Sammanfattning Vi lever i en alltmer digitaliserad värld där utvecklad teknik kan bidra till att lösa flertalet samhällsproblem. Till exempel är intresset av avancerad AI-teknik inom sjukvård alltmer efterfrågat. AI-teknik har stor potential att stödja sjukvårdspersonal och individer, förkorta köer och förbättra vården. Tekniken bygger på insamlandet av stora mängder data som ska programmeras till att härma intelligent beteende. Åtskilliga känsliga personuppgifter behandlas i och med insamlandet av denna data. Inom ramen för den pågående debatten om personlig integritet skapas samtidigt en potentiell konfliktyta där företagshemligheter riskerar att avslöjas när information lämnas ut vid utövandet av enskildas dataskyddsrättigheter.  Konfliktytan aktualiseras till exempel om registerutdraget inkluderar delar av företags affärsplaner, arbetsmetodik och teknikens uppbyggnad. Ett annat exempel rör systematiskt utlämnande av personuppgifter efter begäran från en mängd registrerade, där sammanställningen i sig kan betraktas som företagshemligheter. Hur ser gränsdragningen ut för dessa motstående intressen? Hur förhåller man sig till balansgången mellan skydd av personlig integritet och skydd för företagshemligheter?  En adekvat intresseavvägning möjliggör för företag att skydda företagshemligheter samtidigt som enskildas personliga integritet inte äventyras. Hur denna intresseavvägning ska se ut är dock fortfarande oklart, vilket ligger till grund för denna uppsats. / Abstract We live in an increasingly digitized world where technology can help solve many societal challenges. For example, the interest in advanced AI technology in healthcare is increasingly in demand. AI technology has great potential to support healthcare professionals as well as individuals, shorten queues and improve healthcare. The technology is based on the collection of large amounts of data to be programmed to mimic intelligent behaviour. A great number of sensitive personal data are processed when such data is collected. Within the framework of the ongoing debate on personal integrity, a potential conflict area arises at the same time, where trade secrets risk being disclosed while information is provided as individual data protection rights are exercised.  The conflict area is raised, for instance, in cases where the register extract includes parts of the company’s business plans, work methodology and the structure of the technology. Another example concerns systematic disclosure of personal data upon request from a great number of registered persons, where the compilation itself can be regarded as trade secrets. What will the boundaries of these opposing interests be like? How does one relate to the balance between the protection of privacy and the protection of trade secrets?  An adequate balance of interests enables companies to protect trade secrets while not compromising individual privacy. However, how this balance of interests should be framed is still unclear, which has given rise to this thesis.

No description available.

Den 25e maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen, GDPR, i kraft. I och med detta kommer alla medlemsstater i den europeiska unionen få en gemensam lag som skärper tidigare regler och ställer högre krav på organisationers personuppgiftsbehandling. Syftet med detta arbete har varit att undersöka och kartlägga hur verksamheter som behandlar känsliga personuppgifter anser sig bli påverkade av GDPR, samt hur de arbetar för att uppfylla kraven från denna nya förordning. Känsliga personuppgifter är sådana som exempelvis avslöjar en persons sexuella läggning, politiska åsikt, religiösa övertygelse eller fackliga tillhörighet och för att uppfylla syftet utfördes därför en fallstudie på sex stycken fackförbund av olika storlek. Datainsamlingen gjordes med hjälp av intervjuer med en person från varje förbund som har god insikt och överblick över organisationens GDPR-arbete. Resultaten från studien visar att fackförbunden anser att den nya dataskyddsförordningen är komplex och svårtolkad men att den ändå medför positiva konsekvenser för både organisationen och medlemmarna. Alla personuppgifter som fackförbunden hanterar faller direkt under känsliga personuppgifter eftersom de kan härledas till facklig tillhörighet, och detta gör att förbunden anser sig ställas inför högre krav på informationssäkerhet i jämförelse med många andra verksamheter. Bland annat möter de stora utmaningar i hur de skall kunna kommunicera med sina medlemmar i framtiden eftersom missbruksregeln försvinner och även ostrukturerat material inkluderas i den nya dataskyddsförordningen. Det går inte att säga generellt vilka åtgärder förbunden vidtagit för att förbereda sig inför de nya kraven från GDPR men det är tydligt att både tekniska och administrativa säkerhetsåtgärder behövs. Exempelvis uppgraderar många av förbunden sina IT-system och upphandlar helt nya ärendehanteringssystem, samtidigt som de dessutom inför rutiner för gallring och för hantering av personuppgiftsincidenter. / On 25 May 2018, the new data protection regulation, GDPR, will come into effect. With this, all members of the European Union will have a common law that sharpens previous rules and puts higher demands on organisations' personal data processing. The purpose of this study has been to investigate and map how businesses dealing with sensitive personal data consider themselves being affected by GDPR, and how they work to meet the requirements of this new regulations. Sensitive personal data are what for example reveals a person's sexual orientation, political opinion, religious conviction or union affiliation and therefore, to fulfil the purpose, a case study with six trade unions of different sizes was performed. The data collection was made with help of interviews with one person from each trade union, who has good insight and overview over the organisation's work with the GDPR. The results from the study show that the trade unions find the new data protection regulation to be complex and hard to interpret but that it nevertheless causes positive consequences for both the organisation and the members. All personal data that the trade unions handle fall directly under sensitive personal data since they may be derived to union affiliation and this leads to where the trade unions considering themselves facing higher demands on information security in comparison to many other businesses. Among other things, they face major challenges in how they are going to communicate with their members in the future, as even unstructured material is included in the new data protection regulation.  It's not possible to say in general what actions the unions have taken to prepare for the new requirements of the GDPR, but it's clear that both technical and administrative safety actions are needed. For example, many of the unions are upgrading their IT systems or purchasing brand new case management systems while also introducing new routines for clearing of data and for management of personal data incidents.

Skolinspektionen menar att alla elever har rätt till att få sex- och samlevnadsundervisning. Den syftar till att stärka självkänslan hos eleverna och bidra till att de kan ta ansvarsfulla och medvetna beslut rörande sexualitet, relationer och hälsa. För att lärare ska känna sig bekväma och trygga i sin undervisande roll krävs kompetens i form av faktakunskaper och insikter om vilka arbetsmetoder som lämpar sig för ett visst moment. Skolinspektionen för fram vikten av att verktyg och stöd görs tillgängliga för lärare.Syftet med denna studie är att utifrån lärares beskrivningar få en fördjupad kunskap inom känsliga ämnen i sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasiekurserna Biologi 2 och Naturkunskap 1a1. I denna studie genererade tre kvalitativa intervjuer, en parintervju samt två enskilda intervjuer resultat som användes som underlag för diskussion och slutsatser.Tidigare forskning på området har varit knapp och svår att hitta. Detta arbete söker öka kunskapsbidraget inom val av arbetssätt och hur undervisningen av känsliga ämnen inom sex- och samlevnadsundervisningen kan bedrivas.Som teoretisk utgångspunkt används den didaktiska triangeln som visar på en grundläggande beskrivning av hur lärare, elev och innehåll förhåller sig till varandra. Den utökade didaktiska triangeln ligger närmre som förklaringsmodell till detta arbete och fokus ligger på hur lärarens olika kompetenser utgör grunden för valet av vilka arbetssätt som används vid undervisning av känsliga ämnen.Lärarna har en hög medvetenhet om vilka faktorer som kan påverka sex- och samlevnadundervisningen. Informanterna uttrycker att det är av stor vikt att elevernas egna frågor får ta plats och att det är viktigt som lärare att skapa strukturer, arbetssätt, i undervisningen som avpersonifierar framförallt elever men även lärare och istället fokusera på sakfrågan.Även om elevernas önskemål till viss del bör ligga till grund för den undervisning som bedrivs är det läraren utifrån sin profession som ska styra den. Resultatet i denna studie visar att utifrån det informanterna berättat bör alla parametrar i den didaktiska triangeln (didaktisk kompetens, ämneskompetens samt social kompetens) tas i beaktning men att den sociala kompetensen i sex- och samlevnadsundervisningen verkar ha en mer avgörande roll än de övriga två. / The Swedish Schools Inspectorate believes that all students have the right to receive sex and cohabitation education. It aims to strengthen students' self-esteem and help them make responsible and conscious decisions regarding sexuality, relationships and health. In order for teachers to feel comfortable and secure in their teaching role, competence is required in the form of factual knowledge and insights into which working methods are suitable for a particular part. The Swedish Schools Inspectorate emphasizes the importance of tools and support being made available to teachers.The purpose of this study is to, based on teachers' descriptions, gain an in-depth knowledge of sensitive subjects in sex and cohabitation teaching in the upper secondary school courses Biology 2 and Natural Science 1a1. In this study, three qualitative interviews, a couple interview and two individual interviews generated results that were used as a basis for discussion and conclusions.Previous research in the field has been scarce and difficult to find. This work seeks to increase the knowledge contribution within the choice of working methods and how the teaching of sensitive subjects in sex and cohabitation education can be conducted.As a theoretical starting point, the didactic triangle is used, which shows a basic description of how teachers, students and content relate to each other. The extended didactic triangle is closer as an explanatory model for this work and the focus is on how the teacher's different competencies form the basis for the choice of which working methods are used in teaching sensitive subjects.Teachers have a high level of awareness of the factors that can affect sex and cohabitation education. The informants express that it is of great importance that the students' own questions take place and that it is important as a teacher to create structures, working methods, in teaching that depersonalize primarily students but also teachers and instead focus on the issue.Although the students' wishes should to some extent form the basis for the teaching that is conducted, it is the teacher based on his profession who should guide it. The results of this study show that based on what the informants said, all parameters in the didactic triangle (didactic competence, subject competence and social competence) should be taken into account, but that social competence in sex and cohabitation education seems to play a more decisive role than the other two.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktigt både på internationell, nationell, regional och lokal nivå, bland annat på grund av dess betydelse för vår livsmedelsproduktion. I dagsläget minskar dock den biologiska mångfalden runt om i världen och förändrad mark- och vattenanvändning anges som den främsta orsaken till den pågående utrotningen. Som en del av arbetet att bevara den biologiska mångfalden har EU-kommissionen som mål att minst 30 procent att EU:s mark- och vattenområden ska getts ett rättligt skydd fram till 2030. Idag är mindre än 15 procent av Sveriges yta skyddad och takten för att utöka dessa områden avtar i och med regeringens beslut om kraftigt minskade resurser till Naturvårdsverket. Som ett resultat blir andra delar av lagstiftningen, som berör förvaltningen av naturvärden, än viktigare. Ett exempel på en sådan paragraf är 3 kap. 3 § Miljöbalken (SFS 1998:808) som avser att så långt möjligt skydda ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden från åtgärder som kan skada naturmiljön. Vad så långt möjligt egentligen innebär i praktiken och hur intresseavvägningar bör göras är dock ganska svårt att överblicka. Detta riskerar att resultera i att paragrafen tillämpas olika, i olika fall och i olika kommuner. Med detta som utgångspunkt avsåg studien genom att undersöka hur 3 kap. 3 § Miljöbalken kan tolkas samt att genom en diskursanalys jämföra hur utvalda kommuner förhåller sig till paragrafen. Undersökningen genomfördes med Emmelins och Lermans (2006) miljö- och planeringparadigm samt begreppet legitimitet som teoretisk utgångpunkt, för att bättre förstå lagstiftningens syfte och inriktning. För att kunna förstå hur den granskade paragrafen ska tolkas behöver man dels se till de delar av Miljöbalkens förarbeten som berör paragrafen, men även andra paragrafer och lagar med tillhörande förarbeten, är av högsta relevans för tolkningen. Därigenom kan en, om än komplex, bild ges av hur paragrafen avses tillämpas. För att ge en mycket förenklad överblick av tolkningen kan det sammanfattningsvis konstateras att vissa paragrafer och ställningstaganden i förarbetena stärker skyddet av ekologiskt särskilt känsliga områden (ESK-områden), medan andra reducerar det. Vad gäller hur eventuella intressemotsättningar ska hanteras i frågor som berör ESK-områden, pekas allra främst olika typer av samhällsekonomiska intressen samt ändamålsenligt byggande ut som intressen som kan väga tyngre än ESK-områden. På grund av att dessa begrepp är förhållandevis vaga kan många olika typer av intressen och åtgärder inrymmas i dessa, vilket försvagar skyddet av ESK-områden. Som ett resultat överlåts en del av ansvaret för den biologiska mångfalden till de kommunala politikerna, som genom det kommunala planmonopolet styr den förändrade markanvändningen. Därigenom påverkas bevarandet av vår biologiska mångfald av enskilda politikers syn på naturvärden och huruvida de anser att dessa är bevarandevärda eller ej, i förhållande till andra typer av intressen. Till följd har, utöver kommunernas förhållande till ESK-områden, även deras syn på naturvärden granskats. Sett till resultatet kan det konstateras att kommunerna syn på naturvärden överensstämmer förhållandevis väl med hur gediget deras underlag över ESK-områden är. Järfällas och Österåkers kommun lade båda stort värde vid bevarandet av naturvärden, och båda hade även tagit fram kartmaterial över kommunens samtliga ESK-områden. Järfälla stod dock ut, i och med att de även tagit fram ett separat underlag som endast fokuserade på ESK-områden, något som är mycket ovanligt i Sverige, om inte unikt. Norrtäljes kommun hade däremot betydligt mindre fokus på naturvärden och istället ett stort fokus på tillväxt. De saknade även kartmaterial över sina ESK-områden, men var samtidigt den kommun som i sin översiktsplan bäst beskrev vad ett ESK-område var och vad det kunde tänkas innehålla. I studiens slutsats konstaterades framför allt två saker. Det ena var att de olika kommunerna i viss mån skiljde sig åt vad gällde vad som inkluderades i ESK-områden. Detta resulterar i att områden med motsvarande ekologiska funktioner ges ett juridiskt skydd i en kommun, medan det i en annan kommun uteblir. Detta trots att samtliga kommuner utgår från samma lagstiftning. Den varierande tillämpningen av lagen antas dock i viss mån kunna förebyggas om vägledning hur lagstiftningen ska tolkas tas fram på nationell nivå, något som idag helt saknas. Det andra som konstateras är att lagens tolkningsutrymme, som möjliggör för intresseavvägningar i enskilda fall, är viktigt för att kunna genomföra en hållbar planering. Samtidigt riskerar vi i dagsläget att inte uppnå målet om ett 30-procentigt skydd av landets mark- och vattenområden innan år 2030. Därmed behöver den typen av regelverk som 3 kap. 3 § Miljöbalken utgör, i viss mån täcka upp för detta. Genom att tydligare fastslå vilka typer av intressen som får ligga till grund för en exploatering eller annan typ av störning av ESK-områden, kan det säkerställas att exempelvis kortsiktiga intressen inte tillgodoses på bekostnad av en biologisk mångfald som i många fall är svår eller omöjlig att återställa. Sammanfattningsvis föreslås alltså att nationell vägledning tas fram samt att det juridiska skyddet av ESK-områden preciseras. Därigenom kan tolkning och tillämpning av 3 kap. 3 § Miljöbalken förenklas samtidigt som den biologiska mångfalden får ett förbättrat och mer homogent skydd.

Sensitive data leaking from a system can have tremendous negative consequences, such as discrimination, social stigma, and fraudulent economic consequences for those whose data has been leaked. Therefore, it’s of utmost importance that sensitive data is not leaked from a system. This thesis investigated different methods to prevent sensitive patient data from leaking in a machine learning system. Various methods have been investigated and evaluated based on previous research; the methods used in this thesis are a large language model (LLM) for code analysis and a membership inference attack on models to test their privacy level. The LLM code analysis results show that the Llama 3 (an LLM) model had an accuracy of 90% in identifying malicious code that attempts to steal sensitive patient data. The model analysis can evaluate and determine membership inference of sensitive patient data used for training in machine learning models, which is essential for determining data leakage a machine learning model can pose in machine learning systems. Further studies in increasing the deterministic and formatting of the LLM‘s responses must be investigated to ensure the robustness of the security system that utilizes LLMs before it can be deployed in a production environment. Further studies of the model analysis can apply a wider variety of evaluations, such as increased size of machine learning model types and increased range of attack testing types of machine learning models, which can be implemented into machine learning systems. / Känsliga data som läcker från ett system kan ha enorma negativa konsekvenser, såsom diskriminering, social stigmatisering och negativa ekonomiska konsekvenser för dem vars data har läckt ut. Därför är det av yttersta vikt att känsliga data inte läcker från ett system. Denna avhandling undersökte olika metoder för att förhindra att känsliga patientdata läcker ut ur ett maskininlärningssystem. Olika metoder har undersökts och utvärderats baserat på tidigare forskning; metoderna som användes i denna avhandling är en stor språkmodell (LLM) för kodanalys och en medlemskapsinfiltrationsattack på maskininlärnings (ML) modeller för att testa modellernas integritetsnivå. Kodanalysresultaten från LLM visar att modellen Llama 3 hade en noggrannhet på 90% i att identifiera skadlig kod som försöker stjäla känsliga patientdata. Modellanalysen kan utvärdera och bestämma medlemskap av känsliga patientdata som används för träning i maskininlärningsmodeller, vilket är avgörande för att bestämma den dataläckage som en maskininlärningsmodell kan exponera. Ytterligare studier för att öka determinismen och formateringen av LLM:s svar måste undersökas för att säkerställa robustheten i säkerhetssystemet som använder LLM:er innan det kan driftsättas i en produktionsmiljö. Vidare studier av modellanalysen kan tillämpa ytterligare bredd av utvärderingar, såsom ökad storlek på maskininlärningsmodelltyper och ökat utbud av attacktesttyper av maskininlärningsmodeller som kan implementeras i maskininlärningssystem.