different segments: Environmental, Social, and Governance, which from a sustainability perspective focus on measuring these segments. However, it is unclear whether higher ESG scores lead to improved financial performance. Many studies have examined the relationship between ESG and financial performance, but no consensus has yet been reached on the relationship. This study has therefore examined whether this relationship exists in the Swedish market. The study investigated whether the relationship between ESG and financial performance is influenced by a company's industry affiliation. To investigate whether industry affiliation has a significant effect on the relationship between ESG and financial performance, a breakdown of industries and sectors was made for companies that are sensitive to ESG issues and those that are not. The accounting-based performance measures used are ROA and ROE, and the market based measure in the study was Tobin's Q. Regression analyses were performed with ESG and the individual pillars E, S, and G as independent variables. The results of the study generally found an insignificant relationship between the accounting-based measures ROA and ROE for sensitive companies. However, a positive relationship was found for the market based measure Tobin's Q for sensitive companies. For non-sensitive companies, the study generally found no significant relationships between any of the three financial performance measures used in the study. The results do not support the hypothesis that ESG and the three individual pillars E, S, and G have a more positive relationship with the financial performance measures within sensitive companies than non-sensitive companies. This could be explained by the fact that ESG scores do not assess performance, only reporting. To bring clarity to the question regarding the impact of industry affiliation on the relationship between ESG and financial performance, it is necessary to take more comprehensive industry factors into account in order to further understand the relationship between ESG and financial performance.

Redovisningsstandarden IFRS 16 trädde i kraft för redovisningsperioder från den 1:a januari 2019 efter det att intressenter getts möjlighet att uttrycka sina åsikter på ett reviderat utkast. Att låta intressenter uttrycka sina åsikter inför implementering av standarder är en central del av IASB:s normbildningsprocess som gör att de bibehåller sin legitimitet och neutralitet. IASB:s oberoende har dock länge kritiserats för att inte tillgodose det allmänna intresset efter ett flertal incidenter som påvisat att IASB har låtit sig influeras av särskilda intressentgrupper. Uppsatsen behandlar därför IASB:s neutralitet genom normbildningsprocessen med hänsyn till intressentgruppers åsikter uttryckt genom comment letters på det reviderade utkastet ED/2013/6 - Leases. Genom en kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag undersöks 340 stycken comment letters. Studiens grundar sig vidare på teorier som capture theory och legitimitetsteorin vilka är teorier som förklarar relationen mellan allmänheten, organisationer och reglerande organ. Resultatet antyder att ingen intressentgrupp tagits i större beaktande än andra och därmed kan IASB:s legitimitet och oberoende inte ifrågasättas på någon starkare grund vad gäller normbildningsprocessen för IFRS 16. Studien bidrar därmed till de skiljaktiga meningar som finns i existerande forskning om huruvida IASB tagit någon intressentgrupp i större beaktande än andra vid framtagandet av en ny redovisningsstandard. / The accounting standard IFRS 16 came to be effective for accounting periods starting 1st of January 2019, after a due process where stakeholders were given the opportunity to express their opinions on an exposure draft. Giving stakeholders the opportunity to express their opinions before implementing a new accounting standard is a key part of IASB:s due process which enables them to maintain their legitimacy and neutrality. IASB:s independency has been widely criticized for not maintaining the interest of the public after numerous incidents which shows that IASB had been influenced by certain stakeholder groups. Therefore, this study examines IASB:s neutrality during the due process in regards to the opinions of stakeholder groups expressed in the comment letters submitted as a response to the exposure draft ED/2013/6 - Leases. Using a qualitative study method with quantitative elements, 340 comment letters were examined. This study is based on theories such as capture theory and legitimacy theory which are theories that explain the relationship between the public, organizations and the regulators. The results indicate that no stakeholder group has had a higher influence and therefore the legitimacy and neutrality of IASB can not be questioned in regards to the due process of IFRS 16. Therefore, this study contributes to the differing opinions in existing research whether IASB has taken any certain stakeholder group into higher consideration in the due process of a new accounting standard.

Reformen för frivillig revision genomfördes med syfte att möjliggöra valfrihet för revisionsfrågan utefter småföretagens egna behov och resurser. Trots att reformen genomfördes för över ett decennium sedan är forskarna fortfarande oense om effekterna av den avskaffade revisionsplikten. Det senaste åren har debatten kring återinförandet av revisionsplikten varit aktuell där argumenten bakom återinförandet baseras på den ökade ekonomiska brottsligheten och minskade lönsamheten hos de bolag som valt bort revisionen. Även de olika fördelar som revisorns kompetens och legitimitet som skapar trygghet för företagens intressenter är argument för återinförandet av revisionsplikten. Denna studie bidrar med en ökad förståelse och vägledning för småföretag i valet om frivillig revision. Syftet med denna studie är därför att undersöka om reformen för frivillig revision har påverkat konkursrisken hos svenska aktiebolag, samt om det finns andra finansiella faktorer som kan påverka småföretagens långsiktiga överlevnad. Syftet besvaras med utgångspunkt i tre teorier: legitimitetsteori, informationsasymmetri och signalteori, som dessutom utgör en del av den teoretiska referensramen. Den kvantitativa studien utvecklar hypoteser genom teorierna och den tidigare forskningen. Dessa ligger till grund för dataanalysen som sker genom logistisk regression för att skapa en konkursprognostiseringsmodell. Datamaterialet som undersökts består av sekundärdata genererad från Retriever Business av småföretag i Västra Götaland under period 2019. Studiens resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan revisorn och konkursrisk. Studien visar därmed att revisorn har en effekt på konkursrisken, även om det är svårt att fastställa den exakta påverkan som revisorn har på konkursrisken. Resultatet ger trots det indikationer på att återinförande av revisionsplikten skulle gynna såväl småföretagare som myndigheter och bidrar på så sätt med stöd till debatten om återinförandet av revisionsplikten. / The reform for voluntary audit was implemented with the aim of enabling freedom of choice regarding audit matters based on the needs and resources of small businesses. Despite the reform being implemented over a decade ago, researchers are still divided on the effects of abolishing the mandatory audit requirement. In recent years, there has been a debate on reintroducing the mandatory audit requirement, with arguments based on increased economic crime and decreased profitability among companies that have opted out of audits. The various advantages of the auditor's expertise and legitimacy in providing security for stakeholders are also arguments for the reintroduction of the mandatory audit requirement. This study contributes to a better understanding and guidance for small businesses in the decision-making process regarding voluntary audits. Therefore, the purpose of this study is to examine whether the reform for voluntary audit has influenced the bankruptcy risk of Swedish limited liability companies and to identify other financial factors that may affect the long-term survival of small businesses. The purpose is addressed based on three theories: legitimacy theory, information asymmetry, and signaling theory, which also form part of the theoretical framework. The quantitative study formulates hypotheses based on these theories and previous research. These hypotheses form the basis for data analysis using logistic regression to create a bankruptcy prediction model. The data analyzed consist of secondary data generated from Retriever Business on small businesses in Västra Götaland during the period 2019. Therefore, this study is written in Swedish. The study's results show a significant negative correlation between the auditor and bankruptcy risk. Thus, the study demonstrates that the auditor has an effect on bankruptcy risk, although it is difficult to determine the exact impact of the auditor on bankruptcy risk. In spite of that, the results provide indications that reintroducing the mandatory audit requirement would benefit both small business owners and authorities, thus offering support to the debate on reintroducing the mandatory audit requirement.