No description available.

Sedan 1950-talet har sex- och samlevnadsundervisningen varit ett obligatoriskt inslag i den svenska undervisningen. Som första land i världen fick svenska skolbarn lagstiftad rätt till sexualundervisning. Sedan dess har lärare brottats med hur de ska ta sig an ämnet rent praktiskt i klassrummet. Hösten 2022 skärptes ämnets betydelse i läroplanen, både till utrymme och ansvar. För att bättre spegla dagens samhälle har ämnet fått ett nytt namn; Sexualitet, samtycke och relationer och ska numera fungera som ett verksamhetsövergripande kunskapsområde som ska integreras i samtliga ämnen. Därmed ställs högre kompetensmässiga krav också på samtliga lärare som nu ställs inför de utmaningar som kunskapsområdets alla delar skapar. Denna kvalitativa intervjustudie avser ta reda på vilka dessa utmaningar är genom att rama in de områden som lärare upplever som känsliga att undervisa om. Undersökningen avser också med hjälp av ramfaktorteorin identifiera de ramar som påverkar undervisningen om känsliga ämnen och hur dessa ramar påverkar lärarnas ageranden. Det framgår av studiens resultat att områden som sex, sexualitet, pornografi och religion och kultur är områden som upplevs extra känsliga att undervisa om då de väcker starka känslor hos eleverna. Studien visar också att den mest avgörande ramfaktorn för både undervisningen och lärarnas upplevelse är vilka organisatoriska förutsättningar som undervisningen verkar i. Organisatoriska förutsättningar kan både främja undervisningen om känsliga ämnen, därmed också kunskapsområdet, och begränsa undervisningen och arbetsområdet då dessa förutsättningar brister. / Ever since the 1950s, education about sex and relationships has been a mandatory part of Swedish schooling. Swedish pupils were the first pupils in the world to be granted legal right to sex education in school. Since then, teachers have struggled with how to approach the subject in the classroom. In the fall of 2022, the significance of the subject was heightened in the curriculum, both in terms of scope and responsibility. To better reflect today's society, the subject has been given a new name: Sexuality, consent, and relationships, and it is now intended to function as a interdisciplinary matter to be integrated into all other subjects. Consequently, higher competence requirements are placed on all teachers who now face the challenges posed by the various aspects of this subject. This study aims to identify these challenges by charting the areas that teachers find sensitive to teach about. The study also aims to use frame factor theory to identify the frames that influence the teaching of sensitive subjects and how these affect teachers' actions. The results of the study show that areas such as sex and sexuality, pornography, religion and culture are perceived as particularly sensitive to teach about because they evoke strong emotions in the classroom. The study also reveals that the most critical frame factor for both the teaching and the teachers' experience is the organizational conditions in which the teaching takes place. Organizational conditions can promote the teaching of sensitive subjects or limit the teaching of the subjects when these conditions are lacking.

Klimatkrisen är en av de största utmaningarna som världen står inför. På senare år har en ökad uppmärksamhet för hållbarhet vuxit vilket medfört att företagens ansvarstagande i miljömässiga, sociala och styrningsrelaterande frågor blivit en allt viktigare del. För att kvantifiera hur väl hållbarhetsarbetet utförts i företag har hållbarhetsmåttet ESG utvecklats. Begreppet ESG är en sammanställning av tre olika segment: Environmental, Social och Governance som utifrån ett hållbarhetsperspektiv inriktar sig på att mäta dessa segment. Huruvida högre ESG-poäng leder till förbättrad finansiell prestation är däremot oklart. Många studier har undersökt relationen mellan ESG och finansiell prestation, dock har ingen konsensus kring förhållandet ännu konstaterats. Denna studie har därför undersökt om detta förhållande existerar på den svenska marknaden. I studien undersöktes om förhållandet mellan ESG och finansiell prestation påverkas beroende på företags branschtillhörighet. För att undersöka om branschtillhörighet har en signifikant effekt på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation har en uppdelning mellan branscher och sektorer gjorts för företag som är känsliga för ESG-frågor och de som inte är det. De redovisningsbaserade prestationsmåtten som använts är ROA och ROE och det marknadsvärde-baserade måttet i studien var Tobin’s Q. Regressionsanalyser utfördes med ESG och de individuella pelarna E,S och G som oberoende variabler. Resultatet från studien fann överlag ett insignifikant förhållande mellan de redovisningsbaserade måtten ROA och ROE för känsliga företag. En positiv relation kunde däremot konstateras för det marknadsvärde-baserade måttet Tobin’s Q för de känsliga företagen. För de icke-känsliga företagen fanns studien överlag inga signifikanta förhållanden mellan något av de tre finansiella prestationsmått som används i studien. Resultaten ger inget stöd till hypotesen att ESG och de tre individuella pelarna E,S och G har en mer positivt relation till de finansiella prestationsmåtten inom känsliga företag än icke-känsliga företag. Något som kan förklaras av att ESG-poäng inte bedömer prestationen utan enbart rapporteringen. För att bringa klarhet i frågan gällande branschtillhörighetens påverkan på förhållandet mellan ESG och finansiell prestation behövs mer omfattande hänsyn till industriella faktorer tas för att ytterligare förstå sambandet mellan ESG och finansiell prestation. / The climate crisis is one of the biggest challenges the world is facing. In recent years, increased attention to sustainability has led to corporate responsibility in environmental, social and governance-related issues becoming increasingly important. To quantify how well sustainability efforts are being carried out in companies, the sustainability measure ESG has been developed. The term ESG is a compilation of three different segments: Environmental, Social, and Governance, which from a sustainability perspective focus on measuring these segments. However, it is unclear whether higher ESG scores lead to improved financial performance. Many studies have examined the relationship between ESG and financial performance, but no consensus has yet been reached on the relationship. This study has therefore examined whether this relationship exists in the Swedish market. The study investigated whether the relationship between ESG and financial performance is influenced by a company's industry affiliation. To investigate whether industry affiliation has a significant effect on the relationship between ESG and financial performance, a breakdown of industries and sectors was made for companies that are sensitive to ESG issues and those that are not. The accounting-based performance measures used are ROA and ROE, and the market based measure in the study was Tobin's Q. Regression analyses were performed with ESG and the individual pillars E, S, and G as independent variables. The results of the study generally found an insignificant relationship between the accounting-based measures ROA and ROE for sensitive companies. However, a positive relationship was found for the market based measure Tobin's Q for sensitive companies. For non-sensitive companies, the study generally found no significant relationships between any of the three financial performance measures used in the study. The results do not support the hypothesis that ESG and the three individual pillars E, S, and G have a more positive relationship with the financial performance measures within sensitive companies than non-sensitive companies. This could be explained by the fact that ESG scores do not assess performance, only reporting. To bring clarity to the question regarding the impact of industry affiliation on the relationship between ESG and financial performance, it is necessary to take more comprehensive industry factors into account in order to further understand the relationship between ESG and financial performance.

Denna studie undersöker Navid Modiris initiativ- och responstagande gentemot sina gäster i podcasten Hur kan vi?. Syftet är att se huruvida Modiris interaktion med gästerna varierar beroende på vem gästen är och hur kontroversiellt ämnet anses vara.  Från sex av podcastens avsnitt har delar valts ut för att analyseras med en metod inspirerad av samtalsanalys (Norrby, 2014) och initiativ och respons (Linell & Gustavsson, 1987). Av de avsnitt som valts ut bedöms tre av avsnitten ta upp mer kontroversiella ämnen medan tre bedöms ta upp mindre kontroversiella ämnen. Studiens resultat visar att Modiris initiativ och respons gentemot sina gäster varierar men det går däremot inte att fastslå om detta beror på vem gästen är eller huruvida ämnet som tas upp är kontroversiellt eller ej. Resultatet visar också att Modiris samtalsmetod på många sätt är förenligt med hur en samtalsaktivist samtalar.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet. Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010.   Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen.

As Sweden has moved from being a homogeneous country to a multicultural melting pot of various nationalities so has the need for history teachers to understand how to raise various historical issues in a way without unnecessarily offending or aggravating while still doing their duty of educating and fostering the next generation on Swedish citizens. Therefore, this research overview of the topic “sensitive and controversial issues in history teaching” (SCIs) has been done as an attempt to bridge knowledge gaps and create more understanding for how to educate on SCIs by gathering information from nations where the issues have already been well documented. Consequently, this study attempts to showcase different SCIs in different nations as well as showcasing how teachers from each nation either try teaching said issues or ignore it. The conclusion is that teachers in general do not shy away from teaching controversial subjects and that a controversial subject is a subject that still holds an emotional connection to a student or a teacher.

I denna uppsats undersöks viktiga aspekter i känsliga samtal med barn och hur socialarbetare kan skapa förutsättningar för ett fungerande samtal. Uppsatsen är en del av en pilotstudie vars övergripande syfte är att framställa digitala lösningar för socionomstudenter att öva på inför känsliga samtal med barn. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer och utifrån dess syfte och frågeställningar har vi använt oss av grundad teori som metodval. Den grundade genomförda analysen resulterade i kategorierna 1) känslomässig hantering för ett professionellt bemötande, 2) flexibilitet och följsamhet, 3) samtalsmetoder och 4) sammanhangsmarkering. De slutsatser som dragits är att den som håller i samtalet behöver besitta förmågor som att kunna lyssna aktivt, härbärgera andras känslor och vara flexibel. Att vara flexibel innebär att vara följsam gentemot barnet såväl som att vara flexibel gällande samtalsmetoder och anpassa detta efter varje enskilt barn. Därutöver dras slutsatsen att en sammanhangsmarkering är viktigt för barnet att få före, under och efter samtalen. En sammanhangsmarkering är även viktig för att kunna bemästra att hålla i känsliga samtal med barn, vilket vi menar på att digitala lösningar för att öva på samtal kan vara ett bra verktyg för blivande socialarbetare som kommer att jobba med barn. / This paper aims to examine important aspects in sensitive conversations with children and how social workers can manage to create prerequisites to make the conversations work out in a functional way. The paper is a part of a pilot study which aims to create digital solutions for social work students to practice sensitive conversations with children in a digital environment. Our study is based on qualitative interviews and the methodology used for analysis is constructivist grounded theory. The analysis has resulted in the core categories 1) emotional management to achieve a professional approach, 2) flexibility and adaptability, 3) conversational methods and 4) context markers. The result shows that the professional who is leading the conversation needs to be able to practice active listening, to harbor other peoples (the children) feelings and to be flexible. To be flexible means to be able to adopt the approach to every individual child, but also to be adjustable towards what conversational methods to be used, so that every individual’s need can be met. In conclusion, it is important in the treatment of a child to mark out the context of the conversation and situation for the child before, during and after the conversation. To mark out the context of the conversation is also important for the social worker to be able to master the conversation. Using digital solutions in order to practice on sensitive conversations can be an effective tool to build up context markers for the social worker and therefore get more comfortable to lead difficult conversations.

In response to a desired degree of participation within vaccination against the Covid-19 pandemic, the Swedish government chose to implement mandatory marketing measures. This has been exemplified by vaccine mandates which caused to provoke varying reactions from affected consumers. This study was, thus, based on investigating established marketing strategies for sensitive products from a consumer perspective and measuring the perceived level of trust between the state and its citizens. The study adhered to a qualitative research method to facilitate the assessment of a phenomenon with respect to medicalization. Semi-structured interviews were designed based on three main categories of respondents: critical-, neutral-, and positive-minded individuals, in relation to opinions concerning the marketing of vaccines and government mandates. Respondents were further distributed on the basis of four age groups to investigate the relevance of the individual's age and their corresponding level of trust. Based on the following results, however, there appeared to be no established link between these two variables, i.e. age and confidence. Furthermore, it has been shown that respondents' previous attitudes were related to their degree of social capital which determined the individuals' level of trust with regard to the state and its implementation of the vaccine mandate. The respondents' previous attitudes on the subject of vaccination mainly affected the level of trust they had for their state and how well they could identify with the message behind the marketing of vaccines. Further conclusions also showed a link between the degree of consumers' relatability with regard to the marketing message and their respective consumer behavior, for example within the vaccination frequency of each individual respondent. / Som svar till ett önskat vaccinationsdeltagande mot Covid-19 pandemin valde den svenska regeringen att implementera tvingande markandsföringsåtgärder i form av exempelvis vaccin mandat som väckte varierande reaktioner från påverkade konsumenter. Denna studie utgick därmed från att utreda etablerade marknadsföringsstrategier kring känsliga produkter utifrån ett konsumentperspektiv och mäta den uppfattade förtroendenivån mellan respektive stat och medborgare. Studien förhöll sig till en kvalitativ forskningsmetod för att underlätta undersökningen av ett fenomen med avseende för medikalisering. Semistrukturerade intervjuer utformades utifrån tre huvudsakliga respondentkategorier: kritiskt, neutralt samt positivt inställda individer, i förhållande till deras antaganden för marknadsföring av vaccin och statliga mandat. Ytterligare fördelades respondenter utifrån fyra åldersgrupper för att utreda relevansen kring individens ålder och dess korresponderande förtroendenivå. Utifrån följande resultat uppkom det däremot inte någon förekommande koppling mellan dessa två variabler, det vill säga ålder och förtroende. Vidare har det påvisats att respondenternas tidigare inställningar relaterade till deras grad av socialt kapital avgjorde för individernas tillitsnivå med avseende på staten och dess implementering av vaccin mandat. Huvudsakligen påverkade respondenternas tidigare inställningar kring ämnet om vaccinering den nivå av förtroende de utgjorde för staten samt hur väl de kunde identifiera sig med den etablerade marknadsföringens budskap. Vidare slutsatser visade även på en koppling mellan graden av konsumenters relaterbarhet med avseende på marknadsföringens budskap samt deras respektive konsumentbeteende exempelvis inom de individuella respondenternas vaccinationsfrekvens.

In the realm of neuroelectronics, the challenge lies in achieving finer observations of physiological processes to comprehend neuronal interactions and computations. This necessitates the development of more compliant and biomimetic interfaces for improved integration with biological tissues, enabling finer physiological process observations. Commonly used flat and static electrode interfaces contrast sharply with the dynamic, complex, and three dimensional (3D) extracellular matrix (ECM) in which cells reside. Introducing 3D patterns on electrode surfaces enhances cell-chip coupling, improving the signal recording. Moreover, inorganic electrodes are stiff and rigid, creating mechanical mismatches with softer biological tissues, and they fail to fully capture ionic conduction.This thesis addresses these challenges by focusing on designing and engineering a multi-layer dynamic and stimuli-responsive bioelectronic interface. The system combines light-responsive, deformable polymers like Poly(Disperse Red 1-methacrylate) (pDR1m) with conductive polymers such as Poly(3,4-ethylenedioxythiophene): poly(stirensulfonate) (PEDOT:PSS). pDR1m responds to light, exhibiting 3D surface topography deformation, while PEDOT:PSS facilitates electrical recording and stimulation of cells, offering mixed electronic and ionic conduction as well as good mechanical properties. The potential use of an intermediate Polydimethylsiloxane (PDMS) film to improve layer adhesion is also explored. The individual and multi-layer samples were first optimized for spin coating manufacturing, and then thoroughly characterized to investigate their thickness, morphology, optical and electrochemical properties. Patterning of pDR1m-based samples was carried out using laser scanning confocal microscopy and a Lloyd’s mirror interferometer.The pDR1m\PEDOT:PSS sample demonstrates promising morphological and conductive properties, and the presence of PEDOT:PSS does not alter the absorption spectra of pDR1m. The multi-layer approach also supports efficient inscription of 3D surface reliefs without damaging the conductive layer. In conclusion, this work successfully designs conductive and dynamic light-driven films, which showcase good potential for bioelectronics and neuroelectronic interfaces. These interfaces could lead to enhanced investigations into combined electromechanical stimulation on cells and provide a more biomimetic coupling with biological tissues. / Inom neuroelektronikens område ligger utmaningen i att uppnå finare observationer av fysiologiska processer för att förstå neuronala interaktioner och beräkningar. Detta kräver utveckling av mer följsamma och biomimetiska gränssnitt för förbättrad integration med biologiska vävnader, vilket möjliggör finare fysiologiska processobservationer. Vanligt använda platta och statiska elektrodgränssnitt står i skarp kontrast till den dynamiska, komplexa och tredimensionella (3D) extracellulära matrisen (ECM) i vilken celler finns. Att introducera 3D-mönster på elektrodytor förbättrar cell-chip-kopplingen, vilket förbättrar signalinspelningen. Dessutom är oorganiska elektroder styva och stela, vilket skapar mekaniska felmatchningar med mjukare biologiska vävnader, och de lyckas inte helt fånga jonledning.Den här avhandlingen tar upp dessa utmaningar genom att fokusera på att designa och konstruera ett flerlagers dynamiskt och stimuli-responsivt bioelektroniskt gränssnitt. Systemet kombinerar ljuskänsliga, deformerbara polymerer som Poly(Disperse Red 1-methacrylate) (pDR1m) med ledande polymerer som Poly(3,4-etylendioxitiofen): poly(stirensulfonat) (PEDOT:PSS). pDR1m reagerar på ljus och uppvisar 3D-yttopografideformation, medan PEDOT:PSS underlättar elektrisk inspelning och stimulering av celler, erbjuder blandad elektronisk och jonledning samt goda mekaniska egenskaper. Den potentiella användningen av en mellanliggande polydimetylsiloxan (PDMS) film för att förbättra skiktvidhäftningen undersöks också. De individuella och flerskiktiga proverna optimerades först för spinnbeläggningstillverkning och karakteriserades sedan grundligt för att undersöka deras tjocklek, morfologi, optiska och elektrokemiska egenskaper. Mönster av pDR1m-baserade prover utfördes med laserskanning konfokalmikroskopi och en Lloyds spegelinterferometer.pDR1m\PEDOT:PSS-provet visar lovande morfologiska och ledande egenskaper, och närvaron av PEDOT:PSS förändrar inte absorptionsspektra för pDR1m. Flerskiktsmetoden stöder också effektiv inskription av 3D-ytreliefer utan att skada det ledande lagret. Sammanfattningsvis designar detta arbete framgångsrikt ledande och dynamiska ljusdrivna filmer, som visar upp god potential för bioelektronik och neuroelektroniska gränssnitt. Dessa gränssnitt kan leda till förbättrade undersökningar av kombinerad elektromekanisk stimulering på celler och ge en mer biomimetisk koppling med biologiska vävnader.

Utmaningar är något som lärare upplever dagligen i sitt yrke. Dessa utmaningar utspelar sig oftast i klassrummet och kan innebära allt från hur till exempel ett kunskapsinnehåll ska läras ut till elever eller hur elever ska bemötas. Denna studie handlar om hur några verksamma SO- och religionskunskapslärare på gymnasiet och grundskolan upplever utmaningar i sin undervisning i förhållande till ramfaktorer så som läroplan, elevmångfald, timplan och känsliga ämnen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med fyra lärare. Respondenternas tal har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin för att förstå hur de resonerar om sina utmaningar men också för att visa vilken nivå utmaningarna kommer från. Ur reslutatet har olika identifierats och kategoriserats som didaktiska, pedagogiska och organisatoriska. Slusatsen i denna studie kommer att visa att de utmaningar som de intervjuade lärarna upplever uppstår när olika ramfaktorer samspelar med varandra.