Bakgrund: Känsliga samtalsämnen är något som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa ämnen är övervikt, som är ett stort folkhälsoproblem. I samtalet med patienten är kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vård. Syfte: Syftet med studien är att utifrån aktuell vetenskaplig omvårdnadsforskning mellan åren 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar känsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie, där artiklar relevanta för ämnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys. Resultat: Metaanalysen visar på att övervikt är ett känsligt ämne som är svårt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framträdande sättet för sjuksköterskan att hantera känsliga samtal är att helt och hållet undvika ämnet. När ämnet väl togs upp var de vanligaste strategierna för att initiera problemet att koppla an problemet med övervikt till en medicinsk diagnos, samt använda sig av kommunikativa redskap i form av mätvärden och journalanteckningar. Det tycks också finnas en viss struktur för hur känsliga samtal genomförs. Diskussion: Frågan är vem som bär ansvaret för att möjliggöra att känsliga samtal lyfts upp i den utsträckningen det borde. Detta är viktigt för att kunna bryta den negativa trend som ses idag, där övervikt är ett ökande folkhälsoproblem. Implikationer för vården: Studien är tänkt att användas som ett hjälpmedel i vården för att medvetandegöra sjuksköterskor om vikten av att lyfta fram problemet med övervikt, samt att redovisa de arbetssätt och kommunikativa strategier sjuksköterskan kan använda sig av i hanteringen av känsliga samtal.

The aim of this study is to examine how counselors within youth and sexual health clinics in Stockholm experience conversations about sensitive issues through interpreters. The study is based on eight qualitative interviews, five with counselors and three with interpreters. The theoretical framework is based on selected concepts from the theory of symbolic interactionism which are the following: definition of the situation, social interaction, symbols, activity and the present. In addition to these concepts we have used to selected models from a communication theory: the barrier model and filter- and noise model. The results of the study show that counselors, in order to have conversations about sensitive issues, needs to be responsive, open. This is a balance between showing the youth that sensitive issues can be spoken of and respecting the youths’ limits. The results also show that the interaction between counselors and interpreters is complex, due to many factors and that most of the counselors experience it as a troublesome but necessary part of their work. The study also reveals a problematic situation caused by lack of knowledge about interpreters’ education, division of responsibilities and the lack of interpreters’, especially with the right education for this context.

Vintern 2008 var hård mot svenska Sápmi. Tidigt föll snöblandat regn som när temperaturen föll frös till ett för renar ogenomträngligt lager av is över det som annars skulle varit den föda som skulle räcka fram till vårens tö. I desperation spred sig renhjordar över enorma ytor, och för Saila-Marie Persson och hennes familj gjorde det till slut att de inte längre hann med att ta sig runt flocken på en dag, och de blev tvungna att arbeta i princip dygnet runt för att överleva. Arbetet gav resultat, och när våren slutligen började smyga sig på igen var familjens renhjord, som sköttes av Saila, hennes föräldrar, hennes syskon och hennes systers pojkvän, tillbaka på fjället där de skulle kalva. Kalvningen representerar en nystart, en chans för hjorden att fylla de hål efter de djur som gått förlorade under de hårdare månaderna, och för renskötarna är det en period av andrum och återhämtning. Det var också den tidpunkt då Sailas systers pojkvän valde att ta sitt eget liv. Sailas värld skakades om, och i sviterna efter självmordet började hon själv må dåligt. Hon slets mellan gymnasiegången i Östersund och familjen som nu var tvungna att hantera både stor sorg och dessutom ökad arbetsbörda. När hon vände sig till skolkuratorn med ett rop på hjälp möttes hon av oförstående: kunde hon inte bara sluta åka efter renarna? För Saila var svaret ett enkelt nej, eftersom renarna var en del av hennes identitet och det hon ville hålla på med i framtiden. Renarna var lika mycket en del av hennes utbildning som gymnasieskolan. Till slut såg hon som enda utväg att försöka följa sin systers pojkvän, att helt enkelt inte längre leva. Vårt arbete är en dokumentär om de människor som lever och bor i Sápmi och som på olika sätt drabbats eller påverkats av psykisk ohälsa och självmord. Den här reflektionsrapporten är en studie av de metoder vi vi använt under arbetets gång. I den här reflektionsrapporten har vi valt att titta närmare på många av de etiska aspekter som rör rapportering om självmord och psykisk ohälsa, däribland den risk för inspiration till självmord som kommer med att berätta om självmord i media. Vad vi kommit fram till är att en vanlig uppfattning bland journalister är att det dels är riskfyllt att rapportera om självmord i tryckt media, men att det också kan finnas en tendens till minskad självmordsstatistik om tystandens bryts och det rapporteras om på ”rätt sätt”. Dessutom sätter vi oss in i och reder ut begreppen dokumentär och reportage, samt diskuterar journalistens, intervjupersonens och källornas roll i de olika situationerna.

I denna litteraturstudie undersöks vad forskning säger om lärares textval gällande skönlitteratur som innehåller känsliga ämnen samt hur undervisning som inkluderar sådan litteratur kan läggas upp. I forskningen framkommer att lärare tenderar att välja bort litteratur som innehåller känsliga ämnen och att de gör detta av flera anledningar. Exempelvis visar sig lärare vara oroliga för att eleverna inte ska vara mogna nog att kunna hantera innehållet och för att elevernas föräldrar ska reagera negativt på läsningen. Andra anledningar till att lärare väljer bort viss litteratur är att de inte känner sig tillräckligt utbildade och kunniga gällande det känsliga ämnet som skildras och att de är rädda att eleverna ska triggas av läsningen eller ta efter negativa beteenden som skildras i litteraturen. Forskningen visar även två aspekter som talar för valet av att använda böcker med känsliga ämnen i litteraturundervisningen: att elever har rätt att känna igen sig i det som de läser och att litteraturen kan ses som en positivt modellerande förebild för eleverna. När det gäller undervisning om känsliga ämnen i skönlitteratur framgår det av forskningen att det är viktigt med förberedelse. Det handlar om att läraren behöver förbereda sig själv, men också sina elever och deras föräldrar på hur undervisningen kommer att se ut. I forskningen ges även förslag på hur undervisningen och klassrumsarbetet kan läggas upp. Exempelvis föreslås litteratursamtal och loggboksskrivande som två metoder för att bearbeta skönlitteraturen, men även mer övergripande förhållningssätt presenteras.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lärares upplevelser av att leda känsliga samtal med föräldrar och elever. Med känsliga samtal avses samtal som väcker starka känslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvårdande samtal. Jag har intervjuat fem lärare på grundskolans senare år och på gymnasiet och använt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tänkande. Resultatet visar att alla fem intervjupersonerna har mycket erfarenhet av känsliga samtal, och att de har lärt sig strategier för hur de ska hantera dessa. Alla menar att de var helt oförberedda för detta när de var nyutexaminerade. Samtliga menar att professionalitet i det här sammanhanget handlar om att vara empatisk, men inte bli personligt berörd.

Aktivitetsarmband, bärbara enheter i grunden avsedda för loggande och mätning av fysisk aktivitet, är ett av många exempel på uppkopplade enheter som på kort tid har blivit en del av det vardagliga livet för en betydande andel av det svenska folket. Säkerheten kring dessa produkter varierar kraftigt och något sätt för den enskilda individen att avgöra vilken produkt som är säker att använda finns inte. Det huvudsakliga syfte med studien är att öka förståelsens kring konsumenters bild och uppfattning kopplat till aktivitetsarmband och den integritetsproblematik insamling, sammanställning och presentation av denna typ av personlig information innebär. De frågeställningar som studien behandlar fokuserar på huruvida en oro för integriteten kopplat till användandet av aktivitetsarmband kan identifieras bland konsumenter. Vidare ställs frågan om det finns något som tyder på skillnader i synen på användande av aktivitetsarmband sett från ett integritetsperspektiv. Denna studie behandlar även frågan hur konsumenter ställer sig till att betala mer för ett aktivitetsarmband som sett från ett integritetsperspektiv är att anse som säkrare. Studien bygger på en kombination utav kvantitativ och kvalitativ metod där en enkätundersökning har genomförts vilken sedan kompletterats med semi-strukturerade intervjuer. Avsikten med denna studie är inte att redogöra för den faktiska allmänna uppfattningen eller att besvara eller säkerställa hur framtagna ställda frågeställningar förhåller sig till den allmänna uppfattningen. Denna studie fokuserar på en för produkten intressant kategori individer och studiens syfte är endast att undersöka huruvida en oro för den personliga integriteten kan identifieras inom denna population. Avsikten med studiens resultat är snarare att det skall kunna utgöra grund för beslut om behov av vidare mer omfattande undersökningar. Denna studie ger i förhållande till dess undersöknings omfattning tydliga indikationer på en allmän oro bland konsumenter kopplat till användandet av aktivitetsarmband. Studien visar även indikationer på ett bland konsumenter utbrett intresse för produkter med en högre säkerhetsnivå. Studiens resultat pekar på ett tydligt behov av vidare studier inom området.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem. Ett problem som drabbar den uppväxande generationen hårt. Ungdomar kan bevittna den här typen av våld i hemmet samt utsättas för det i egna relationer. De unga personer som utsätts för våld i en nära relation vänder sig främst till vänner för att få stöd. Ungdomsstyrelsen (2013) lyfter därför fram skolan som en viktig arena för att sprida kunskap som kan synliggöra och förebygga våld i nära relationer. Den här studien har som syfte att undersöka svensklärares inställning till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen på gymnasiet. Studien har vidare syftat till att undersöka vilka förutsättningar svensklärarna på gymnasiet ges till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda studien är en flermetodsstudie. Det innebär att en enkätundersökning har kombinerats med semistrukturerade intervjuer. Den forskningsstrategin har använts i syfte att få en fördjupad förståelse för det undersökta området. Detta såtillvida att de kvantitativa resultaten har lett till frågeställningar som har följts upp genom intervjuerna. Det är 52 svensklärare från 12 olika gymnasieskolor belägna i 6 skilda kommuner som har besvarat enkäten och det är 7 av dessa lärare som har intervjuats. Studien påvisar att det mellan svensklärarna finns olika inställningar till att med eleverna läsa och samtala om våld i nära relationer inom ramen för litteraturundervisningen. Den genomförda resultatanalysen visar att de skilda inställningarna går att dela in i två huvudkategorier som utgörs av skolan och litteraturundervisningen är en del av livet och skolan och litteraturundervisningen är en frizon. Det som utgör en skillnad mellan de båda kategorierna är bland annat de perspektiv som finns på styrdokumenten. I kategorin skolan och litteraturundervisningen är en del av livet återfinns ett fokus på styrdokumentens skrivningar om värdegrund medan det i kategorin skolan och litteraturundervisningen är en frizon föreligger ett fokus på styrdokumentens skrivningar om att undervisningen ska ta sin utgångspunkt i det som förenar eleverna. Det finns mellan de båda kategorierna också en skillnad med avseende på vad som är att visa omsorg om eleverna samt vad som är att betrakta som en trygg miljö för samtal om känsliga ämnen. Resultaten vad anbelangar förutsättningar påvisar att lärarna upplever att det saknas strukturella förutsättningar, vilket innebär att det inte finns utrymme för det kollegiala lärandet och erfarenhetsutbytet samt för det kollegiala samarbetet över ämnesgränserna.

As the name ”personal data” demontrates, such data are a part of the personal integrity of an individual. Their use on the labour market and in employment relations must be regulated in order to minimize the risks of infrigement in the personal integrity of the employees. Such regulations must evolve in the same rate as the methods of processing and the technological development. This creates many difficulties for the legislators and companies who are concerned by the legislation.  Therefore, will this thesis examine the evolution of the regulations regardingthe processing of personal data in the last 50 years through a comparaison of the processing of non-sensitive and sensitive personal data. In addition, this thesis studies the role of digitalisation and globalisation on the legislations and how the challenges present in the early 70s has evolved to the challenges we are now facing.

The student’s independent work, often in the form of a thesis, plays an important role in higher education at Swedish universities. However, since the GDPR came into effect in 2018, some Swedish universities have limited their students’ processing of sensitive personal data, while other universities have not. This thesis studies the reasons behind the regulations, in relation to the principle of academic freedom as well as research ethics and the universities’ mission of providing higher education and research to society. Using these concepts as a theoretic framework, the thesis then analyses how ten Swedish universities position themselves in regards to their students processing personal data, and complements the analysis with two semi-structured interviews with representatives of library and information science educations at two universities. The thesis explores the boundaries and the grey areas between the concepts of education and research, and discusses the possible implications and consequences of applying limitations to what students can and cannot research, for higher education in general and for library and information science in particular. The conclusion is that the question of whether students should be allowed to process personal data is as much a question of democracy as of academy, and that a further, critical discussion is needed within the academic sector.

Denna studie avser att bidra med kunskap om vad förskollärare identifierar som svåra och känsliga samtal med vårdnadshavare. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har analyserats utifrån diskursteori där begreppen positionering, subjektpositionering och modalitet varit bärande. I resultatet framkommer det att förskollärarna uttrycker att det finns flera olika faktorer som påverkar vad som är eller blir ett svårt och känsligt samtal. Samtliga förskollärare menar att det rör sig om en oro kring barnet. Det återfinns även i resultatet att förskollärarna uttrycker en oro inför dessa samtal och de beskriver att de förbereder sig inför dessa för att undvika missförstånd. Genom att tillsammans diskutera och reflektera över både sin egen och arbetslagets gemensamma syn på de här samtalen kan det skapas en medvetenhet kring vilka maktstrukturer som kan skapas både medvetet och omedvetet. På så sätt skulle det kunna skapas en gemensam samsyn på dessa samtal och vidare leda till en ökad trygghetskänsla inför och under de här samtalen.